Skrivrum

Jag fortsätter skriva, men vet ännu inte vad. Fryser om fötterna, letar reda på raggsockorna. Blev nedstämd när jag nyss under skrivrumstimmen skrev om Jan och oss och hans demens de sista åren. Hans död.

Nu ska jag komma fram till vad jag ska äta till middag. Kålsoppa kanske, vitkål i kylen och buljong från frysen. Puttrar nu på spisen, får se vad det smakar så småningom. Fåglarna har inte fått några frön idag, det är dags. Fyllt på med frön, sopat altanen och tagit bort vissna krasseslingor. Vattenkannan tömd och inställd i källaren.

Soppan smakar bra. Det får bli kombinerad lunch och middag idag. Äter nu. Och kanske har jag fått hörlurarna att fungera, letade reda på Bose´s sida på nätet och hittade instruktioner. Åtminstone blinkar en blå liten prick (bluetooth tror jag) nu när jag sätter på lurarna. Men i Inställningar är de fortfarande enbart kopplade. Inte anslutna. Kanske har mitt val av Google som sökmotor, och inte Explorer, något med saken att göra? Ibland blir jag så trött på att inte kunna något om datorer och funktioner.

Varvar eftermiddagstimmarna med att läsa en Kindle-bok, det går som vanligt rätt fort. Ett problem i sammanhanget är att jag inte vet hur jag gör för att bli av med de böcker jag läst. Planerar att fråga Helen om det också…

Regnar rejält nu när klockan är halv fyra.

Kålsoppan räcker till middag även i morgon. Så himla gott och så otroligt enkelt att göra. Har fortfarande ett halvt vitkålshuvud i kylen, men har inte riktigt lust att göra kålpudding. Kanske får-i-kål med de små lammfiléer jag har i frysen. Har säkert ytterligare användbar buljong också. Tömda plastburkar börjar bli många i skåpet, betyder att jag faktiskt gör slut på mat ur frysen.

Lyxproblem.

Tänder ljusen på köksbordet, har suttit en stund i vardagsrummet och glatt mig åt kaktusarnas knoppar som frodas. Den gamla ledsna kaktusen gillade tydligen att bli delad på och omplanterad. Nu gäller det bara att se till att någon håller liv i dem också, medan jag är borta.

Har beställt ett par Birkestock flip-flops på nätet, rea. De kommer nästa vecka, hoppas att det blev rätt storlek.

Jag går igenom foton i Google photo och raderar många. Gläds åt en del, minns och saknar. Det är mycket sådana känslor nu, saknad och längtan, ofruktbar sådan, till det som var en gång. Ingen ordning alls, inget rimligt fokus på någonting. Tomt.

Det här med att skriva i ett ”skrivrum”, vare sig det är digitalt eller fysiskt, får igång skrivandet. Det handlar om att vi är några som gillar att skriva, vi är i olika stadier, några har nyss givit ut sin senaste bok, några är på gång, någon har kontakt med ett förlag. Vi pratar lite om var vi är och vad vi tror om det egna skrivandet. Så en dryg timmes enskilt skrivande, allas ljud är avstängt. Därefter lite prat igen, och sedan tack för idag. Bra. Ofta glömmer jag tiden, och missar att delta. Ibland väljer jag medvetet att inte delta. Och ibland är jag där tillsammans med de andra. Något blir gjort. Tack Johanna för att du gjort detta möjligt.

Jag vet sällan i förväg vad jag vill skriva. Idag blev det mera om de här senaste åren, med min fd make och hans demens, om lånehunden Molly och min egen frustration mellan varven. Om hur jag oroades över att inte orka hela vägen, och hur det ändå gick till slutet, både på Mollys liv och Jans. Och hur det är att vara kvar. Att enbart ha mig själv att ta hand om numera. Mitt senaste påhitt i den vägen är att åka till Teneriffa på kanske tre månader, en dag efter årsdagen av Jans död.

