I sista minuten

Trött, har gått på stadstrottoarer bland mycket folk. Att var i stan gör mig utmattad, ville jag vore tillbaka på landet igen. I övermorgon åker vi ut, på ett par dagar, till leriga vägar och fågelsång, kanske har det gröna i rabatten visat vad det är nu. Tulpanblad ser det ut som, men jag minns inte att jag hade tulpaner där? Glömde köpa hårsnoddar, men går inte ut igen.

Mannen min och Minsann tar en liten siesta tillsammans, han har rensat strömmingsfiléer (han delar dem mitt itu och tar bort fenan!) och hon har smakat. Senare blir det stekt ättiksströmming och pressad potatis. Dessutom ska vi testa ett Rosébubbel – men kanske inte till strömmingen. Födelsedagsförberedelser är njutbara, en del av dem.

Nästa veckas samtal med journalist om kvinnor och spelberoende spökar i min hjärna. Jag vill inte minnas hur eländigt det var när jag hade hemligheter och levde i två världar. Den ena till synes normal och välordnad, den andra ångestladdad och skamfylld. Det syns just inte utanpå, spelmissbruket – annat än möjligen i form av samma gamla kläder flera år i rad, på flera fester efte varandra. Så även numera, nu beroende på utmätning och försök att betala skulder. Och långt hår som ändå klipptes häromdagen, inte kort, men lite kortare. Och luggen blir snyggare med professionell sax. Jag och min nagelsax är inte bra på hår.

Vi har röjt i lägenheten, ställt upp på vinden sådant som skulle dit för länge sedan, städat, putsat dörrarnas mässingsbeslag. Fönstren får vänta till nästa vecka. Alla tavlor är torkade där damm samlas (kontrollerande kvinnliga/manliga städfanatiker blir besvikna när de kommer på besök). Kanske blir det t o m en ny toalett lagom till födelsedagen, värden är vidtalad och har lovat se till att ordna det. I värsta fall läcker nämligen den nuvarande… Gårdens halvfärdiga tvättstuga och gamla piskställning plus diverse byggskräp och apelsinskal lär få ligga där det ligger trots bemärkelsedag i huset.

I mitten av nästa vecka har jag förhoppningsvis också fixat en ny hörapparat. Och i morgon ska bästa vännen och jag gå på Stadsteatern – vi ska se ”I sista minuten”.

 

 

Om beskrivarblogg

Bloggen är mitt andningshål, mitt sätt att berätta - för mig själv och andra - om mitt liv, sorger och glädjeämnen, funderingar kring åldrande, kärlek och död. Mitt offentliga skrivande började som egenterapi i samband med spelmissbruk för några år sedan. Nu fortsätter jag skriva, men inte spelmissbruka. Jag har tagit tillbaka mitt liv. Och min bok heter Free Spin - berättelsen om mitt spelmissbruk. Utgiven på Ordberoende förlag.
Detta inlägg publicerades i livet och märktes , , , , , , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

8 kommentarer till I sista minuten

  1. Hälsning från mig i strålande solsken här i norr. ”Vi hade en gång ett hus” … nu är det sålt.
    Önskar dig lycka till med journalist och födelsedagskalas för mannen gissar jag!

    Varm kram!

    Gilla

  2. Barbro Fällman Caglar skriver:

    Vill se bild på håret!

    Gilla

  3. J skriver:

    Du ska bara vara med i tidningen om du tror att det kan hjälpa andra att lägga av eller att undvika att hamna i spelskiten. Jag hade dock nog själv tackat nej. Folk är så selekterande. Det enda de kommer minnas dig för efter reportaget är att du varit speltorsk … Det allra bästa vore om du sökte skuldsanering, fick det beviljat och skyndade dig bli klar med din roman. Dvs lägga fokus på skrivandet, och helt enkelt sluta snacka om det gamla spellivet.
    / snabba tankar i all hast från en annan speltorsk, du vet vem

    Gilla

    • beskrivarblogg skriver:

      Kära speltorsk – jag gör detta för att kanske skrämma andra från att hamna i samma skit! Gör inget om ”man” minns mig som spelberoende – jag skriver, jag jobbar på – och jag vill inte att någon annan ska ha samma elände i livet – kram på dig som tänker på mig – jag tänker på dig!! Vore jag yngre kanske jag skulle följa ditt råd!

      Gilla

  4. Hoppas att ni får en trevlig stund på teatern imorgon. Det går säkert bra i nästa vecka. Jag är säker på att du har förberett dig väl. Själv tycker jag det är starkt av dig att ställa upp.
    Kram

    Gilla

Lämna en kommentar