Nytt, TOMT, dokument. TV.

Kalle Bladh i Malmö, alkoholist på väg till begravning (vems?) köper ett kors att hänga runt halsen, blommor att lägga på kistan och ett skärp att hålla uppe byxorna med. Hemlös i Sverige, men han hade en bänk.

Kvinna, narkoman, fd kommunrådshustru (varför är den upplysningen intressant), mamma och utan hem, ofta utan mat – behöver dricka men mat kan hon klara sig utan. Ändå pratar hon och journalisten mycket om mat. Att prata alternativ mat typ vegetariskt tycker kvinnan blir ”komiskt”, det kan jag förstå.

Husvagnsläger utanför Stockholm, hundar, fängelsekunder, fotbojor i stället för cell. I fängelset rullar allt på, mat och allt annat – utanför rullar ingenting. Man vet inte… Curre är pensionerad murare, hade ont i foten minns jag från förra programmet. Läkarbesök i husvagnen – besvären i handleder och armar har kvinnan haft i flera år. Läkaren pratar om handkirurgi, och hon tycker det låter underbart, ingen har brytt sig tidigare. ”Härute ser jag saker som jag sällan träffar på i övrigt”, säger läkaren.”Det är lite upprörande att saker fortsätter som de gör år efter år, ingenting händer.”

Frivårdsinspektör finns  som yrke, det är den som kollar att Curre sköter sin fotboja som han ska. Man tvångshöjer Curres bostadsstandard medan han avtjänar fotbojestraffet, han kan inte bo kvar i husvagnen?

17 800 hemlösa, akut 4 000 = uteliggare. ”Tak över huvudet-garanti” för 10 år sedan i Stockholm, ”ingen” och ”alltid” betonar socialborgarrådet (m). Byråkratin styr, inte mänskligheten. Borgarrådet ”garanterar folk plats över natten”. Och ser så oerhört välmående moderat ut.

Thorsten Flinck med en hamburgare i handen. Vita byxor och vita hängslen, och en outhärdlig närhet som jag känner utan att jag kan höra vad han säger. Den kvinnliga narkomanen och mamman talar om falukorv. Mat skänks till Frälsningsarmén men når den de som verkligen behöver den?