beskrivarblogg

En konstig lördag, har suttit ute också när solen försvann, ville inte gå in. Vaknade i morse vid fyratiden, och kunde inte somna om. Därmed har jag varit halvsovande hela dagen… Nu har jag ätit en Kelda-skärgårdssoppa med räkor tillagda, till middag. Gott.  Klockan är strax efter sju. På kvällen.

Fick beställning på liten bok på Bokbörsen, hade missat att ange dedikation, berättade det för beställaren. Som då ville annullera beställningen. Jag kunde inte göra något eftersom jag bekräftat, innan jag såg tillskriften… Gav honom besked att han behövde ångra sin beställning, och då säger han ”Okej, då. Skicka den.” Så det gör jag nästa gång i Norrtälje. Bokbestyr.

Så har jag läst ut den orimligt tjocka fantasyboken av Samantha Shannon, The Priory of the Orange Tree. Seg, inte jättebra, men ändå imponerande i all sin detaljrikedom och fantasi. Mitt eget skrivande ligger i träda, behöver nog sommarlov. Jag bloggar, det är det enda.

Nu kvart i åtta vill jag helst gå och lägga mig. Men, jag är övertygad om att jag inte kan somna, eller att jag vaknar om ett par timmar och inte kan somna om. Så jag försöker vänta någon timme till åtminstone. Vad det är trist att inte vilja/kunna njuta av en sommarkväll som förr. Min egen ork fattas, sällskap fattas, värmen är inte riktigt här, vinden är kall även om solen skiner.

Såg en Netflix-film, Hunt for the wilder people. Sebar.

Sedan sov jag gott, var upp vid tretiden och såg inga vildsvin, somnade igen. Det har regnat kraftigt i natt, altanen är plaskvåt, pelargonerna har fått vad de behöver av vatten. Jag avslutar min frukost inomhus nu när klockan är nio, söndag.

Gör wordle och sudoku, wordfeud får vänta tills syrran kommer dit. Hon leder med sex poäng och det är hennes tur… Snart slut. Lite senare leder hon med sju poäng. Fyra ”omöjliga” bokstäver kvar.

Har plockat ihop böcker till bibliotekets omloppshylla, röjt lite i skrubben och tagit fram sådant som kan följa med till sopstationen. En del för att kastas, annat för att kanske användas lite till. Gått igenom det som står på hyllorna i toalettrummet, och slängt sådant som inte ska vara kvar. Gjort detsamma i mina två kylskåp. Det är väder för den här sortens aktiviteter idag, det småskurar hela tiden och blir inte riktigt ljust varken ute eller inne. Blåser och är bara 11 grader dessutom.

Bläddrar i några av syster K övertagna Vi-tidningar. Och innehållet är så bra, så träffsäkert kulturellt, och omfattar allehanda yttringar. Jag blir övermätt efter att ha ögnat igenom ett par nummer.  Läser någon artikel här och där, men orkar inte med allt det fina. Så jag avstår nog från att själv prenumerera, vilket jag funderat på ett tag. Hon har kanske sparat flera.

Gör pyttipannan till middagen, även om klockan bara är halv tre. Flanksteken från häromdagen skuren i små tärningar, färsk lök dito, en halv röd paprika också, och champinjonerna och sparrisen i en aning grädde, också från tidigare. Blir bra, bara att värma lätt innan jag ska äta, kanske steka ett ägg till – eller bara ta skivade inlagda rödbetor. Än är jag inte hungrig.

Så, vad ska jag göra nu? Disken är undanplockad, stekpannan torkar på diskbänken. Jag har ingen tvätt och det är inget torkväder. Rena sängkläder igår. Det kan nog behöva dammsugas här och där – men det ids jag inte. Har tagit det jag ser med sopborsten.

Wordfeud är inne på upploppet – jag har två bokstäver kvar och det är syrrans tur.

En titt neer i middagsgrytan

Läser ett gammalt inlägg i bloggen, när jag funderade över sorg och saknad. Då var det ett år sedan du dött, och drygt två år sedan Mats dog. Idag är sorgen mera lågmäld, men ett konstant inslag i livet. Ett som jag vant mig vid.