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Onsdagslunch

Onsdag eftermiddag – hemma igen efter att ha bjudits på lunch hemma hos yngste sonens vän, i hennes nya lägenhet i ett fint område i Sundbyberg. Gott och trevligt. Retade mig på noll information på parkeringsautomaten, dels borde jag veta vilken parkeringszon jag befann mig i, dels hur lång tid vilken summa räckte. Jag chansade, betalade femtio kronor och hade ingen böteslapp när jag kom tillbaka till bilen.

Vädret idag är trist, duggregn och blåst. I morse trodde jag att termometern gått sönder, det var elva grader varmt. Längre fram på dagen ännu varmare.

Försökte få tid hos Audika i Norrtälje, har tröttnat på att den ena hörapparaten piper när jag tuggar, rör på mig, pratar. Min lekmannateori är att den är otät, att den där gjutna plastgrejen i örat inte sluter tätt till mot höger öra. Någon tid kunde de inte ge mig, men de har öppen mottagning mellan 13 och 15 nästa onsdag. Jag får väl gå dit då.

Behöver skaffa mig ett par flip-flops inför Teneriffa. Undrar var man hittar sådana så här års.

Nästa vecka ska jag hämta kabinväskan jag får låna av vännerna som åker till ön samma dag som jag. Ska provpacka, försöka räkna ut vad som kan följa med och vad som inte ryms. Det blir bra. Får väl ställa mig på vågen utan gepäck och se vad jag väger och därefter med väska och ryggsäck.

Behöver ingen middag idag. Är fortfarande mätt efter välkryddade kycklingben och potatisgratäng. Passade på att ta en del mat ur min frys till Sundbyberg, jag hinner inte äta upp allt jag har. Hur mycket jag än anstränger mig… Ica-handlaren undrar nog vad hans ”stammiskund” har för sig, de senaste gångerna är det mjölk, havregryn, ägg och Bregott som inhandlats. Lite grönt och frukt. Inga större inköp. Är smått stolt över att inte ha fallit för något som lockat. (Vilken konstighet, att vara stolt över att inte handla.)

Skrivrum med Johanna och de andra i morgon. Kanske tänker Agnes delta? Men nu kom jag på att mina högtalare ännu inte vill med den nya datorn – vi får se hur det kan gå. Laddar hörlurarna nu.

I Näsåker vill man inte ha några vindkraftverk, inte i Skåne heller. Skälen är dock desamma, de förstör utsikten och de låter. Plus att man i Näsåker (och trakterna däromkring) anser sig ha tillräckligt med el, vilket inte skåningarna kan hävda. De som kallar sig coronaflyktingar från Tyskland (ovaccinerade) måste nu kanske flytta igen, vindkraftens utbyggnad visste de tyvärr ingenting om… Även den svenska världen är ur led.

Får inte hörlurarna att fungera. Men hör hyfsat utan dem. Det visar sig i morgon om det räcker.

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Minneskort hit och tillbaks

Minus en grad denna tisdagsmorgon. Nu är blommorna slut utanför köksfönstret, en enda liten krasse längst in i hörnet ser pigg ut. Fåglarna fick frukost före mig idag, det var tomt i alla tre automaterna. 10 kg solrosfrö försvinner fort.

Tre svanar flyger just nu bort från sjön. Riktning Östersjön.

Solen tvekar lite ännu, men kommer kanske. Himlen i öster var röd i morse. Det blåser inte.

Konstiga drömmar – äldste sonen och hans pappa snickrade ivrigt igen ett takfönster så att en farlig galning inte skulle kunna komma in i huset. Det var bra, tills alla insåg att det fanns väldigt många andra fönster han kunde ta sig in genom. Vaknade innan det blev riktigt obehagligt. De där sista morgontimmarna, innan jag kan bestämma mig för att vara vaken, är ofta smått otrevliga.

Blåser ut ljusen på köksbordet medan jag kommer ihåg det. Ett namn var borta igår kväll, jag såg personen för mig, men kunde inte hitta namnet. I morse dök det upp. Noterar om inte annat en viss fördröjning när det gäller namnkomihåg.

Klockan är bara halv nio, tänker inte åka in till Norrtälje förrän fram på förmiddagen.

