beskrivarblogg

Måndagskväll, mätt och belåten. Om det inte vore för min kära wordfeudande syster, som efter bara ett par vändor redan leder med 22 poäng. Hon vann förra gången (också). Och hon är förlåten, som ids spela med mig.

Beställer Marezzo på systemet, kan hämtas i övermorgon i Norrtälje. Bästa vermouthen till mina Dry Martinis, min säkert mycket subjektiva uppfattning. Antagligen är det inte många som delar min uppfattning, åtminstone inte i Norrtälje, eftersom den inte går att köpa direkt i butik här. Det gick förr.

Börjar tycka illa om ordet ”förr”. Det är för mycket som är för mycket förr. Som därmed inte är nu. Förr kan vara glädje också, men inte lika ofta som motsatsen.

När jag kollar i kalendern i mobilen, så inser jag att det är Kristi Himmelsfärdsdag på torsdag. Det är en dag som överraskar mig varje år.

Rapport lägger av, mitt i ett inlägg om sanktionsbrott, där Ryssland förmodas ha fått tillgång till svensk teknologi, och därefter i ett inlägg om Israel, och EUs krav på sanktioner mot israeliska ministrar. Intressant att avbrotten sker just i dessa inlägg. Jag stänger av, kan se resten senare.

Ska försöka få håret klippt i morgon. Laddar hörlurarna, hörapparaterna är instoppade i sin burk, fulladdade tror jag. Det visar sig i morgon.

Jag ser fram emot att få en fungerande sittdyna under rumpan. Tror kroppen kommer att må bra av det.

Tänker på äldste sonen, och då ringer han. ”Serendipity” heter det kanske. Vi pratar en kvart om allt vi inte pratat om på länge. Inga konstigheter, vi har bara inte pratat. Fint att veta att de mår bra och planerar att ta med båten ut till landet i helgen, de har tagit ledigt på fredagen som är klämdag. Något jag inte bryr mig om numera. Han trivs med sitt jobb, och far än hit och än dit runt Stockholm.

Jag talade om att jag vill ha de stenmurklor han kanske hittar, på landet och på Lottas föräldrars landställe i Almunge. Lottas mamma vill inte ha dem, de är ju giftiga. Och det är de, men om jag har klarat att äta dem ett par gånger varje år och numera är 84, så tror jag inte att jag behöver bekymra mig om giftigheten. Vi pratade om att gården här är till salu för 300 miljoner som utgångspris, om min oro som inte tjänar något till, men som ändå finns där emellanåt. Ingen vet något ännu om vem som vill köpa eller varför, eller vad det kan innebära. ”Det ordnar sig.”

Den bruna unga haren springer förbi medan vi pratar.

Det blånar bort mot skogen, kanske blir det regn ändå i kväll. Mobilen tror att det regnar nu, men det gör det inte, inte här.

Det fanns inte mindre möbeltassar än de jag köpt tidigare, så nu blir det samma på den återstående stolen. I morgon.

Idag ser det ut som om allt slagit ut samtidigt. När jag åkte hem såg jag att häggen börjat blomma, jag såg att de vilda körsbären nog har blommat färdigt, att slånbuskarna lyste vita. Och överallt var björkar och andra träd gröna. Bara så, på vad som kändes som ett ögonblick. Som varje vår.

Jag funderar över min gamla parka. Vill kunna använda den, kanske tvätta den för att få bort den röda ton som kommit någonstans ifrån nertill. Laga revan som nog orsakats av taggtråd eller törne, och ett par ”småsår” i närheten av revan. Kanske färga den. Impregnera, så att den inte blir plaskvåt om det regnar. För att den är skön, för att jag trivs i den – bättre än i den nya jag köpte för något år sedan, dyr och prasslande.

Var kan jag hitta någon som kan göra allt detta? Och till vilken rimlig kostnad?

Nu är det tisdag, regn. Jag har varit in till Rehab och hämtat min dyna, och sitter på den just nu. Skönt. Nu ska jag fika, köpte en princessbakelse på Ica. Två vina vita sparrisstänger till det facila kilopriset 99 kronor kostade därmed bara 18. Det får bli till middagen i kväll, har lite kvar av lammlevern från igår.

Nu känns det som om jag har grädde och vaniljkräm upp över öronen, den gröna marsipanen tar jag alltid bort. Får väl kalla bakelsen för tidig lunch.

Syrran hade ett förslag angående vår kusins begravning, att vi ger pengar till Läkare utan gränser, i stället för att köpa dyr krans. Bra tyckte jag och swishade, känns så mycket bättre än blommor som är vackra för att fort förstöras.

Löser wordle och sudoku, wordfeud är som vanligt, syrran i ledningen.

Jag rivstartade i morse för att vara inne på Rehab klockan nio. Nu, kvart över tolv, känns det som om jag gått i stå. Seg. Vädret får inte fart på mig, 8 grader och regnskurar. Det blöta behövs säkert, men jag vill inte bli blöt. Stannar därmed inomhus. Parkerade bilen här vid huset, hoppas fåglarna håller sig borta. Linden har inte börjat släppa ifrån sig något klibbigt ännu.

Dagens möte med skrivkamraten är inställt, hon har annat att tänka på just nu. Såg inte hennes meddelande från i söndags förrän nyss – begriper mig inte på hur FB fungerar/inte fungerar.

Ser en flock steglitsor eller vad de nu kan heta när de är flera, och alldeles nyss en snabbt flygande spov eller snäppa, kanske den Merlin hörde häromdagen. Ett andpar låg och tog igen sig på fältet nära ån för ett par timmar sedan, men har flyttat på sig nu.

Tror att mina dåligt fungerande ögon gör mig tröttare än jag behöver vara. Jag är ju dokumenterat frisk efter besöket i fredags hos doktor Calle. Sonen varnade mig för att besök hos ögonläkare kan innebära att jag inte får köra bil – men vad kan jag göra åt det? Jag behöver få hjälp med synen.

Har nu oljat in köksbordet och får därför sitta i vardagsrummet, med datorn i knät. Och jag har satt möbeltassar även på den fjärde stolen. Alltid något.

Tänkte också nyss på hur trevligt det var i morse att möta Malin, fysioterapeut på Rehab i Norrtälje. Hon förhörde sig om hur jag mådde, om höften fungerade, vi pratade om knän och kortison. Jag läser på medföljande information om min nya sittkudde, att den förmodas hålla fem år. Min räckte faktiskt i tretton, hoppas den här är lika långvarig. Om jag är det är en annan fråga, om tretton år är jag nittiosju…

Kollar hur länge den vita sparrisen ska koka, 6-8 minuter i vatten med salt, lite socker och en klick smör. Skalas först. Någon hollandaise har jag inte, men bearnaise om jag vill, annars går det nog bra att bara äta sparrisen tillsammans med maten. Eller ta fram en bit oxfilé ur frysen, koka sparrispotatis som Ica hade till extrapris, och äta det i stället för gårdagens rest. Den håller sig till i morgon. En vanlig tisdag är perfekt för extra god middag. Kan öppna en flaska moldaviskt rödvin, som aldrig smakat och som gästspelade på systembolaget för några veckor sedan. Var ligger Moldavien? Googlar – i Östeuropa, granne med Rumänien och Ukraina. Mina geografikunskaper är nästan obefintliga.