Så packar jag boken till Australien, förlorar lite på att jag beräknat för lågt porto – när Bokbörsen får till det i annonsen. Struntar i det, jag blir av med boken och köparen blir kanske nöjd. Förskottsbetalningen kom in på mitt bankkonto efter bara några timmar – hur gick det till?

Har fått beställning på tre andra böcker också idag, två var Anders och en letade jag efter ett bra tag, innan jag hittade den på ”fel” plats. Varför den nu stod där. Nu är frågan om jag ska beställa de stora bokemballagen från Bokbörsen, eller inte. De jag hade är slut. Mindre förpackningar har jag. Tror jag gör det, de lär räcka ett par år. Hittade inget på hemsidan, frågar om de slutat med emballagen. Får svar någon gång i morgon.

Nu är det fredagsmorgon och jag dricker det sista av mitt te på altanen, i sol och 16 grader, lätt vind. En snigel har lämnat ett krokigt spår på golvet. Vart snigeln tagit vägen framgår inte. Syrran och jag ligger jämsides i wordfeud, wordle och sudoku har jag klarat av. Middag igår blev ugnspannkaka, med fläsk och lingo. Nu passade en överbliven bit till frukost, istället för smörgåsar.

Lite längre fram på förmiddagen ska jag åka in med böckerna till Postnord. Nu en stillsamt skön stund här i lagom sol. Böckerna är lämnade, hoppas den som ska långt bort kommer fram. Jag handlade lite, och for hem igen.

Kvart i sex är jag mätt. Har ätit flankstek, brynt och färdigstekt i stekpanna, kostnad 11,11 kr på Ica, utsorterade från manuella disken, kort datum. Champinjoner (15 kr för 250 g) lättstekta med vitlök och en aning grädde, färskpotatis som var okej à 20 kr kilot. Färdigköpt bearnaisesås. Sparris en knippa (köpte två för 20 kr) – det är femtioårsjubileum för Flygfyren. När jag ändå handlade köpte jag deras lösfrysta stora räkor till 99 kr per kg, annars 189. Bästa räkorna.

Efterrätt så småningom blir jordgubbar inhandlade häromdagen för 30 kr. Jag har kvar till ännu en måltid. Och flankstek är toppen, kräver enbart att man skär den på rätt ledd när den är tillagad.

Italienskt rödvin, Primitivo någonting, till det hela.

Har suttit ute och läst tills det blev för blåsigt och svalt därute. Solen gömmer sig nu, molnen tornar upp sig. Nyss var paret fasan här utanför och hälsade på.

En äldre man blev otålig på mitt filande när jag försökte ta bort fågelskit på bilen, vid fönstertvättstället på macken. Han talade om för mig att han skulle lufta däcken, och ville förstås att jag skulle sluta och åka vidare. Det gjorde jag inte, inte förrän jag var klar. Då först passade det honom att köra upp framför mig, så att jag fick backa för att komma därifrån. Han hade ungefär lika gott om tid som jag, att döma av åldern… Gubbar och envisa kärringar.

Och först nyss såg jag att vildsvinen varit här och bökat igen, i natt. Tacksam så länge de inte ger sig på bilen, och glad att jag inte har någon vacker rabatt att vara rädd om.

Jag trodde att jag skulle äta jordgubbar som efterrätt. Just nu tror jag inte det längre, magen är för full. Men de får stå framme, smaken försvinner om de tas direkt från kylen. Den här gången har jag fördelat dem, utan kontakt med varandra, på brickor i kylen. Tips från någon på nätet. Har fått den bok jag köpt på Bokbörsen åt vännen Karin i Danmark, den får vänta tills hon kommer på besök igen. Härmed slipper hon orimligt dyrt porto till Danmark, om hon själv skulle beställa boken. Praktiskt.