Jag begriper mig nog inte riktigt på spar-funktionerna i den här datorn. ”Spara automatiskt” fungerar inte om filen har docwhatever efter sig, den måste först sparas i molnet och kan sedan sparas automatiskt… Så nu har jag gjort det som krävs. Längst ner i aktivitetsfältet på skärmen syns en sol och temperaturen en grad, plus information Regn/snö snart. Vill inte veta det. Men hittar inte hur jag tar bort informationen. Startade om efter att ha tagit bort det på ett ställe utan att det försvann. Nu är det borta.

Köpte minneskort, fick det isatt i telefonen, men eftersom jag glömt den nya pin-koden (nytt abonnemang) fick jag åka hem för att formatera kortet på egen hand, med noggranna instruktioner. Problemet var bara att varken jag eller telefonen kunde hitta kortet… Åkte in till butiken igen, fick hjälp – som inte heller hittade kortet, trots att han testade med flera kort. Något är galet med telefonen. Får antagligen köpa ny med väl tilltaget minne, om jag vill fotografera något på Teneriffa. Minnet i den nuvarande är nästan slut.

 Dessutom regnar det.

Nåja, det är nästan två månader kvar innan jag åker, så jag lär hitta på en lösning. Två killar i butiken jag besökte i Norrtälje lär vara bra på telefoner, men var förkylda just nu, och därför hemma. Om jag besöker butiken igen om någon vecka kanske de är där. Butiken är nämligen mycket serviceinriktad och personalen hjälpsam. Lindgrens Radio och TV.

I morgon åker jag in till Sundbyberg och yngste sonen. Blir förmodligen bjuden på lunch av honom hemma hos hans vän i hennes nya lägenhet. Sonen vill inte att jag ser hur ostädad och fullbelamrad hans egen lya är… Tänker ändå åka förbi och lämna hans böcker och lite annat, jag behöver ju inte gå upp.

Jag kan inte få de två barnen och den gamla kvinnan i Lycksele ur tankarna. Mannen försökte döda alla tre med en kofot, alla är svårt skadade. Mannen var förmodligen sjuk, hade inte fått tillbaka sina jaktvapen eftersom han vårdats för psykisk sjukdom. Han hade en kofot.

Hur mår den här mannen idag? Kan han fortsätta leva? Om alla tre dör, som han ville då han slog dem, kan han orka leva? Jag förstår inte hur någon kan göra något som han gjorde och fortfarande vilja leva. Han kanske inte vill, jag vet förstås inte. Ingen samhällsinstans fanns som kunde förhindrat detta, varför? Vem och vad skyddar oskyldiga mot sjukdomsvåld och annat galet våld? Var fanns mamman? Och hur orkar hon leva (om hon nu gör det).

För varje dag som går inser jag hur mycket jag har att vara tacksam för.

Besinningslöst våld, vilken otäck benämning. Där finns inget utrymme för besinning, för eftertanke, för insikt om konsekvenser. Bara en avgrund av ohanterbara känslor.

Sonen ringer och gör mig glad. Vi ses i morgon.

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Vi kom aldrig till Dubrovnik, bok av Kurt Nurmi

Solig måndagsmorgon, kallt, precis lite över noll.

Bäddar, diskar, plockar fram stora räkor ur frysen. Det blir ris och stark sås och räkor till middag.

Idag borde jag ordna lite med min bokföring, vill ha den förberedd tills jag kommer hem igen från Teneriffa. Har inga bokbeställningar, och behöver inte åka in till Norrtälje och handla. Det är ingen brådska med minneskortet, kan köpas över nätet också. När jag kollar nätet finns det för mycket att välja bland, får nog bli butiken inne i Norrtälje i morgon, de är hjälpsamma.

Har alltså tid. Om jag har energi nog är en annan fråga.

Det hade jag uppenbarligen, för nu är alla kvitton och fakturor i ordning, kostnader och intäkter per idag hopräknade, moms hit och dit också färdigräknad. Det har inte varit något lysande år, affärsmässigt. Skönt ändå att vara ganska klar, eftersom siffror bär mig emot. Hoppas mina uppdragsgivare inser att jag kan jobba, även om jag inte är i Sverige efter jul.

Missade dock sonens telefonsamtal, men han ringer nog igen när han kan. Det gjorde han.