Bordet drar i sig oljan, men än är det inte dags att torka bort det överflödiga. Jag får hållas i vardagsrummet. Tittade in i skrubben och plockade ihop en kasse att ta med till sopstationens återvinning i morgon, sådant jag kan skiljas från utan vånda. Kanske kan någon annan ha användning för prylarna. I skrubben finns en hel del som jag tänkt ha med till loppis, men jag har insett att det inte blir flera loppisar som säljare för min del. Börjar rensa med den här kassen. Och tar med en tom tonerkassett att kasta på rätt ställe.

Yngste sonen ringde just, och jag lärde mig att telefonen är kopplad till hörapparaterna så att jag kan gå omkring utan att hålla i mobilen, höra och prata. Jag lär mig något varje dag, om allt möjligt. Han och hans vän kommer hit på lördag-söndag, hon fyller år och jag får hitta på något gott till middag.

Och så har vi redan bestämt att de kommer hit över midsommar. Anders får ledigt de vardagar som behövs så att han kan komma lite före helgen. Lotta kommer när hon kan. Vi har tydligen pratat om midsommar redan, men det hade jag glömt. Har ingenting för mig, så det går bra att de kommer. Glad att de vill.

Min vän i Tyskland hör av sig och säger att han saknat att läsa min blogg – jag har ju inte varit lika flitig som tidigare. Han har varit upptagen med flytt, en anledning till att han inte hört av sig på så länge att jag nästan började oroa mig. Nu har vi hittat varandra igen.

Skriver på tomgång, ska läsa lite i stället. Det har jag gjort, också utan stort intresse. Men jag må gå med på att jag är imponerad av Jan-Erik Ullströms fantasi och ”kunskaper” när det gäller att skriva fantasy om svensk historia. Heja! Att jag sedan blir lite mätt på fantasi handlar om mig, inte om böckerna.

Har smakat på det moldaviska, torra rödvinet. Torrt, lite surt. Kanske smakar det bättre när det stått öppnat. Bra att det var ett tillfälligt vin, som om inte annat lärde mig var Moldavien finns.

Har kollat, när jag körde, om den där konstiga P-varningen hade med handbromsen att göra, sonens förslag. Det verkar den inte ha. Uppträder emellanåt utan mönster som jag kan upptäcka. Verkar inte särskilt katastrofalt (kan något vara ”inte särskilt katastrofalt”)? Bestämmer mig för att strunta i lampan. Det finns allvarligare larm.

Skrivkurs i kväll mellan sex och sju. Det hoppar jag över, då ska jag äta god middag i stället. Är lite trött på skrivkursande just nu, har nog varit det några veckor. Vet inte riktigt vad jag ska göra med den tröttheten.

Nu är jag tillbaka vid ett väl inoljat och avtorkat köksbord. Det är fint igen. Jag läser tills jag tröttnar. Och skriver dito. Snart är det dags att laga mat. Backar, klockan är bara halv fyra. Trist väder, men min sittdyna är bra. Kanske är den här nya lite hårdare än min gamla var, men det är okej.

Tittar på Netflix, men tröttnar.

Middagen var god., men jag tycker nog att vit sparris är överreklamerad, dvs sägs vara fantastisk, men inte är det. God, ja. Fantastisk, nej. Grön är mera smakfull för mig. Jag har testat, lär inte göra det igen till högre, vanligare, kilopris. Diskar. Och torkar.

Det blev ingen hårklippning idag, kanske i morgon.

Försöker lyssna till CD-musik i sovrummet, men nej. Och klockan är bara halv sju.

Syrran drar till med 32 poäng i wordfeud.

Det moldaviska röda vinet är mindre surt när det fått lufta några timmar. Haren springer förbi, och har som vanligt bråttom någonstans, Det är disigt, och ser ut som dimma bortöver mot skogen. Sex-sju grader. Äter upp glassen i en burk från frysen. Det var dags, åtminstone för glassen.

Mina mandelblom är så gott som borta bredvid parkeringsplatsen, Först klippte Mischa lite väl närgånget för något år sedan, och nu har vildsvinen bökat bort resten. Några vintergröna blå blommor överlevde. Mandelblomen ser ut att vara borta.

Så fort jag får för mig att jag kan lägga ett poängrikt ord i wordfeud när det blir min tur, så är syrran där och blockerar. Med sitt poängrika ord. I det här sammanhanget är det synd om mig. Inte annars.

Krolliljan lever.

Söndag eftermiddag, jag har suttit ute i sol och vind så länge det var skönt. Nu inomhus när klockan snart är fyra. Värmer något ur frysen till middag, med pasta till. Och mozzarella. Ändrar mig och river lite (alltför dyr) Gruyère i stället, lagrad tolv månader. Smaken slår låtsasparmesan med hästlängder. Plus lite hot green curry paste. Det blir bra. Spar de bruna champinjonerna till lammlevern jag ska laga i morgon, kanske. När jag köpt lite grädde.

Om en stund ska jag koka pasta och värma det jag har i kastrullen, ser ut som kyckling i sås med curry. Och någon gång ska jag kanske lära mig att etikettera det jag stoppar i frysen.

Planera sällan och gör det möjligt att ändra dina planer – livet lär mig hela tiden detta. Eller snarare, talar om – lär är nog att ta i. Min skrivkamrats make har hamnat på sjukhus, deras tillvaro är i kaos, vi hade planerat in ett möte på tisdag. Nu har hon annat att ägna sig åt.

När jag tänker på min egen tillvaro så har jag kanske faktiskt lärt mig att inte luta mig alltför hårt mot mina vaga planer – det händer för det mesta något annat än det jag tänkt. Och jag blir inte längre besviken när livet tar en annan väg. Det underlättar att jag är ensam och enbart har mig själv att tänka på.

Nu har jag äggklockan framför mig på bordet, medan pastan kokar. Två minuter kvar. Halv sex, lite tidigt för middag, men okej. Den var duglig, jag är mätt. Och har diskat. Tomaterna blev över.

Läser lite i Sveablot, men börjar tröttna på allt blod och alla onaturliga varelser. Har inte många sidor kvar i första delen.

Den krysantemum som började med att vara mörkröd har nu sakta övergått till smutsgul. Ungefär som icke-vackert grånande hår – den har tappat den ursprungliga färgen, men inte hittat någon ny som är fin. Den får stå kvar på mitt köksbord, liksom den tufsiga vita släktingen. Inte vacker den heller, men levande och gammal. Som jag, ett tag till.

Nu är jag så där nästan desperat längtande efter godis, gärna tandfarlig smörsmakande kola. Har ingen. Har bara gammal glass i frysen, kanske duger det som ersättning. Mörk choklad i kylen, men den är bara köpt för att den sägs vara nyttigare än annan, inte för att jag tycker den är god. Den får ligga där.

Sias vaniljglass med hemkokt drottningsylt på, gott. Och glassen hade utgångsdatum först nästa år.

Solen och vinden fortsätter därute. När jag var upp natten till idag låg dimman tät över allt här omkring. Blir det så igen? Jag vet inte varifrån dimman kommer, eller vart den tar vägen när den försvinner. Syns något i förväg, i så fall vad?

Läste ut första delen av Sveablot, somnade innan jag hann börja på del 2.

Måndagsmorgon, dusch tidigt, rena lakan i sängen – eller än så länge på sängen. Har inte bäddat om ännu, har lite kallt te kvar i muggen. Nu är klockan kvart över nio. Laddar hörapparaterna inför besök hos audionomen. Höger verkar ladda ur fortare än vänster.

11 grader och sannolikt regn till kvällen. Nu halvklart. Och vind, syns på lindens grenar som är min vindmätare.