Och jag har beställt emballage från Bokbörsen, under rubriken ”Packa, skicka” fanns den möjligheten…

Lördagen börjar tidigt, vid fyratiden – och jag lyckades inte somna om, men låg kvar. Nu är klockan snart nio och jag dricker mitt te på altanen, i sol och vind. Tror vildsvinen varit här även i natt, tycker det ser ut som om hålen vid rabatten blivit flera. De kunde gärna få ge sig på hela det som en gång var en rabatt. Jag orkar inte gräva om den, och det enda jag vill ha är påskliljorna på våren och pionerna.

Onsdag, sitter vid datorn och temuggen fortfarande vid niotiden. Vaknade sex.

14 grader, blåst, ”övervägande molnigt” enligt mobilen, sol mellan molnen enligt min titt ut genom köksfönstret. Har regnat i natt.

Idag ska jag kolla vad det kostar att skicka en bok till Australien, till en man med indiskt klingande namn. Boken ifråga är en Agatha Christie, på engelska, som knappt håller ihop – han har fått bilder. Kanske samlar han på den författaren, han undrade om jag hade flera ”vintage Pan”.

Nyss var de två hararna nästan uppe på altanen, men gav sig av när de noterade att jag stod innanför sovrumsfönstret.

Halv ett är jag hemma igen efter en sväng till Norrtälje. Nu har jag just ätit en glassbåt till mitt kaffe, och ska kolla med Bokbörsen hur jag bäst kan skicka bok till Australien. Postnord var lite vaga i sina besked. Hittar inte BIC/SWIFT och IBAN på Handelsbankens och mitt kontors hemsida. Så det alternativet (att betala utrikes ifrån till bankkonto) utgår för ögonblicket. Irriterande. Frågan har dock gått vidare till Bokbörsen, som brukar kunna ge besked rätt snabbt.

Fasanen hälsar på. Och tvätten jag hängde för ett par timmar sedan var precis lagom torr att ta in – när regnskuren kom. Nu skiner solen igen, det blåser kraftigt. Pelargonerna på altanen är nog lika trötta på vinden, som jag. Men, den är bra på att torka tvätt.

Lånade Ditt nya stjärntecken av en författare jag tycker om, Jonas Karlsson. Biblioteket får ett besök varje gång jag är i Norrtälje. Lånar, lämnar tillbaka, hittar något i omloppshyllan.

Idag jobbar både Örjan och Mischa med att klippa den långa och breda häcken som omger ”stora huset”. Häcken får klippas till hälften utifrån vägen, och till hälften inifrån trädgården.

Efter regnskuren dricker fasanhönan vatten ur en vattenpöl på vägen, tuppen knallar omkring i gröngräset. Det kommer en skur igen, fåglarna bryr sig inte. Och jag hoppas att något av den fågelspillning (sic!) jag såg på bilen kanske försvinner i blötan. Det är något med en kraftig regnskur medan solen skiner. Häftigt. Två vårrullar och lite överbliven gravad lax till middag. Har diskat. Nu sitter jag i soffan i vardagsrummet – ovanligt – med en stor kudde bakom ryggen. Och inser att jag behöver flytta routern, om jag vill ha internet här. Den når inte hit, när den når ut på altanen där jag ju tillbringar en del tid. Fast inte just nu, det har ”skurat” till och från och är blött. Sol fortfarande ändå. Nu ska jag flytta på routern. Som snällt låter mig ansluta.

Och jag kollar lite på nätet, men tröttnar fort. Det börjar bli dags för sängen, men först en koll om syrran har wordfeudat. Och det har hon, blockerat ett ord med många poäng som jag hoppades kunna lägga. Nu fick det bli ett annat, men än leder jag.

Hittade till slut de BIC och IBAN jag behövde, under kontoinformation när jag gick in på ett av mina konton. Bokbörsen kunde inte bistå, så nu agerar jag på Postnords besked och hoppas det håller – om det blir en beställning. Kommunikationen med den här presumtive kunden började 20 april…

Torsdag morgon är solig, inga moln, även om mobilen säger ”halvklart”. 16 grader klockan åtta, jag har varit uppe sedan halv sju.

Var upp en vända i natt vid halv tre, och tittade ut genom köksfönstret. En flock vildsvin, 6-7 stycken, sprang över min tomt, över vägen och bort mot skogen. Alldeles därefter sprang en liten hare åt andra hållet. Varje gång jag ser vildsvin blir jag lika förundrad över hur snabbt de kompakta kropparna rör sig.