Och middagen var god, månen är stor och starkt lysande på den svarta himlen därute. Strax Rapport, och en stund därefter till sängs med en av många goda böcker. Igår läste jag ut Kurt Nurmis bok Vi kom aldrig till Dubrovnik. Texter att läsa och tänka kring, fina minnen och tankar om nutid och framtid. En läsvärd bok, och dessutom i sängvänligt läsformat. Jag har flera sådana.

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Solig söndag

17 oktober 2021 – försöker med supersvåra sudoku både igår och idag, vill sig inte. Sol och några grader ”varmt”, frost i natt. Sitter för ovanlighetens skull i vardagsrummet, i Jans stol med fårfäll över benen. Ser solen genom trädets gula och gröna löv, småfåglarna far fram och tillbaka, än finns det frön kvar i den ena automaten över trappen. Innanför fönstret gläds jag åt kaktusknopparna, fetare för varje dag.

Det är tyst. Delvis handlar det om hörapparater som ligger på köksbänken, delvis om att här är stilla en söndagsförmiddag. Ingen jobbar med någonting, kanske kör Mischa lite senare förbi för att åka bort till hjortarna och utfordra dem, antagligen bort till korna också. Djuren gör ingen skillnad på helg och söcken.

Jag plockar, hittar något jag tror att jag kanske kan behöva på Teneriffa. Det hamnar på gästsängen. När jag väl väger bagaget får jag nog lägga tillbaka en del. Än är det mest småsaker, pennor, nagelfilar, Alvedon, munsårssalva. Passet förstås, har kollat att det är helt och oskadat. Syrran berättade häromdagen om en kompis vars pass hade en rejäl rispa någonstans, det dög inte på Arlanda. Snabb färd för att få ett dyrt tillfälligt pass. Resehandlingarna och vaccinpasset på papper. Ett stort USB-minne (vad jag nu ska med det till när jag använder molnet). Måttband. Batterier till hörapparaterna, munskydd. Nya solglasögon i påse. Baddräkterna. En badhandduk som nog åker tillbaka in i linneskåpet vid slutlig packning. 10 kg totalt är inte mycket…

Har precis börjat läsa Przewalskys häst av den norska författaren Maja Lunde, en suggestiv bok om livet i Norge om fyrtio år, livet i Mongoliet med vildhästar för länge sedan (har inte hunnit dit än) och klimat, människor, djur och framtid. Läsningen blandas med isländska Änglarnas sorg och mycket lättlästa böcker på Kindle.

Den här datorn är härligt lätt i mitt knä. Väger bara 1,13 kg (tror jag om jag minns produkt-specifikationen rätt). Det är verkligen skillnad på 2,5 (den andra datorn) och 1,13 kg.

Av någon anledning har jag inget internet där jag sitter. Det automatiska sparandet väntar därmed tills ”vi får kontakt med servern” berättar datorn. Ska kolla min gamla router. Den hade mycket riktigt stängt av sig, nu är den igång igen och anslutningen som den ska, liksom sparandet.

När jag läser författare med ett eget, vackert språk blir jag fascinerad, avundsjuk och lycklig. Nyss kommenterade någon som just läste Kerstin Ekman att hennes språk var så vackert att han tvingade sig att läsa långsamt. Så är det för mig också, jag tvingar mig att läsa långsamt – har ännu inte läst Kerstin Ekmans senaste bok – och långsamläsandet är svårt. Gör mig nästan andlös och får mig att vilja sluta läsa, av en enda anledning, orden är plågsamt vackert sammanfogade till en levande berättelse. De känns i hela kroppen, de påverkar mig fysiskt. Tror Maja Lunde är en sådan skrivande människa, vet att Jón Kalman Stefánsson är det. Och förstås många fler, som jag kanske läst när jag inte var så mottaglig eller sådana som jag ännu inte träffat på.

Tror inte någon enda skrivkurs kan hjälpa någon till ett skrivande som det jag försöker beskriva ovan. Däremot är jag övertygad om att de här författarna har skrivit mycket och länge, innan de kom fram till det som publicerats. Är nyfiken på Kerstin Ekman nu, har hittills inte fastnat för henne och hennes böcker, även om jag läst några. Och glömt dem. Får se till att låna den senaste innan jag åker.