Ringer Rehab vid Norrtälje sjukhus för att kolla om jag kan få en ny sittdyna. Väntar i kö, plats nummer ett efter fem minuter. Plus några minuter till, men sedan ett givande samtal – i morgon klockan 10 kan jag träffa Christer på plan 3 i gamla sjukhuset och få en ny kudde. Glad!

Fikar. Bäddar sängen. Mischa harvar fältet på andra sidan vägen, där vildsvinen bökat. Det dammar, glad att min bil inte står här. Samtal från Rehab, klockan nio i morgon och Malin i stället för Christer. Okej.

Hemma igen efter att ha betalat mina nya hörapparater, och ökat hemförsäkringen till att också omfatta dem. Inget regionbidrag, 9 000 kronor fattigare. Försäkringskostnaden blir plus tusen kronor per år, ungefär. Chattade med IF, efter att först ha försökt få besked av chatbooten Fia. Värdelöst, levande Sanna i chatten var bra. Jag hade ”vanlig” hemförsäkring, nu har jag ”stor” (om jag fattade rätt). Har fått nytt försäkringsbrev att läsa när jag ids.

Jag såsade runt på Ica före audionombesöket, kom på det när jag hade tio minuter på mig att ta mig dit. Olycka eller övning på bron över ån gjorde att trafiken inte riktigt flöt som den brukar, men jag hann med ett par minuter tillgodo. Pust, tror jag kom ihåg att ställa de frågor jag hade. (Såg senare på Facebook att tre bilar lyckats kollidera, utan just några personskador.)

Nöjd med dagens göranden.

Nu steker jag champinjoner, vitlök och schalottenlök. Det blir lammlever till middag i kväll. Har köpt grädde. När jag skriver ”steker” avser jag att svamp och lök får svettas ihop, ingen hårdstekning. Glömde köpa ricotta-ost när jag handlade, men eftersom jag också glömt vad jag trodde att jag skulle ha den till, så gör det inget. Annars kom det som stod på lappen – som låg kvar på köksbordet – med hem.

Med hörapparaterna i öronen och musikapparaten på nya stället i sovrummet, så fick jag in FM utan ny antenn. Den väntar jag lite med att köpa därmed.

Snart är klockan halv fem. Den här dagen har gått fort. Mina knivar blev bra, när jag vågade slipa lite mera. Märkte det nu när jag skar lammlevern i skivor. För 22 kronor får jag två måltider, 62 kronor per kilo. Okej, lök, potatis och svamp, lite grädde tillkommer – men gott blir det. Nu får hälften av levern ta igen sig i frysen.

Mätt. Har just ätit nygräddade tunna pannkakor med hemlagad drottningsylt. Fasantuppen tar en promenad på fältet, han har länge suttit stilla vid häcken där jag tror han och hans höna bor. Har inte sett hönan idag, kanske har hon ägg. Fast antagligen inte, nyss sprang en mindre fasan utanför mina fönster, tror det var hönan. Såg ingen av dem när jag smög ut på trappen.

Får en fråga om en bok på Bokbörsen, svarar. Personen beställer boken, och annullerar sin beställning fyra minuter senare. Samtidigt fick jag beställning på en bok jag precis läst om och ställt tillbaka i bokhyllan. Den är nu paketerad och färdig för avlämning på Ica på fredag. Tror jag dröjer med att åka in till dess, ska till doktor Calle kvart över elva för koll av blodtryck och knän. Då kan jag besöka biblioteket samtidigt.

Solen lyser på fönster som borde ha tvättats även mellan rutorna, när jag ändå tvättade. Nu får de vara som de är.

Haren springer långt borta på fältet, har bråttom någonstans.

Laddar datorn, tycker batteriet verkar räcka kortare tid än tidigare. Kan vara inbillning. Ännu en bokbeställning, paketerar och gör färdig för leverans. Skrivhive i morgon klockan tio, då kan jag fortsätta att korta ner (redigerar gör jag nog inte, än) det långa dokumentet från december. Har hittills jobbat mig fram till sidan 76.

Vaknar vid femtiden på torsdagen, men går inte upp då. Nu är klockan snart nio, jag har ätit frukost, duschat och tvättat håret. Fasantuppen har passerat mitt köksfönster. Och soptunnorna har tömts. 9 grader och sol. Mischa åker hem för sitt morgonfika, han har redan varit igång ett par timmar.

Mina ögon är trötta idag. Och jag är trött på att inte se som jag ska. Hoppas jag kan få remiss till ögonläkare för dubbelseendet, i morgon hos doktor Calle.

Löser inte wordle, men klarar sudoku, syrran vinner wordfeud. Och nu är det fasanhönan som trippar omkring här utanför.

Nu ute på altanen, det blåser lite, är soligt. Jag är väl påpälsad i fleece och poncho. Kaffe på bordet, penna och papper, hörapparater i öronen. Så parat jag kan bli. Ser hyfsat också i solskenet. Klockan tio kan skrivhive börja, även om jag tänker läsa och inte skriva idag.

Jag tar fram mitt ”manus” och letar rätt på sida 77. Och jag läste till sidan 124, långt efter kursens timme. Ibland tyst för mig själv, ibland högt. Plockade bort och rättade till. Men sen sa kroppen ifrån, nacken knakade. Jag satt kvar och läste bok i stället, mindre påfrestande för ögon och kropp, tills klockan blev tre. Då hade jag fått nog av sol, utevistelse och stillasittande, och hängt tvätten som jag körde i förmiddags. Fasanen har hört av sig hela dagen, steglits och talgoxe också. Jag drar in soptunnorna.

Nu plockar jag fram det jag ska äta till middag, ska koka några små potatisar, äta sill som behöver konsumeras och dricka en alkoholfri Mariestad till, rutbröd. Om någon timme.

Vet inte riktigt vad jag gör, men jag har just löst problemet med att ansluta högtalare och apparat till varandra, satt i elsladden och testat att spela en CD. Det gick även om ljudet inte var så bra som jag ville. Och radion går igång, men hörs just inte – så den där extra antennen verkar behövas. Får kolla i morgon. Hur jag ska ställa in fjärrkontrollen – och varför – begriper jag ännu inte.

Klockan har hunnit bli kvart i fyra, jag har läst 75 sidor manus och tagit bort (alltför) lite. Har mycket jobb kvar om det ska ”bli något”.

Jag tog med mig datorn in i rummet där CD-spelaren står – och ljudet blev plötsligt så mycket bättre. Bluetooth i datorn kanske slog sig ihop med apparaten? Det gjorde den nog inte, när jag tryckte på den symbolen på fjärrkontrollen, så stängdes CDn av. Tror det har med hörapparaterna att göra. Ska testa om en stund om radion kanske också hörs. Har hörapparaterna i öronen, hyfsat laddade. Behöver lära mig mera om dem också.

Anrättar marinerade revben i ugnen, ska värma färdig potatisgratäng till. Bestämde mig för att jag inte behövde pastan från häromdagen, så den åkte i kompostpåsen. Har afrikansk musik i öronen, det är svårt att sitta still. En kort stunds dansande gjorde klart för mig att mina knän kanske inte gillar att jag sitter stilla för länge, men också att de samtidigt har svårt för att dansa. Jag får väl sprattla lite då och då. Har saknat musik och rörelse. Och det går att sitta i en fåtölj och vifta med händer och armar och röra på tårna, även med datorn i knät.