Nu går jag ut på altanen. Golvet är fortfarande vått efter nattens regn, jag är barfota. Mitt bord har en praktisk slå undertill där jag kan sätta fötterna, medan golvet torkar i solen. Temugg, jordgubbar, böcker på bordet, datorn i knät. Solhatten behövs inte just nu, ett träd gör solen lagom påträngande.

Temuggen är tom och inburen, datorn fick flytta tillfälligt medan jag tog en bild

Kvart i tolv, söndagsnatt. Anders och jag åkte in till bussen vid femtiden. Vi har haft en fin helg tillsammans. Nu har jag läst, ätit Dumle-kolor, hoppade över middagsmat idag. Var nöjd med de rutbröd med gravad lax jag åt till lunch.

Handlade mjölk och ris. Igår till middagsgrytan letade jag i skåpet efter ris. Hittade inget, det är svårt att få överblick, eftersom skåpet är djupt. Nu har jag 2 kg ris till en annan gång. Det blev potatis igår, och det gick alldeles utmärkt. Resten av grytan blir min middag i morgon.

Nu är det dags för sängen, jag är trött efter intensiva dagar med sonen. Ovan att prata och lyssna som jag gör när han är här.  Mina vissnande blommor ligger i komposttunnan, allt frömjöl är borttorkat från bordet, hundkexen spillde.

Aklejorna borta vid krusbärsbuskarna får nu stå och vara vackra där de växer. Kaprifolen likaså. I den övervuxna rabatten börjar en pion slå ut. Den får också glädja mig där den står.

Måndag morgon vid frukostbordet – en mink skyndar sig förbi utanför fönstret, på väg till ån. Första gången jag ser en så nära.

Lätta moln, lätt vind, 17 grader, sol.

Läser om Trump´s raseriutbrott inför intervjuare med obekväma frågor. Han verkar vara i farligt upplösningstillstånd, allt mera irrationell och osammanhängande. Och Israel fortsätter bomba, trots att T sägs vilja ha stopp. Vad är vad?

Två harar springer på vägen, jagar varandra, leker? Bråttom har de hur som helst. Igår skrev jag att höken hovrade, den ryttlade – hittade inte ordet förrän idag när jag läser om en fiskgjuse som gör samma sak… Helikoptrar hovrar.

Mitt te är slut, wordle och sudoku avklarade. Wordfeud leder jag, det är min kära systers tur och vi har precis börjat. Har kollat det jag vill på nätet. Dags för en kopp kaffe och en skorpa. På altanen, i morgonrock och solhatt. Sommar. Insmord. Några jordgubbar i en skål bredvid mig. Idag kan jag ha parasollet uppfällt, utan att vinden tar det. Och det är skönt i skuggan.

Jag läser lite i fantasyboken, men oj så många konstiga namn och intrasslade historier. Svårt att hålla reda på vem som är vem och gör vad varför. Tar några sidor i taget, ingen sträckläsning.

Och Mischa klipper även min gräsmatta. Jag knyter ihop parasollet, vinden ökar.

Tar hand om ett tråg med nektariner, noterar att jag inte ska köpa sådana igen. Jag skalar dem och kokar med lite vatten och lite socker, får se vad det blir. Kanske går det att ta bort kärnorna, kanske inte – och då åker de i komposten. De var sura, och ”mognade” utan att vara mogna…

När jag letar efter stavmixern – och hittar den – så hittar jag också två spottkoppar från Raus i Skåne. Jag har använt dem för hund- och kattmat och vatten. Nu behöver jag dem inte längre, och de tar plats i mitt skåp. De är i fint skick, förmodligen oförstörbara om man inte använder slägga. Mörkt brunglaserade.14 cm i diameter3. Någon som behöver? Måste hämtas, porto blir orimligt.