Ena fröautomaten över trappen är tom, borde fylla på den. Släppte nyss ut en nässelfjäril som for runt i ett fönster. Vart tar den vägen nu när det är så kallt?

Tog en promenad ner till badhuset, men där var så kallt och blåsigt – och stolarna var intagna. Det blev ingen stund i solen där. Gick vidare bort mot tomtområdet och runt tillbaka hem. Skönt, både blåst och sol känns i ansiktet.

Gör i ordning såsen till kalvlevern, lök, svamp, färsk timjan, grädde, en aning kalvbuljong och två droppar av rönnbärsgelén som aldrig blev gelé – ska bara lägga till lite av stekskyn senare när jag snabbsteker levern. Små kokta potatisar till. Tvekar mellan mintgelé och svartvinbärsgelé när jag äter, kan kanske prova båda.

Har tittat på Netflix´ serie Lucifer så ögonen går i kors – roligt ibland, obegripligt ofta. Netflix får följa med till Teneriffa, inser att det finns mycket att förströ sig med, när det behövs. Försöker kolla Facebook, men sidan bara rullar på ända ner utan att jag kan stoppa. Släpper därmed FB för stunden. Och Windows kräver omstart för att installera uppdateringar, trodde de gjorde färdigt igår. De får nu vänta.

Har fått besked av Helen kring minneskort till mobilen – nu tror jag att jag vet vad det är, och var de finns. Det blir nästa inköp inför resan. Bra med vänner som vet och delar med sig av sina kunskaper, på alla sätt och inom många områden. Tacksam.

Potatisen kokar, kalvlevern får vänta, svampsåsen värms sakta. Jag förväntar mig en god middag, med ett glas rött till. Eller två.

Om nätterna drömmer jag, de som befolkar drömmarna är både levande och döda. De flesta beter sig på sätt som jag inte känner igen, och finns i sammanhang där jag aldrig mött dem i den så kallade verkligheten. Vaknar åtminstone ett par gånger varje natt, men drömmarna tycks dra igång fram emot morgonen. Så minns jag det, men glömmer vad jag drömt så fort jag låter frukostbestyr och en ny dag möta mig. Kvar är ofta enbart en känsla, ibland en som framkallar ett leende, ibland tyngre.

(Icas svarta vinbärsgelé var för söt, min egen myntdito passade bättre. Det hela var mycket gott.)

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Trött batteri

Nu har jag lyckats få Word i aktivitetsfältet, och sparat mallen som jag vill ha den. Det visar sig om jag lyckats. Hittar inte riktigt i den här datorn ännu… Men gillar den fortfarande, framför allt hur den känns under fingrarna.

Solsken och kallt, bara en grad när jag steg upp. Inte blåsigt som igår. Idag får jag nog ta bort de frusna krasseslingorna från altanen. Än lyser några blommor där de skyddats längst inne i hörnet mot planket. Och kaktusarna har nästan slagit ut, inte tappat några knoppar. Än. Fyllt på fågelfrön. Småfåglarna är glada.

Har lyckats få mitt vaccinationspass även i telefonen (och inte enbart på papper via datorn) men tycker att det är krångligt att hitta det. Nu ligger det på ”internet”, ”nerladdningar”. Finns förmodligen enklare lagring. Jag tror mig dessutom förstå att telefonen bara har lite lagringsutrymme kvar, hur gör man för att öka? Kollar med Hallon?

Har ställt in ansiktsinloggning på datorn, nu kände den inte igen mig. För att jag lagt av morgonrocken och klätt på mig?

Kör en tvättmaskin som får torka inomhus. Gårdagens trasmatta är torr, och torkställningen därmed ledig.

Om fem minuter är det dags för Rapport – ja, hela dagen har gått, fråga mig inte hur. Har just bytt batteri i köksklockan på väggen, den visade på tio minuter i fyra, trots att det var svart därute. Det fick mig att reagera… Makaroner och köttbullar till middag, ett glas rött till. Ska diska efter teve. Och fortsätta läsa Änglarnas sorg.

