Månadsarkiv: januari 2014

Huset är stilla, hundarna ligger uthällda på golvet och sover, nöjda efter morgonens promenad och frukost. Mannen min läser tidningen, noggrant, och jag kollar nätet. Inget upphetsande någonstans, möjligen funderingarna kring centerpartiets vara eller icke-vara efter höstens val. Mycket hinner … Läs mer →

I stan för att passa vännens hundar en vecka, och gå till Medborgarplatsens bibliotek för ”skrivrum” i morgon kväll. Maria står för arrangemanget även under våren och det här är första gången det passar för min del. Ska bli spännande. … Läs mer →

Ur en artikel av Daniel Sandström i SvD idag den 25 januari, kopierar jag följande som nästan fick mig att gråta – av igenkännande? Vet inte riktigt, men skrivandet handlar för mig också ofta om att själv se var min plågade … Läs mer →

Så skvätter jag lite ord igen. Det är dåligt med dialoger i Bodil Malmstens böcker, säger hon själv i ”Så gör jag”. Men inte därför att hon glömmer dialogen, hennes personer är mera monologiska än dialogiska. Det är nog något … Läs mer →

Ett uppfordrande tomt dokument. Det vill fyllas med ord, med mening, men eftersom det måste ta omvägen via mig och mina fingrar och hjärna, så kan det bli vad som helst av det. Om jag bara skriver ett antal ord … Läs mer →

Händerna gör ont om morgnarna. Fingrarna är stela och hon ängslas att hon kanske inte ska kunna använda datorn när det blir för svårt. Å andra sidan är hela kroppen stel och ledbruten varje morgon. Det tar ett bra tag … Läs mer →

”Minne, jag förlorat mitt minne” – inledningen till en av många snapsvisor jag lärt mig på senare år. I verkligheten vore det förfärligt, att förlora sitt minne – hur otillförlitligt det än är. Jag mår illa vid tanken på ett … Läs mer →

Livserfarenhet förmodas man besitta när man är ”äldre”. Vad är erfarenheterna värda när man själv inte riktigt vet vad de handlar om, var lärdomarna möjligen är, vad det hittills långa livet gjort med en? Hur ska man kunna berätta om … Läs mer →

När han kom fram till sjön var hunden borta, bara en svart vak i den tunna isen visade var spåren slutade. ”Det var tur att jag inte såg det hända, då hade jag också drunknat när jag hoppade i efter … Läs mer →

En vän fyller år på Facebook, jag gratulerar honom och ser samtidigt att han fått gratulationer från en man som jag letat namnet på (i min glömska hjärna) länge, inte en vän till mig, men gift med en av mina … Läs mer →