Det var mycket lätt att ta bort kärnorna ur nektarinerna. En halv citron balanserade sötman. Någon mixer behövdes inte, jag bara mosade lite lätt med en stor gammaldags gaffel. Nu ska påsarna bara kallna ordentligt innan de hamnar i frysen, en med bara lite i tar jag till köttgrytan idag. Kanske smakar det bra som tillbehör. Har kokat några potatisar som jag tänker skära ner och värma tillsammans med grytan. I den öppnade flaskan med italienskt rödvin finns nog ett glas kvar – Prego, enliters flaska, har klarat sig bra med korken ordentligt åtdragen. Bra vardagsvin, räckte länge, 85 kronor.

Tre vuxna grågäss och två gässlingar visade sig efter en stund vara det jag skymtade längre bort på tomten. När de vände och försökte bestämma sig för att gå över vägen, tog det lite tid innan en av de vuxna föregick med gott exempel. De två små följde snabbt efter, de andra två vuxna for lite fram och tillbaka innan de samlat mod nog att också ta sig över till andra sidan vägen.

Så fort jag går in med datorn, så kommer det något jag vill berätta, som gässen nyss. Nu får datorn vara här med mig, tills jag stannar inne. Parasollet är uppe igen, vinden snällare och solen fortfarande lite för varm. Klockan är snart fyra, lite ost som tapas till drinken. Middagslagandet är enkelt idag, bara att värma.

Och snart var det tisdag, kollar för säkerhets skull. Runt klockan åtta har jag ätit frukost, och gjort wordle och sudoku, tittat på rubrikerna om läget i Sverige och världen. Vårt statsministerpar fortsätter att utnyttja sin ställning med volontärer som renoverar prästhustruns gård. Volontärerna får därefter befattningar i olika sammanhang som är vårt lands statsminister nära. Betalning i annan form än beskattningsbar lön för arbete. Att vara volontär må vara frivilligt, att betala i en form som kräver öppenhet, deklaration och skatteavdrag är det inte.

I världen öppnas Hormuz-sundet, eller inte. N vill fortsätta bomba Libanon, T bär sig illa åt, Putin och Ukraina fortsätter som hittills. Nyss sprang ”min” hare ensam längs vägen.

16 grader nu, kan bli 20, och mestadels klart, regn ”förväntas denna kväll”. Ser ut att blåsa lätt. Jag går ut.

De är lika stora.

 Fredag morgon, vaknar kvart över fem, somnar om och vaknar igen mitt i en dröm där jag försökte uttrycka varför en man var vacker som en grekisk staty, men annorlunda. ”Varm, het, pulserande av liv.” Så skönt att det bara var en dröm. Men det var inte behagligt att ryckas upp till vakenhet, eller något som åtminstone ser ut som det.

Nu är frukosten konsumerad, mitt te svalnar som vanligt i muggen. Jag har bloggat, klarat wordle och sudoku. Fönstren är lite regnprickiga, men det har nog regnat mera i natt, än nu. 16 grader och lätt regn säger mobilen. Dags att klä på mig.

Vid ettiden är jag hemma igen, alla ärenden uträttade, kom till och med ihåg att tanka bilen. Har inspekterat de små ZeekSack-väskorna, och är helnöjd. De blir bra tillskott nästa resa. Nu fika. Mulet, blåsigt, ingen altan idag. Såg en hök av någon sort när jag åkta hem från Norrtälje, den hovrade över ett gärde. Hök, eftersom den hade lång, smal stjärt.

Skriver rent lite av sonens texter, och tar paus när de blir alltför blodigt våldsamma. Samtidigt får hans driv mig att vilja läsa vidare, att redigera, fixa till – ta bort och göra det hela mera lätt att ta in. Gör inte det senare, skriver bara som han skrivit. Han tycker för mycket om uttrycket ”bokstavligt talat” – och det får stå där. Om och om igen. Älskar hans fantasi och förmåga att ge den plats och uttrycka den. Heja Anders!

Har just avslutat läsningen av Kate Storey´s bok Bokcirkeln som återuppstod. Den började med berättelsen om en äldre kvinna, ensam efter makens död, i ett hus – och hur hon till slut fick sig till att gå in i hans läsrum. Enligt de första sidorna i boken hade hon inte öppnat den dörren på mer än ett år. Där fick jag nästan nog, det var alltför otroligt för mig – men jag fortsatte läsa.