Diskar.

Publicerat i Uncategorized | 2 kommentarer

Fredagskväll

Sitter här igen efter att ha lagt in en bloggtext. Inte för att jag vet vad jag ska skriva, eller varför – jo, varför vet jag. Det är helt enkelt en fröjd att använda den här klaviaturen, den är snäll mot fingrarna, orden lägger sig där de ska. Jag behöver inte korrigera så ofta, ibland har jag för bråttom och då blir det dubbelt ordmellanrum… Men det ser jag ju å andra sidan direkt eftersom det markeras.

Har läst lite i Fiskarna har inga fötter, men den förtrollar mig inte som Sommarljus gjorde. Kanske beroende på att den är sorgsnare, svartare. Vilket förmodligen även Änglarnas sorg är, den väntar också på läsning. Författare Jón Kalman Stefánsson.

Byter glasögon för att se bofinkarna utanför på backen. De är där. Tillbaka till skärmglasen. Hörapparaterna får ligga på bänken idag, eftersom jag inte ska någonstans. Öronen behöver vila. Nya värmeljus i munkpannan, varje veke måste pillas upp, inte kul. Men fint på kvällen.

Snart ska jag göra i ordning korven med ost och tomat som ska in i ugnen, igår blev det en räkmacka till middag. Färska, goda, men små och svårrensade räkor till extrapris på Ica.

Det mulnar påtagligt, snart kommer regnet. Blåser fortfarande. Så skönt att inte behöva gå ut. Regnar. ”Urvär” skulle morfar ha sagt. Efter någon halvtimme drar regnet bort igen. Det blir ljusare även om solen håller sig undan.

Klockan är bara halv tre. Kan inte börja med middagen riktigt ännu. Numera har jag all den där tiden jag inte hade, när livet pågick för fullt omkring mig. Familj, jobb, bostad både i stan och på landet, stress. Nu låter jag mig stressas av att ha för mycket tid, och för lite viktigt att göra.

En envis och kvick liten fruktfluga far runt mig. Jag vet att det finns husmorsknep för att bli av med dem, men glömmer alltid hur man ska göra. Diskmedel och ättika? Ännu en stund senare lyser solen in genom fönstren. Det är inte molnfritt, men det är ljust.

Nu när klockan är kvart i sex är det inte ljust längre. Middagen är äten, och var god. Något potatismos blev det inte, potatisarna var för små. Men de var goda.

Ljusen är tända, både på köksbordet och på vedspisen. Disken diskad. Syrran tycker att min senaste selfie inte är så bra, jag har en snipig mun som hon inte förknippar med mig… Jag tycker mig se en anings litet småleende, men vem vet, kanske är jag snipig utan att se det själv? Hon förordar något av de fotografier Viktoria Davidsson tog inför min bokrelease – och Viktoria är proffs. Den bästa fotograf jag mött (inte för att de är många). Nu är det två år sedan, och de åren har inte gått mig förbi med snällhet. Min selfie får ligga kvar på Facebook. Den är jag idag.

Vinden ger sig inte idag.

Photo by Jeffrey Czum on Pexels.com
Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Teknik, teknik

Fredag 15 oktober 2021 – tränar på att vänja mig vid klaviaturen på min nya 14-tummare, aningen trängre än 15. Lär mig att jag inte behöver ”spara” längre, sker automatiskt – men hur döper jag mina dokument?

Det ger sig kanske så småningom. Klaviaturen är lagom mjuk, lätt att hantera. Den känns bra hela ”note book´en” (heter tydligen inte laptop). Skärmen går ända ut i den tunna kanten, när jag öppnar locket lyfts det hela en aning så att luft kommer in under datorn, den blir därmed inte för varm. Alla siffror ligger i ”plattan” mitt under klaviaturen. Och den är så härligt lätt. Nöjd.

Det enda jag inte riktigt gillar är att pilarna för att scrolla upp och ner, och till vänster och höger, är väldigt små. Där gäller det att pricka rätt.