Tittar på mina gamla CD-skivor och undrar vem som köpte dem och vilken musiksmak hade hen? Gillar fortfarande de afrikanska rytmerna, får väl ta mig igenom resten också så småningom.

Inser plötsligt att internet har slocknat, ”det går inte att ansluta”. Behöver flytta routern närmare. När jag går för att hämta routern inser jag att jag inte behöver sitta nära musiken för att höra, hörapparaterna gör jobbet. Och nu är datorn ansluten också. Ljudet varierar kraftigt i styrka, kan inte avgöra om det är CDn eller mina öron/hörapparater som är ansvariga. Laddar hörapparaterna, som förmodligen är viktiga för mitt musiklyssnande. Fortfarande återstår att se om de bidrar till radiolyssnande. Det får vänta några timmar, tills apparaterna talar om att de är fullt laddade. Det blev lite ovant tyst i huset.

Har läst lite väl många sidor av mitt omfattande manus idag, kroppen blev trött och hjärnan också. En del ord försvann, några ändrades. Läste halvhögt för mig själv, inte alldeles högt. Inte för att någon skulle höra, kanske för att jag själv inte ville höra för bra. Vet inte hur många ord den version jag ändrar i omfattar, så långt jag har läst. Word talar bara om hur många det hela är, kan se att de är färre än de var. Bra. Har inte nått de tio procent som King rekommenderar dock, får bli nästa vända. Inte mera idag.

Har läst till sidan 76 av ca 513.

SVTplay hade en dokumentär, Två främlingar som försöker att inte döda varandra, som jag ville se när jag var på Teneriffa. Då gick det inte, den visades bara i Sverige. Nu är jag hemma, visas den fortfarande?

Och ser, upplever, två människor som älskar varandra, OCH som önskar att livet var annorlunda. En vacker film (ibland alltför vackert iscensatt), jag berättade om den för sonen som kanske inte förstod min uppskattning helt. Men jag är glad att jag hittade den, glad att jag fick se den. Och det blev möjligt eftersom jag skrivit att jag inte kunde se den på Teneriffa. Jag påminde mig. Någon nytta gör mina skriverier.

Så här dansade även jag en gång, länge sedan det med

Ser hur det stora lakanet hängt upp sig på tvätten på det andra strecket. Borde gå och rätta till, men väntar på att vinden ska fixa det. Och det gjorde den. Till nästa gång. Tror vinden kan kallas byig. Nyfikna grannar från tomtområdet (?) stannar till vid det tomma huset och försöker kika in. Man ser inte mycket. Vet, eftersom jag gjorde detsamma häromdagen.

Nu skymmer allt större moln solen, och det blir genast obekvämt svalt. Så jag går in.

Och ansluter till skrivhive klockan tolv, där jag ser att min skrivkompis Christina undrar hur man kommer med i en responsgrupp – inte vet jag, kom inte så långt i mitt försök att se något i allt material…

Byter plats vid köksbordet, så jag slipper solen i ögonen.

Vad har jag egentligen skrivit sedan december? Många ord, en del om det jag avsåg – åldrande, att bli och vara gammal. Mycket om annat.

Lite i ”demensboken”, lite om ett hyreshus och dess olika och lika invånare, lite om Oskar som börjar fundera på hur livet kan vara, när han inte längre kan/får/bör köra bil. Plus diverse skvättar här och där, om ditten och datten.

Bloggat lite. Och just nu känns det som om jag tappat skrivlusten helt och hållet. Och därmed gör jag inte det jag predikat för, ”skriver ändå”. Jag bara slösar med min tid, tvättar, städar hjälpligt, läser förstrött – energin i vad jag än tar mig för är låg. Vila är kanske bra.

 Jeanette undrade om jag behöver vila, eller om jag skjuter upp något? Vad skjuter jag upp? Om?

Avslut på demensboken – antingen bara lägga den åt sidan och inte jobba alls mera med den. Eller göra något som blir bra.

Avslut på mastodontmanuskriptet som startade i december och nu omfattar mer än 170 000 ord. Vad ska jag ha dem till?

Behöver skriva flera scener till hyreshuset, kanske också till manuset om Oskar. Eller lägga allt åt sidan och börja på något nytt, något oprövat, något annat, något jag aldrig skrivit hittills.

Jag hittar inte svaren, vet att de finns – men vill förmodligen inte hitta dem.

www.moodup.se – eller så, rekommenderas i chatten (av Jeanette?), och det första jag ser är frågan ”vill du besöka den här webplatsen? Som om sajten är tveksam. Låter lite för hurtigt för mig. Väntar med besöket.

Och Agnes, vad har det blivit av henne? Finns hon fortfarande? Kanske ska jag väcka liv i henne – går det? Liv i Agnes = liv i mig?

A-lott skriver om längtan, hon också – längtan annanstans, och om att ha ”blivit över”. Hon har kollat in pensionärsföreningar, och känner sig inte hemma där. Jag har aldrig ens tänkt tanken att närma mig något föreningssammanhang – det har jag haft förr, vill inte ha igen. Så hur hitta någon sorts meningsfull tillhörighet, när man som jag och hon blivit så här gamla, och ”över”, vid sidan av aktivt och viktigt liv? Har definitivt inga svar, men fortsatt liv kräver något.

Och det vi letar efter finns inte annanstans, det finns i oss själva, i de tankar och idéer vi får och ofta kanske förkastar som fel, eller dumma, eller opassande för en gammal kärring.

Så vad hindrar jag mig själv från att göra eller vara? Social – det vill säga söka upp och fullfölja kontakter, ta kontakt och inte enbart sitta och vänta på något som inte existerar, någon som inte finns.

Jag vill inte bli förkastad, ratad, överhoppad – vill inte uppleva känslan av att aldrig bli uppbjuden till dans som på ungdomens danstillfällen. Den känslan av att exkluderas, inte få vara eller bli en i gruppen, den var stark då. Idag mindre plågsam, men den finns nog fortfarande, eller jag minns den – och den har kanske större makt och påverkan än jag förstår.

Har heller ingen lust numera att gräva i mig själv som förr. Det får vara nog av navelskådande, av försök att begripa mig på mig och mina hur och varför. Dels förstår jag att tiden inte räcker till, dels är jag trött på mig. Jag vill ha mera glädje, men tvekar inför att leta efter den. Vill ha roligt, och sitter hemma på min stol med en Dry Martini på bordet och datorn igång. Som om det bidrar till roligheten.

Jag har råd att göra sådant som hittills kanske inte varit möjligt – men var är lusten? Nyfikenheten? Jag är bekväm, utsätter mig inte för vare sig ansträngning eller något som kan vara påfrestande på något som helst sätt. Är numera kanske för bra på att blockera oönskade tankar och oro – men tror att jag fortfarande tar viktig oro på allvar.

Vad vill jag, som jag hittills inte gjort eller upplevt, sett eller hört? (Här hoppar jag högt när någon råkar säga något högt i gruppen – har lagt bilden i bakgrunden, och det var inget avsiktligt. Vi har bara skrivit en dryg halvtimme. Något störande ljud hörs, Jeanette stänger av mikrofonen för en av oss. Bra.)

Skit också, nu lät jag det få mig ur mitt skrivande. Nåja, skriv ändå kanske fungerar. På´t igen.

Vill jag resa någonstans? Njaej, tror inte det – men varför inte ta en färja till Åland, eller Helsingfors? Ensam – tjaa. Med A-lott? Kanske, ska kolla om hon vill. Vill jag köra bil till Arboga (för det är väl där hon bor?) – vet just nu inte säkert om det är Arvika eller Arboga, tror det senare. Kan ju åka över dagen. Kanske genomförbart projekt.