Och hittade en bok med fina berättelser om hur en diagnos av ADHD (eller brist på diagnos) påverkat många människor i familjen. Boken fick mig att inse hur lite jag själv vet, och hur diagnoser kanske kunde ha hjälpt även i min familj. Sorg. Sorg över min konventionella rädsla, över okunnighet och skam. Sorg över uteblivna handlingar som kunde ha hjälpt eller inte ha hjälpt – men som hur det än var, inte fanns. Och lugn inför att det kanske är bättre numera.

Tack för boken som jag nästan lade ifrån mig oläst. Och jag välsignar än en gång mitt bibliotek, i Norrtälje. Nästa läsprojekt är 804 (plus lite till) sidor The Priory of the Orange Tree, av Samantha Shannon. Tar nog lite längre tid än några timmar en fredag.

Nyduschad med rent hår vid frukostbordet tidig lördagsmorgon. Som visst är nationaldag också. Får hälsning från vän som håller reda på sådant. Syrran leder wordfeud, jag har inga vokaler. Sudoku och wordle gick bra även idag.

Det ser blött ut därute, fältet på andra sidan vägen var nyss fullt av skrattmåsar som väl hittade något att äta. Haren sprang förbi på vägen. I övrigt lugnt och stilla. Så småningom ska jag åka in och hämta Anders i Norrtälje.

Nu jagade haren iväg åt andra hållet, undrar vad som gör att den alltid har så bråttom. Förmodligen överlevnadsinstinkt.

Min vackra blombukett börjar vissna, men den får stå kvar ett tag till.

Anders och jag är hemma efter en trafikrörig vända i Norrtälje.  Vi sitter på altanen. Inget regn nu, men molnen är heltäckande. Lätt vind som är tillräckligt ljum för att vi inte ska behöva ytterkläder. Han skriver, för hand – och jag på min dator. Har kollat fåglar på mobilen. Merlin är rolig och vi har nu lärt oss hur steglitsen låter. En vanlig fågel här. Fasanen trumpetar, fiskmåsar och skrattmåsar flyger till och från sjön och låter ganska illa.

Småningom äter vi en god middag, med grytan jag gjorde igår. Nu är vi mätta och belåtna. Anders går ut för att raka sig med ny, bra rakhyvel. Jag har diskat, han torkat. Och vi pratar. Om då och nu, om minnen som inte är så absolut pålitliga, om de i familjen som är döda, och nu får liv igen en stund. Fint.

Söndagen bjuder på strålande sol, och kraftig vind från ”rätt” håll. Det går nog att sitta på altanen. Frukosten är inmundigad, Anders har diskat och torkat. Och nu går han ut för att skriva ett tag igen. Jag har fortfarande te kvar i muggen och stannar inne en stund. Har gjort wordle och sudoku. Eftersom syrran leder wordfeud med runt 70 poäng så vinner hon nog, även om det är några bokstäver kvar. Inga vokaler för min del.

Lite senare är även jag ute, iklädd Jans gamla slitna morgonrock. Med hörapparater i öronen hör jag kvittret från steglitser, starens tråkiga knarrande och koltrastens vackrare sång. Anders ligger på gräsmattan, på några tjocka dynor och pratar just nu med Lotta. Penna, pennvässare och skrivblock till hands. Vi har bestämt att han åker hem sen eftermiddag, för att få så mycket som möjligt av vackert väder och ledighet.

Jag har sittdynan i knät, och datorn ovanpå för att skrivläget ska bli bekvämt. The Priory väntar på läsning.

vätska för blommor och för mig

Torsdag, soptunnorna på plats för tömning talar om det för mig. Sol, 18 grader redan klockan åtta. ”Regn sannolikt denna eftermiddag”, för att tala mobilspråk. Jag går ut med mitt te, och inser att det inte bara är sol, det blåser också. Vinden är tillräckligt ljum för att det ändå ska vara skönt.

