Småprat

”The Anatomy of Ghosts” av Andrew Taylor – aldrig skulle jag kunna skriva en sådan bok. Jag kommer inte ens ihåg att Frank var inblandad i de inledande raderna, när han återkom som förvirrad son längre fram…

Läser och tycker nog att det blir väl rörigt i mitt huvud, men kanske fd boktryckaren och författaren till ett häfte som handlar om spöken, kan reda ut vad som redas ut bör. Jag mäktar inte, men har å andra sidan bara läst 64 sidor. Fortsätter kanske, i akut brist på annat läsbart.

Middagen är strax färdig här i Sundbyberg, kokt potatis och oxrulader med ost i – kan inte bestämma mig för om rulader stavas med ett eller två l. Hemkokt (förra veckan, frysta lingon) lingonsylt till. Konstigt hur vi hittat mat som passar till lingonsylt de senaste dagarna – eller om det är tvärtom. Lingonsylt som passar till maten, alltså.

Det var igår. Nu är idag. Regndis och det vanliga trafikljudet, som får mig att stänga av hörapparaterna emellanåt. Har vant mig av med störande ljud, när jag varit på landet hela sommaren och annars bor på landet. Idag hembesök hos fd maken av arbetsterapeut, i morgon till Stadshuset och äldreavdelningen för ansökan om färdtjänst. De säger sig ha skickat blankett när de fick läkarintyget, men den har inte kommit hit i alla fall. Först efter mejl från mig fick vi kontakt… Och bilverkstaden har tid när jag ändå ska till Gustavsberg för läkarbesök, däcken blir bytta före 1 december även om snön uteblir.

Möjligen blir det en vända till landet i helgen, och jag borde även hem till mitt. Om inte annat för att tömma brevlådan, där ligger förmodligen en bok och blir blöt… Behöver också fylla på klädförrådet – det blir lite konstig blandning när man som jag numera bor i kappsäck än här och än där. Inser att jag behöver en annan jacka till exempel, och den är inte här. Den är där. Et cetera.

Nu ska jag rätta till överkastet på soffan inför terapeutbesöket. Möjligen också vända på det, Molly har varit trägen soffliggare. Resten får duga som det är.

 

20180909_154527

Om beskrivarblogg

Bloggen är mitt andningshål, mitt sätt att berätta - för mig själv och andra - om mitt liv, sorger och glädjeämnen, funderingar kring åldrande, kärlek och död. Mitt offentliga skrivande började som egenterapi i samband med spelmissbruk för några år sedan. Nu fortsätter jag skriva, men inte spelmissbruka. Jag har tagit tillbaka mitt liv. Och min bok heter Free Spin - berättelsen om mitt spelmissbruk. Utgiven på Ordberoende förlag.
Detta inlägg publicerades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

2 kommentarer till Småprat

Lämna en kommentar