Jag pratar (skriver) om att jag vill ha en CD-spelare – har jag kollat var sådana finns och vad de kostar? Och en radio – samma svar. Nej. Gör det.

Vilka andra önskningar har jag, vad har jag kanske inte ens kommit på? Vad skjuter jag upp? Jag har gjort ”otrevliga” saker som koloskopi, hörselkontroll, varit hos tandläkaren, har en tid hos tandhygienist i juni, bokat läkartid i maj och ska be om remiss för att operera ögonen. Men vad finns därute som skulle vara lustfyllt, roligt, locka mig att le eller kanske till och med storskratta? Vad har jag inte hittat? Och hur letar jag efter det jag inte vet något om?

För det mesta är jag bra på att veta vad jag INTE vill. Nu vill jag komma fram till vad jag VILL.

Jag är tillräckligt frisk och kurant för att köra bil, gå max 6 000 steg per dag, laga mat och handla råvaror, sköta min hygien, artrosträna, borsta tänderna, duscha och tvätta håret, fotvård för egen hand är mera krånglig, det är långt till fötterna. Min ekonomi fungerar numera, men drygt 700 kronor för fotvård är ändå dyrt. Såg prislistan när vi gick förbi, Karin och jag.

Jag ska kolla vad Jack gör numera, har inte hört av honom på länge. Och kanske skicka ett mejl till Joe.

Så det blev lite skrivet ändå, denna timme. Vill komma ihåg det. Kommenterar text från A-lott, om död igelkottunge och ledsnad. Frågar om hon kommer hit eller jag dit, eller om vi ska ta färjan till Finland. Får se vad hon svarar. Om hon svarar.

Om jag ställer fram spissvärtan kanske jag också använder den. Vedspisen ser ynklig ut, behöver få sig en omgång.

Så trodde jag att jag skulle gå ut på altanen igen, men nöjde mig med att släppa ut en myra när solen gick i moln. Fast solen kanske inte går så påtagligt, det är molnen som rör på sig med förbryllande fart. Jag stannar kvar inne, värmer min gryta igen, den här gången lite uppiggad av stark grön currypasta. Äter med lite hemgjord mintgelé till. Gott även idag. Klockan är bara halv fyra, men jag ska ha möte med skrivkamraten klockan sex, och vill inte vara hungrig då.

Tror jag klurat ut hur det går till att videochatta på Facebook och Messenger. Visar sig.

Sätter mig ute en stund igen, och ser först fasanhönan som försiktigt tar sig över vägen och upp på kullen. En liten stund därefter hörs ett kraftigt trumpetande och så kommer tuppen, fort och bestämt efter henne, ser nästan ut att krocka med henne. Hon går lugnt vidare och letar efter något att äta, han står och ser ståtlig ut en stund. Går sedan åt andra hållet.

Merlin registrerar fasanen, och forsärlan, ”sädesärlan” med gult bröst som inte är en gulärla, med flera av de vanliga fåglarna här.

När solen försvinner i molnen igen går jag in. Igen.

Ett danskt knä (och resten) i jobbartagen

Torsdag, tandläkare i Vällingby, start hemifrån vid 10-tiden, buss från Rösa till Tekniska högskolan, promenad i vackert vårväder genom Stockholm till T-centralen för T-bana till tandläkaren. Kom dit 8 minuter före tiden, gick nog väldigt långsamt i stan och njöt av solen. Försökte få Ulrika att rekommendera en tandläkare i Norrtälje, men hon kände ingen där. Hon är den bästa tandläkare jag haft, men det är för långt bort och för jobbigt att ta mig dit, och det förstod hon. Har bokat tid hos tandhygienisten, fanns ingen förrän 22 juni. Så får det bli, om jag inte hittar någon bra på närmare håll. Billigt besök idag, inget som behövde åtgärdas – ungefär 500 kronor tack vare statligt stöd.

Jag var hemma vid sju efter att ha åkt T-bana, buss och bil igen (och handlat, hämtat beställd Marezzo på systemet, lämnat böcker). Och då var jag rejält trött. Antalet steg – vid sidan av allt åkande – var drygt 7 300. Har nu ätit rostbiff med pickles (mest morötter numera) och potatissallad. Kände inte för att laga mat. Köpte sex böcker på Läkarmissionen nära tandläkaren för 90 kronor, de verkar läsvärda. Och så har jag fått en ny beställning på Bokbörsen, tidningarna Se och Vecko-Journalen nr 42 1946 – Gustav V´s död i text och bild. Det duger om jag lämnar den beställningen på måndag.

Himlen just nu är vackert röd borta över sjön. Hoppas det inte betyder att det blir kallt i natt, påskliljorna börjar visa sina knoppar, pionerna tar sig igenom fjolårsgräset i ”rabatten”. Innan jag åkte i förmiddags räfsade jag ihop ett par lövhögar utanför syrenhäcken, återstår att se om någon (Mischa) tar bort dem.

Den här veckan hade jag varken tid eller lust för något skrivkursdeltagande. Nu ska jag läsa Pingvinlektionerna av Tom Michell, Brombergs förlag. ”En sann historia” om en engelsk man och en sydamerikansk oljeindränkt pingvin, som blev en vän. Har bara läst ett par sidor, men den verkar fin. Och när jag har läst en stund ska jag sova. Har diskat.

Vaknade halv sex, gick upp. Gjorde fruktsallad med två mogna päron och en banan. Därefter en smörgås, te. Klockan har hunnit bli sju. Sju grader och övervägande molnigt enligt mobilen. Och alldeles för många måsar som far omkring här, får nog ”tvätta” bilen idag igen.

En vit krysantemum stod på köksbordet och fick för mycket sol igår. Den var trött när jag kom hem, jag dränkte den i vatten. Nu är den som ny igen, tålig växt. Har köpt jord som ligger kvar i bilen, tänker plantera om den och kompisen som är röd, plus en pelargon. De behöver större krukor och mera jord.

På andra sidan vägen, i det som vildsvinen bökat upp, lyser nu blått av scilla. Trots grisarna. Vinterns snöplogande har flyttat en del från min sida av vägen till den andra. Jag försöker låta bli att tänka på att gården ska säljas, lyckas inte helt som synes.

Klarar wordle och sudoku bättre.

Klockan går sakta idag, nu bara kvart i nio. Jag har klätt på mig, bäddat, plockat undan sådant som inte behöver vara framme. Diskat och torkat frukostdisken. Gjort rent toaletten så gott det går utan spolning. Fågelskit på biltaket, borde tas bort. Tar bort den.

Läser Heather Cox Richardson om USA och Trump, och korrupta republikaner som kanske börjar bli rädda. Förfärlig läsning, svårt att faktiskt tro att det går till som beskrivet. Tyvärr är skribenten trovärdig.

I förrgår sken solen

Påskafton – snöblandat regn kanske det kan kallas som kommer ner. 2 grader. Just nu mera snö än regn, urtrist väder. Vi får kompensera så småningom med god mat – diverse plockmat. Sill olika sorter, rökt och gravad lax, hårdkokta ägg, köttbullar, delikatesspotatisar, lite gubbröra kvar från igår.

Massor med skrattmåsar på vägen och fältet – vad hittar de där? Mask?