Och som alltid blir det sommar direkt, allt är grönt och blommar. Kaprifolen utanför vardagsrummet har inte mycket ork kvar, bara några få blommor – och den som virar sig runt det som en gång var ett träd, en bit bort på gräsmattan, är lika klen. Under tvättstrecket däremot breder en kaprifol ut sig på marken och runt ett av träden. Där blommas det.

Det gör det här på altanen också, pelargonerna prunkar. Och aklejorna gläder mig varje gång jag närmar mig tvättstrecket, liksom de små blå ”mormors glasögon” (teveronika) som överlever där gräsklipparen inte kan åka. En kuperad tomt är bra ibland.

Jag har paketerat två Bokbörsen-böcker, borde åka in och lämna dem idag. Anders meddelade igår att han kommer ensam över helgen, Lotta hade något annat att göra.

Mina nyss beställda ZeekSack-väskor är redan på väg, tyvärr till Bergshamra (här i Roslagen) och inte till Norrtälje. Vet inte varför, men uppskattar snabbheten. Det är bra med svenska företag, till skillnad från litauiska eller kinesiska…

De omtänksamma sopbilsmänniskorna har ställt in mina tunnor där de ska stå. Tack.

Medan jag väntade på paketinformation, tog jag hand om innanlår, champinjoner med mera. Det blev en gryta med strimlat brynt kött, och palsternackor, morötter, lök, vitlök och svampen, plus grädde och lite buljong. Jag blev hungrig och åt tidig middag redan vid halv fem, måste ju provsmaka. Resten tänkte jag att Anders och jag ska äta när han kommer, med ris till. Jag hade pasta till grytan idag, gott, men inte perfekt. Ska reda det hela en aning också.

När jag ätit, och smuttat på ett glas öppnat rödvin, kom klartecknet om mitt paket. Det finns att hämta, så det gör jag i morgon.

Nu har det mulnat mera, jag tar in tvätten som är nästan torr. Än inget regn skriver jag, och ser samtidigt pyttesmå droppar på fönsterrutan. Kan nog inte ens kallas en skur, trappen är inte våt.

Jag slipade mina knivar häromsistens, med sonens efterlämnade elektriska slipmaskin, betryggande professionell. Och de blev vassa, en tog sig in i min tumme idag när jag strimlade köttet och var lite oförsiktig. Inte farligt, men plåster på fingret. Det sägs att man skär sig lättare på o-vassa knivar…

Idag har jag bara pratat med mig själv, det mesta tyst inombords. Funderar över vad som är skillnad, här jämfört med där, i Puerto de la Cruz. Jag pratar inte med många människor där heller, men jag ser folk hela tiden. Ibland för många på en gång. De är okända och opratade, men de får mig ändå att tro att jag lever. Här kan jag ibland fundera på och behöva påminna mig om att jag finns. Syrrans och mitt wordfeudande är också en bekräftelse på att jag (och hon) finns, även om jag för det mesta förlorar. Och ibland fungerar bloggen också som en livförstärkare, med någon kommentar (tack A-lott, du är bäst på det) och gillande.

Annars kan jag hamna i tankar på meningslöshet, som om jag alltid haft en mening, förr. När våra söner växte upp hade jag mening, nu är jag viktig för yngste sonen mer än för den äldste som har sin familj omkring sig, med barnbarn och fullt upp. Jag vet att jag är viktig även för mina barnbarn, även om vi sällan ses.

Det här är inget frieri, ingen behöver bedyra min viktighet. Jag försöker bara förmedla tankar och känslor som ibland tar för stor plats i mig, utan att det finns någon påtaglig orsak. Min ålder kanske är orsak nog. Och min ensamhet, även om jag sysselsätter mig med böcker, skrivande, wordfeud, sudoku och wordle, Bokbörsen och den andra börsen. Matlagning, tvätt, städning (ibland), inköp. Vaga planer på nästa resa. Undrar vad jag väntar på, vem ska fatta mina beslut åt mig? Krig, börskrasch, sjukdom, ålderdomssvaghet?

Dags för ett annat, tomt dokument – det här blev för deppigt.