Eftermiddagen igår användes till att fixa med datorn, Kindle-appen från min andra dator följde visserligen med till den nya, men fungerade inte. Och det tog en stund innan jag begrep att jag kunde gå in i mitt Kindle-bibliotek från Amazons Kindle-sida. Nu vet jag, och har därmed allt möjligt mer eller mindre läsvärt att förströ mig med när jag inte har några ”riktiga” böcker där på Teneriffa. Om två månader.

Nu har jag hittat ”dop-plats”, men med .docx efter det jag vill att dokumentet ska heta? Och lite senare har jag fått dokumentet sparat automatiskt, i kompabilitetsläge. Tror det är där jag ska vara. Det heter i alla fall inte ”mall” längre.

Glömde ta in den tvättade trasmattan igår, och den blev inte torrare av morgonens lätta regn. Nu är den inne, på syrrans torkställning, i gästrummet som numera liknar ett rörigt förvaringsutrymme. Gör inget, väntar mig inga nattgäster – och vill någon sova över så kan jag röja.

Såg att krasseslingorna som krupit upp på altangolvet frös häromnatten. De som håller sig i pallkragen lyser fortfarande, levande och vackra, bara lite trötta. Det verkar inte som om fåglarna bryr sig om att vara hungriga idag, det blåser kanske för kraftigt. Bara någon enstaka talgoxe har visat sig.

Klockan är tio, dags att klä på sig – fast varför då egentligen? Det är bara jag som ser mig. Dagen kommer att ägnas åt läsande och skrivande, städningen hoppar jag över och tvättmaskinen får vila. Vädret lockar mig inte ut. Enda utevändan hittills är när jag sopar altanen hyfsat ren från löv. Fåglarna är nu i full gång att äta solrosfrön. Och solen har visat sig bland molnen, men stannar inte mer än glimtvis.

Jag har klätt på mig, morgonrocken delar sig över benen när jag sitter vid köksbordet. Bekvämare och varmare med fleecebrallorna på.

Lyckades nyss ta bort några oviktiga rader, och börja skriva annat innan jag kom på det. Försöker få hörlurarna att fungera ihop med den här datorn, lägger till dem bland ”enheter” och det står ”kopplad”, men de ansluter tydligen inte, hör i alla fall inget med dem på (ljudet inte kryssat).

Det nya Hallon-abonnemanget fungerar fint, jag kunde byta sim-kortet när jag väl insåg att jag behövde ta ur batteriet för att komma åt. Ringde syrran för att kolla, vi hörde varandra. Nu är jag less på allt tekniskt pillande.

ASUS ZenBook 14 UM425IA 14" FHD Ultraportabel
Så här ser den ut

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar

Ny laptop

Onsdag, 13 oktober, sol. Sopar mängder med löv på altanen, fyller på fågelfrön. Kallt, eller åtminstone kyligt, tre grader när klockan är nio. Vaccinering mot ”vanlig” influensa startar 9 november.

Nu kaffe, efter frukostens te och havregrynsgröt. Jag har börjat gilla gröt, det trodde jag inte för något år sedan. Lyckades inte första försöket med dagens supersvåra sudoku, tar nya tag längre fram på dagen.

Pasta och stekfläsk ur frysen får bli dagens carbonara till middag. Med färsk röd paprika till, riven ost och äggula.

Nu har jag varit till Postnords gula brevlåda en bra bit bort längs vägen. Hade tänkt posta en Bokbörsen-bok i Postnords blå påse. Den gick inte ner i lådan, kom bara halvvägs, inte för att den var så tjock, men den var uppenbarligen för lång… Gick tillbaka hem med påsen, nöjd ändå över att ha fått en promenad i solen. Nu ska jag mejla beställaren om leverans först på fredag.

Har just beställt en ny lättare laptop, rea två tusen kronor lägre pris än annars. En Asus igen, är nöjd med den jag har, men börjar tycka den är för tung. Den här gången blev det en

  ASUS ZenBook 14 UM425IA 14″ FHD   som väger 1,13 kg och har 14 tums skärm. Hoppas det blir bra.   Dessutom har den ASUS Pure – vilket lär innebära att den inte har några förprogrammerade program, så jag hoppas slippa det där säkerhetsprogrammet som är omöjligt att ta bort…

Såg just en liten och brun gärdsmyg utanför sovrumsfönstret, med stjärten rakt upp i vädret. Den har jag aldrig sett här tidigare. Roligt. Det visade sig att det jag trodde var en liten bit rimmat fläsk (till carbonaran) var fläskfile. Nu strimlad, stekt med purjo och röd paprika och torkad Karl Johan, och grädde. Blir bra det med till pastan. Har smakat så jag vet.