Kokar ägg, är nära att glömma dem, som vanligt. Tror jag hann ta dem precis när de skulle av spisen. Temperaturen ute sjunker, det snöar allt mer. Hoppas det försvinner till i morgon när jag ska köra bil.

Noterar Ann Ljungbergs förslag till ”utmaningar” – får ägna mig åt dem när jag är ensam. Inser att jag nog behöver vara ensam för att få något skrivet. Funderar på om jag ska försöka återskapa ”demensboken”, eller om jag ska ta försynens vink om att låta den vara. Om det nu var försynen som gjorde att jag slarvade bort manuset.

Strax efter ett är det dags för påskaftonslunch. Lotta diskar efteråt och Anders torkar. Vi är mätta och belåtna, det har slutat snöa, och blivit en aning ”varmare”, 4 grader.

Jag tog en mycket kort promenad i duggregn ner till sjön, 1100 steg. Och kvällen gick, vi avslutade med lite bubbel och oliver att äta. Jag behövde inte mera mat, mina gäster gjorde en räd i kylen och hittade det de ville ha.

Frost på morgonen påskdagen, men ingen nederbörd. Min hare har stannat en stund utanför mitt fönster och ätit något innan han fortsatte vägen bort. Just nu 4 grader, kan kanske bli lite varmare om solen tar sig fram. Jag äter frukost ensam först, men vid niotiden ansluter gästerna.

Diskar frukostdisken. Klockan är tio. Anders och Lotta vill åka hem vid tretiden. Det blir bra, då kan jag lämna Bokbörsen-böckerna samtidigt.

Kvart i fyra är jag hemma igen, har slängt sorterade sopor, handlat och lämnat böcker – efter att ha lämnat mina gäster vid busshållplatsen. Tror de var nöjda att komma hem nu, och jag hoppas bussen inte var alltför full.

Skitväder hela dagen, regnblandad snö och 3-4 grader, blåst (men inte storm här, än). På andra ställen är det eländig blåst som ställer till det.

Jag ska äta färska räkor till middag, kanske med en avocado om de är ätbara. Räkorna kostade bara 42 kronor för 3 hg, köpte också oxfilé som var nersatt, och fryst renskav. I morgon blir det oxfilé med stekt potatis och bearnaisesås, plus stekta champinjoner som behöver tas omhand. Hårdkokar tre ägg, nära att glömma dem den här gången också. Jag hör inte äggklockan, hörapparaterna åkte ur öronen så fort jag kom hem.

Jag har förberett bokslut och deklaration, kvittona är hopplockade och sorterade per månad. Nu får det vila åtminstone till i morgon, jag är trött i huvudet (och kroppen). Det fortsätter regna. Anders jobbar i morgon, varken han eller jag förstår oss på hans ledigheter.

Räkorna var goda, det räckte med en smörgås. Avocadon var hård och inte ätbar, åt den ändå. Har diskat. Nu blåser det även här så att det känns inomhus, gardinen i köksfönstret där vinden ligger på, rör sig. Vinden är byig. Hoppas inga träd eller grenar trillar ner på bilen eller huset. Det är varmare, nästan 8 grader, och lättande molntäcke, lite, lite sol till och med.

Läser ut Sendker´s bok Hjärtats innersta röst, och inser att jag läst den tidigare. Gör inget, den är fin. Hittar ännu en bok av samma författare i min bokhylla, en som jag inte vet mig ha läst. Hela världens tårar. Ingen tjock bok.

Minns att jag såg en liten bit kavring i frysen, tar fram den. Har inga digetstivekex, kavringsmulor får duga. I morgon kan jag göra en liten cheesecake, jag har Philadelphia-ost, crème fraîche, vispgrädde och citron som är påbörjad. Smält smör till brödsmulorna, har nog inget smör. Får kolla receptet, minns inte om det ska vara ägg i också. Jodå, ägg och strösocker. Separera äggvita och -gula, vispa var för sig, rör ner ost och citron i den med socker vispade äggulan, vispa grädden och blanda i, vispa äggvitorna hårt och vänd ner försiktigt. In i frysen. Det visar sig om lusten infinner sig i morgon, just nu ids jag inte. Hittar inget smör att smälta, får bli lite smör-och-rapsolja i stället. Tänker inte åka in till Norrtälje och handla i morgon igen.

I morgon ska jag börja förberedelserna inför koloskopin, och äta ”lätt” i en vecka. Fick räkna på fingrarna för att komma fram till att jag behöver börja redan i morgon. Fem dagar före, 8 april, ska jag dricka någon förmodligen äcklig lösning, morgon och kväll – plus en annan sort dagen före, ”drick långsamt för att förhindra illamående, varva med vatten” enligt anvisningarna. Bara klara drycker, ingen mjölk i kaffet.

Oxfilén jag planerade att äta i morgon får vila i frysen. Det blir kanske pannkaka i stället, det räknas tydligen som lätt mat. Eller skalad kokt (och därefter stekt) potatis med falukorv. Champinjonerna får jag steka och stoppa i frysen för senare konsumtion. Det blir ingen cheesecake heller i morgon.

Tänder min ”nya” bordslampa och ljusen. Här är stilla, tyst och lugnt. Om vildsvinen tänker besöka ”min” tomt så är de inte här än.

Har lagt en lite för stor dyna på stolen, plus två små – inte perfekt, inte som den omsorgsdyna jag tyvärr glömde på planet ner till Teneriffa. Har kollat, behöver kanske försöka få en ny via doktor Calle. De dynor jag hittade var dyra. Det här får fungera tills jag vet något annat. Får börja med att boka tid med doktor Calle.

Försöker boka tid via 1177, går inte. Hamnar på frågor om något som inte är aktuellt. Skit, 1177 är alltför ofta så dåliga. Får kolla i morgon om det går då. Men kommer på att jag kan lämna meddelande direkt på vårdcentralen, kanske fungerar bättre. Det visar sig i morgon. Har talat om vad jag vill och när jag inte kan. Fick tid 8 maj, bra.

Bordslampan med ”skärm” av glasvas är uthärdlig. Om jag låter bli att titta direkt på den.

Det är onsdag, jag åker in till Norrtälje och hämtar min 20 l Zeeksack på Ica – och handlar. Nu får det vara sluthandlat. Båda kylskåpen är fullproppade, och ändå vet jag inte riktigt vad vi ska äta när. Ska kanske göra en gubbröra, och möjligen en Skagenröra också. Har det som behövs, det är bara energin som är lite slut.

Bensinen kostar 19,30 per liter, och allt är dyrare än det var för ett halvår sedan. Jag har trots det beställt skrivböcker, pärmar och andra tillbehör på Paper Republic. Har också suttit ute på altanen i solen tills den försvann runt hörnet, nu inne vid köksbordet. Att matmomsen sänks till 6 procent är bara fånigt.

Har torkat alla golv idag, och bänkar, fönstersprång. Känns bra, ren matta i toalettrummet. Kroppen är trött, huvudet också – men om en halvtimme är det VIP-fika med Jeanette från skrivkursen. Ska försöka hänga med. Var in till Kjell&Co med mobilen idag, nu fungerar den igen efter ytterligare en omstart. Och datorn gick att ansluta efter lite krångel när jag väl kom hem. Varför är det så här stökigt? Gick att ringa till bommen idag på hemvägen. Men höger ben gillar inte att köra bil, nära kramp när jag åkte hemåt. Skorna var också trånga, svullna fötter på grund av blodtrycksmedicinen, känd och ofarlig biverkning.

