Månadsarkiv: oktober 2015

Slut. Saknad. Sorg. Gammal. Ensam. Fattig. Frisk. Stelbent. Flåsig. Idag.

Tisdag morgon 20 oktober 2015. Låg och tänkte/drömde kring ordet ”saknad” i morse.     Jag saknar mig Saknar den jag kanske enbart trodde och ville var jag, mig som jag kände igen efter många år tillsammans Jag var kanske … Fortsätt läsa →

Ser att torrfodret i kattens matskål är nästan slut. Mental notering – fyll på innan du går till sängs! Alltså, innan jag går till sängs. Vattnet är nyss utbytt. Tänker på George Bell, han i New York som dog ensam. … Fortsätt läsa →

Söndag, nollgradig morgon, sol. Vädret avklarat. Frukost och dusch likaså. Facebook, mejl och kvällstidningar. Återstår resten av dagen. Läser en artikel från New York Times om George Bell, Jr, som dog ensam i sin lägenhet. Inget ovanligt i en stor … Fortsätt läsa →

Dagens hundpromenad, tre kvart i rask takt, nästan mera än jag mäktar. Envisheten får mig hem. Nu tar hunden igen sig, och jag sitter här vid datorn. Har dammsugit huset, sopat altanen, vattnat blommor och plockat döda blad, tömt diskmaskinen. … Fortsätt läsa →

Utan någon särdeles ordning, vare sig av ”först” och ”sedan”, vill jag läsa de här böckerna. Och ibland hittar jag någon på biblioteket, eller Bokbörsen (men egentligen vill jag inte äga så många flera böcker, undantag Malmstens ”Det här är … Fortsätt läsa →

Svart utanför huset, hunden går ut bara för att när han kommer in igen får han en kvarts torkad hamburgare. Jag gläds så jag gråter över alla fina kommentarer från vänner på Facebook efter mitt utbrott över temat ”Saknad” igår … Fortsätt läsa →

Har gått hundpromenad med bästa vännen, runt 6 kilometer. Och lyft, burit och baxat utemöbler till vinterförvaring inomhus. Trixigt, när dörröppningarna är för små och vi tror oss veta att den där soffan gick ut därifrån i våras… Den gick … Fortsätt läsa →

”Vänta inte”, säger Jim. ”Livet börjar aldrig, det tar bara slut. Plötsligt. Så där.” Citat ur Sara Stridsbergs bok ”Beckomberga – Ode till min familj”. En bok som fick mig att läsa längre än jag orkade, gråta medan jag läste. … Fortsätt läsa →

Skotsk hängmörad biff med kappa – gott, mört, men varför ska kappan plötsligt vara med överallt? Klyftpotatis och bearnaise till, röd och gul paprika och små tomater. Fd maken provar ett alkoholfritt rött ”vin” (Jacob´s Creek) – drickbart, men definitivt … Fortsätt läsa →