Det där med att alltid skriva vad som är vad innan något läggs i frysen. Får bli i nästa frysliv. Nu ska här ätas tomt, och då blir jag ibland överraskad. Hittills inget problem.   Middagen var god och är både äten och diskad.

Har sett Rapport. Skogsägare och myndighetspersoner i sammanhanget är misstänkt korrupta. Raderat mejl – ingen åtgärd? Är inte myndighetspost undantagen radering av berörda? Less – lägger ner för idag. Godkväll.
           
Publicerat i Uncategorized | 4 kommentarer

Tisdagskväll

Nu är det en sån där kväll igen, svart utanför fönstren, matos i köket efter stekt lax, ingenting som lockar att läsa, ingenting att göra. Kan inte gå och lägga mig när klockan bara är halv sju. Har diskat. Har tänt sänglampan, har försökt vädra. Och jag har fyllt på solrosfrön åt fåglarna. Satt in en bok i bokhyllan efter att ha kollat att jag också lagt in den på Bokbörsen. Ville inte läsa den.

Tandborsten är tagen ur laddaren. Har pratat med yngste sonen som är ledig i morgon. Han vill inte ha besök av morsan då, vi kom överens om att jag kanske kan komma och lämna tillbaka hans böcker nästa onsdag. Då har han möjligen hunnit städa lite…

Nu längtar jag bara tills det blir 14 december och jag får åka iväg till Teneriffa. Berättade för två gamla vänner idag om min resa. Båda lät glada för min skull.

Alla tre var vi överens om att vi numera har svårt att komma ihåg namn på personer, och en av oss var tveksam även till namnen på produkter – riktigt vilka förstod jag nog inte. Den ena gick igenom en hel kartong med brev, skrivna av föräldrarna till varandra genom många år. Och den andra ”lösörade”, gjorde förteckningar över ägodelar och varifrån de kom, både sådana som fortfarande fanns därhemma och sådana som givits bort.

Jag är rätt glad åt att just inte ha något som arvingar kan komma att slåss om, jag kommer aldrig att göra någon sådan förteckning. Ger hellre bort det jag kan nu. Har skrivit på baksidan av mormors stora inramade fotografi (som yngste sonen har) när och var hon föddes och när hon dog. Så mycket mera om hennes liv vet jag inte. De pengar jag har just nu tänker jag leva upp så gott jag kan alldeles själv.

Ena vännen (eller snarare dottern) hade lyckats få tid för en tredje vaccinering mot corona sent i oktober. Jag tror jag ligger lågt med det. Hur göra med ”vanliga influensan” och vaccinering?

Har tänt tavelbelysning och bokhyllelampa i vardagsrummet. Och har förstås lampan över köksbordet tänd. Ljusen också. Just nu står tre sådana där långa vackra ljus i några av stakarna, bredvid Ikea-ljusen som är kortare och grövre. Ser lite roligt ut.

Sju grader ute och sjutton inne. Fleecetröja och sockor på. Någon dag snart får jag ta mig samman och lägga på vintermattan i köket. Ut med trasmattorna, den andra mattan täcker en stor del av golvet, jag inbillar mig att det blir varmare. Såg inga svanar eller gäss på åkrarna idag när jag åkte fram och tillbaka till Norrtälje. De känner väl också att det blir kallare och drar söderut.

Nu har jag sett Sicilien-programmet och en del av kanalfararna från England i svenska vatten. Vet inte varför det räckte att se halva programmet av sjöfararna. Fortsätter en annan dag. Nu bok och sängen.

Photo by Alexandra Holbea on Pexels.com

Somewhere in Sicilia

Publicerat i Uncategorized | Lämna en kommentar