Så, nu har jag pudrat näsan och är ganska klar inför skrivkursen igen. Och har fått bort ett rött streck i vänstermarginalen – vet inte hur eller varför det alls var där. Less på alla konstigheter. Äter min middag från frysen efter skriveriet. Stekt ris, revbensspjäll (tror jag) i sky, lite stekta champinjoner i grädde. Blir nog bra. Ska också ta bort gammal nagellack och fila naglarna, måla med ofärgat lack. Senare. Saknar Rosa i Puerto för både händer och fötter. Behöver klippa luggen när jag tvättar håret nästa gång – i morgon förmodligen.

Fleecen hänger på en krok i hallen, nu har jag min kära sjal över axlarna. Alldeles lagom inomhus, här är ganska varmt även om jag dragit ner elementen. Solen värmer ännu.

Har sett ”min” hare idag, och (kanske) havsörn som sökte av marken långt därnere. Och jag har fått tid hos doktor Calle den 8 maj. Har en lapp med det jag vill prata med honom om.

Pratar med yngste sonen, han ska försäkra Lotta om att mössen inte är aktiva här, de kommer till Norrtälje i morgon vid tvåtiden. Jag möter. Och nu har jag tittat på Jeanettes VIP-fika – prat om att skapa ett råmanus, via fyra akter. Plus kurs i just detta under sex veckor, à 6 900 kronor. Jag är inte intresserad av mera kursande. Skriver kanske mera om skelett och struktur i råmanuset i morgon, just nu ska jag fixa något att äta.

Klockan åtta har jag ätit en måltid, som inte behöver gå till några hävder. Mättande räcker som omdöme. Lägger disken i blöt.

Det mörknar, igår kom jag ihåg ”lampan” som innan jag åkte i höstas lyste tack vare solen. Idag har den stått i köksfönstret och, hoppas jag, lapat sol. Än är det inte tillräckligt mörkt för att det ska synas om den fortfarande fungerar. Nu lyser den, efter att jag tryckt på knappen i locket… Men den är lite trött. Och slocknar, lyser när jag lyfter den, slocknar. Låter den vara i fred till i morgon. Glapp i locket?

Kristersson talar om att han ska fortsätta vara statsminister, att Åkesson inte ska vara det, men att SD är välkomna in i den fyrapartiregering man vill bilda efter valet. SD ska få flera ministerposter, än så länge oklart vilka. Usch och fy. Hoppas många SDare blir besvikna över att Jimmie inte blir statsminister, och överger partiet. Åkesson garderar med att säga att om SD får egen majoritet, så…

Tar bort Rosas ofärgade lack, filar lite, målar på nytt på naglarna. Ser aningen bättre ut efter än före.

FB vill att jag ska bestämma mig, med annonser gratis, utan annonser 75 kr per månad. Gillar inte annonserna, men vill heller inte betala för FB. Så. Pratar med syster B som vinner wordfeud den här gången också, med drygt 100 poäng. Hon har tränat länge, och kan konstiga ord. Klockan är kvart i tio, snart dags för sängen. Plötsligt går det att ansluta mina Bose hörlurar, nu måste jag bara hitta något jag vill lyssna på. Mikael Wiehe t ex, tidigare idag försökte jag komma på vad han heter i förnamn, nu kom jag ihåg det. ”Den jag kunde va.”

Nu stänger jag både hörlurar och dator. God natt.

Skärtorsdag, vaknar klockan sex, går upp en halvtimme senare. Sätter på en tvättmaskin med lakan, gör gubbröra och Skagen-röra, hänger tvätt, dricker kaffe med två tinade köpebullar, går till duschen för hårtvätt kvart över tio.  Pust. Nu ska jag inte göra mer idag än hämta mina gäster. Jo, jag ska rensa de extra räkor jag tog ur frysen, tyckte jag var lite snål med dem i Skagen-röran. Klart.

Sonen ringer, hans Lotta har inte sovit i natt och kommer därmed först i morgon. Själv har han bekymmer med en toalett som inte spolar, jag försökte säga vad han kunde testa att göra. Han kommer lite senare idag.

Här är texten gul i början – varför då?

En bild på ett hav – bara för att det är starkt och vackert och saknat

Tacksam för Marttis hjälp i morse, det hade blivit jobbigt att klara alltihop själv. Vi hoppades båda att vi ses igen, till hösten.

Nu är jag alltså på väg hem, efter fem månader borta. Kommer nog att kännas konstigt några dagar. Men det blir lite av rivstart hemma, med två skrivseminarier på flera dagar efter varandra, lite krock på sista dagen för den ena som nog är första dagen för den andra.

Och Anders och Lotta kommer på skärtorsdagen, dessförinnan ska jag ha gjort en del. Skickat beställda böcker t ex och handlat efter att ha bestämt vad jag ska göra för mat, och vad som ö h t saknas därhemma.

Nu har jag ätit en inte särskilt god pizzabit – den enda ”mat” som fanns kvar när personalen kom fram till mig. Hade tänkt en toast, som kanske var smakligare, men icke. Nog borde någon SAS-logistiker kunna räkna ut ungefär vad som kan tänkas gå åt – när man dragit av de förbeställda måltiderna? En Carlsberg till, ville bställa den Ale som fanns i broschyren, men ”Annika” började ropa på ginger ale – vilket inte fanns och jag inte ville ha. Fick te och ett glas vatten gratis, i övrigt kostade ”kalaset” 133 kronor. Dåligt.

Nu har vi varit på toa alla tre i raden. Bra, och skönt, behöver kanske inte flytta på mig mera innan det är dags att  kliva av.

 Många ser ut att ha varit länge på ön, är knallbruna. Det är inte jag, ens efter 5 månader, kanske kan förklaras av att jag bara är utomhus halva dagarna, och aldrig direkt solar. Insmord med 50 solskydd i ansiktet. Resten exponeras just inte, inget strandhäng för min del.

Jag uppfattar inte vad som sägs, kaptenens babbel i början är en fars, och tjejerna är just inte bättre. Tror inte det handlar om mina dåliga öron. Ett av batterierna annonserar just nu att det är på väg att lägga av. Struntar i att byta tills jag är ute ur planet, tror jag – men kommer så på att jag ju har batterier i väskan. Så var det gjort.

Inser att jag behöver glasögonen, trixar fram dem ur väskan som jag har liggande i knät. Usch vad det är krångligt att flyta, trångt och obekvämt och tar en jäkla tid. Klockan i datorn är snart fem, jag har varit igång sedan halv sju. Och är inte hemma än på några timmar. Vet inte vilken tid som gäller var.

De små barnen börjar bli övertrötta, eller mätta på godis – de skriker otroligt högt och genomträngande. Är antagligen härligt att bara öppna munnen och testa hur högt man kan skrika. Gjorde jag det också? Det finns ingen som kan berätta.

Landade, fick ut bagaget, hittade Erik och fick skjuts – och te och smörgåsar när vi väl var hemma hos Lotta. Pratade en stund, men så gick jag till sängs. Och sov till halv tio på söndagsmorgonen. 4 100 steg under lördagen, så less på att flyga och sitta stilla i en flygstol. Krångligt och stökigt, för många stressade människor, inklusive jag själv. Nu mår jag bra efter rejäl frukost, Erik meckar med en bil, Lotta dammsuger min. Som är nytvättad och fin, besiktigad, godkänd. Erik har bytt bromsar och bromsolja, och fixat det som behövde fixas. Tacksam, jag får inte ens betala – ”vi har ju använt bilen medan vår var på verkstad”.

Telefonen går inte att ringa med, inget händer när jag försöker. Jag kan skicka och ta emot SMS. Får kolla upp i morgon hos Kjell&Co. Behövdes inte, när Simon och Cissi kom så fixade Simon mobilen – genom att ta ut simkortet och sätta i det igen. Det jag trodde var sim-kort var något annat.

Vi åt god lunch, Anders fick åka med Simon och hans kvinna. Och det var fint att ses igen. Så småningom – efter fika och god kaka som Lotta bakat – sa jag adjö och åkte hem. Handlade i Rimbo, for hem med allt pick och pack. Väl hemma började jag packa upp, efter att ha stoppat undan det jag handlat. Jag plockade fram de böcker som beställts på Bokbörsen, skrev ut fakturor och fraktsedlar, förpackar i morgon.

Nu är klockan nio, tror det är korrekt eftersom datorn säger så. Jag är trött, räkorna jag skalade blir pålägg i morgon till frukosten. Väskor och ryggsäck är undanställda, tvätt ligger både i maskinen till i morgon och i tvättkorgen. Jag undrar fortfarande var jag stoppat undan dynan till fåtöljen i sovrummet (för att möss inte skulle tugga i sig den). Hittar den nog i morgon, eller någon annan dag. Mössen har hållt sig borta i vinter, åtminstone har jag hittills sett få spår av dem. Tacksam. Har inte heller hittat omvandlaren som behövs för att jag ska kunna ha min i England inköpta bordslampa inkopplad. Den lilla pinalen ligger säkert på ett väldigt bra ställe. Den satt i väggen, där den skulle sitta, det var bara jag som glömt att det var där jag kopplade in den… Nu har jag lyse även vid sängen.

En bordslampa utan skärm, som lyser väldigt mycket på bänken. Men, taklampan lyser ännu mera, så det får vara så tills jag kan göra det annorlunda. Två batteriljus i fönstret är lugnare. Släcker den skärmlösa. Hittar en glasvas (högst uppe på kylen) och testar, den passar bra, glaset är lätt tonat och ljuset blir uthärdligt. Heja mig.

Vildsvinen har bökat upp även min gräsmatta i vinter, och precis bredvid parkeringsplatsen. Inte kul, men inte förfärligt heller. Bara trist.

Härligt, och ovant, konstigt, att kunna spola vatten i kranen och dricka det. Sverige är bra. Trött, har fått hyfsad ordning på allt, ska städa och torka golv etc i morgon, kanske. Köpa medikamenter till koloscopin (stavas det så?) i morgon, skicka böcker. Plocka lite flera nerfallna vintergrenar utanför huset, om vädret tillåter. Kanske besöka biblioteket, länge sedan. Kolla om badstegen ligger i sjön. Inte för att det riktigt känns som att jag vill bada, men kanske.

Tvätta och duscha. Kanske mitt hår kan bli lite vitare nu med hemmavatten. I Puerto misstänker jag att det renade vattnet i duschen är starkt klorerat och kanske innehåller metaller och annat som gör håret gult. Män med långt och gammalt skägg har gult sådant, där. Och syster min undrade om jag blonderat håret, det har jag inte.

En förfallen faktura med påminnelseavgift i posthögen, som förvaltaren lagt på stolen i hallen. Får tankemässigt kvitta den med böckerna jag köpte billigt på Röda Korset i Puerto och kan sälja här i Sverige. Inga otrevligheter annars, en extralott i Postkodlotteriet, kan vara bra. Erbjudanden om besiktning av bilen, sonen har fixat det. Och gratis kort och böner om pengar från diverse organisationer. Det blev en kasse med pappersskräp att slänga i morgon på sopstationen.

Har hällt mitt nyköpta lösa te i en vacker blå glasburk. Makaronerna som jag hade stoppat i burken fick flytta på sig till en tom äppelmosburk (Icas, den är fin i formen). Teburken står framme, makaronburken står i skafferiet.

Och så har jag just köpt en Zeeksack till, en på 20 liter, den jag har är 30 liter och känns lite väl stor (även om jag lätt fyller den). Eller jag känns lite väl liten.

Det är skönt att vara hemma.

När jag packat…

Torsdag, det är Mats födelsedag – han fyller 59 år och han är död sedan 12 år. Han finns förstås ändå, i alla oss som fortfarande älskar honom, som saknar honom. Han är med mig så länge jag finns.

Just nu sitter jag vid bordet, frukostdisken i diskhon, har sovit ganska dåligt. Skyller på ett par kliande myggbett på ena armen, de första här. Ute är det 18 grader och halvklart, kanske blir det regn efter lunch. Jag har inget särskilt jag ska göra idag, bara slänga sopor. Klä på mig dessförinnan.

Ännu en beställning på Bokbörsen, jag tycks vara efterlängtad. Har bekräftat alla, får väl åka en sväng och skicka på söndag kväll om jag orkar, eller måndag morgon.

Hemma efter cortado i hamnen, cortado vid havet och samtal med Martti, promenad hemåt i skönt och molnigt väder. Himlen över bergen såg regntung ut. Ljum vind. 20 grader nu klockan halv två. 4 200 steg kändes alldeles behagligt lagom idag.

Jag plockar och packar, har köpt whisky till min förvaltare därhemma som tack för tillsyn över vintern. Ska klämma in flaskan inrullad i ponchon i resväskan. Det må gå. I morgon ska jag städa, har köpt en ny mopp att lämna efter mig. Om en stund blir det dusch och hårtvätt. Men först en yoghurt och en satsuma. Svårskalad, full av kärnor, saftig och god. Kanske en mandarin?

Frågor från Jeanette att begrunda inför gratiswebinariet som startar den 30 mars: ”Vad har din bok för arbetstitel? – Vad har hindrat dig från att skriva din bok? – Varför vill du skriva din bok?” Bra frågor. De får vara med mig tills det blir dags.

Syrran och jag ligger nära varandra i wordfeud. Lite för nära för att vara bekvämt, men än är det bokstäver kvar.

Har packat och låst rullväskan, det går inte i mera där. Ponchon måste få plats i ”ryggan” (whiskyn fick rullas in i annat), den rutiga skjortan och min tunna rock ska också med hem. I morgon kanske jag får packa om lite.

Nu en stunds läsning, måste ju läsa ut boken innan jag ska skicka den till en Bokbörsen-beställare. Klart. Jag har hittat tre myggbett på höger arm och hand – ett av dem kliar infernaliskt redan. Hoppas jag får sova när det blir dags.

Har diskat efter middagen med färdiglagad kyckling och råstekt potatis (Mercadona), kycklingen var förväntat torr och potatisen gick att äta när jag hällt riven ost över den, saltat och pepprat, små gurkor och oliver till. Förstår inte varför det inte finns fräsch grillad kyckling att köpa i butikerna här, som hemma. I morgon blir det kall kyckling och majonnäs på frukostmackan, och kanske till ”middag”. En halva räcker lite för länge.

Får en påminnelse om tandläkartid den 2 april, har inte något som helst minne av att jag beställt den – men okej, jag tar den. Klockan ett skärtorsdagen i Vällingby. Samma dag som Anders och Lotta ska komma hem till mig, vi får försöka få ihop något smart. Eller så får jag ringa i morgon och få en annan tid, det är kanske det bästa.

Har pratat med syster B, vi bestämde att prata mera när jag är hemma igen.

Himmel och strand igår, efter stormen – vattnet är brunt och för med sig det som rasat från sluttningarna