Ljuset tar sig fram, ändå

En dag till. Vaknar vid halv sex, och går upp, det är ingen idé att försöka somna om så dags. Nu sitter jag med min temugg och tittar ut på en lite gråmulen dag, ser ut som om det ska komma regn. Mobilen säger att det kan komma i morgon, idag är det ”halvklart” och just nu 16 grader.

Köpte ”cerustop” (vaxfilter) på AudioNova för 120 kronor – ser att det finns på nätet för lägre pris. Nästa gång.

Nu, halv två, sitter jag halvnaken på altanen i solen. Har just ätit en kokosboll, minimal smak av kokos, vilket jag gillar. Kletigt och sött. Räkorna från igår är skalade och väntar i kylen, ägg är hårdkokta – ska göra antingen en sallad eller en räkmacka till middag, med sallad bredvid.

Syrran har bjudit in till ny match i wordfeud, jag har tackat ja. Läser just nu Olivier Bourdeaut´s bok I väntan på Bojangles. Sorglig och rolig berättelse om en pojke som växer upp i föräldrarnas – och därmed hans – fantasivärld. Sekwa förlag, de har ofta mycket bra franska böcker. Orkar inte riktigt med att sträckläsa boken, varierar med Da Vinci´s Tiger av L.M. Elliott. Eller skriver några rader.

Har just köpt ”tre små väskor” från ZeekSack, betalar för två och får en gratis. Necessär, kasse och liten kompakt väska för t ex mobil, pengar/kort och nycklar. Kostade 998 kr, den som var gratis kostar annars 399 kronor. Tänker att de är bra att ha till höstens resa. Gillar företagets produkter, har både 20 och 30 liters ryggsäck. Nu får jag behärska köplusten, som ibland infaller. Saknar egentligen bara ett par linnebyxor, men inte från Sauths, och en bikini (om jag hittar en tämligen heltäckande sådan).

Gulliga Mischa har tagit bort min lövhög från parkeringsplatsen, och klippt mitt gräs igen.

Försökte förgäves lägga in en bild på FB av aklejor, kaprifol, hundke(ä?)x och mandelblom, årets första blombukett plockad här, under tvättstrecket. FB menar att jag inte är inloggad, men det är jag. Ger upp. Ny beställning på Bokbörsen må hanteras när jag går in igen, än så länge är det skönt härute i solen.

Hade lagt in blomstren på Instagram, och kom på att jag ju kan dela till FB därifrån. Gjort. Ibland är tekniken med datorer och det som därtill hör frustrerande.

Nu kryper solen sakta in i trädet och runt stugans hörn, jag sitter i skugga. Och det är inte svalt, bara skönt. Ser vad jag skriver dessutom. Har ätit lite ost och oliver som tapas till drinken, och några Dumle-kola därefter. Smaksatta, men det går just inte att urskilja någon smak.

Det blåser mera när solen flyttar på sig. Och jag kommer plötsligt ihåg att jag ska flytta soptunnorna, för tömning i morgon. Gjort. Flygplan gör spår på himlen, får mig att längta bort. Inte längta efter att flyga, det är bara bökigt och trist – men det är det som tar mig till Teneriffa, eller annanstans.

Dags att byta kläder, trosor och linne är inte tillräckligt just nu när vinden ökar och solen försvinner.

Jag är besviken på musikapparaten med högtalare som jag köpte tidigare i vår hos Lindgrens i Norrtälje. Ljudet är erbarmligt, eller så kan jag inte ställa in det så att det fungerar. Eller placera högtalarna så att de fungerar. ”Treble” och ”bas” (tror jag, förstår inte) kan jag inte heller kalibrera. Mina CD-skivor låter illa, och det tror jag inte de gör på en bättre apparat. Eller med bättre öron.

Radion fungerar nästan med den lilla antenn som hör till, förmodligen borde jag köpa en extra. Vad göra? Ta till återvinningen och glömma de fem tusen det kostade? Inser att det inte blir förstklassigt ljud för liten penning… Den får väl stå där den står, och reta mig lite varje morgon tills jag gör något.

Halv fem är jag inne i köket igen. Och undrar varifrån namnet akleja kommer? Kollar, och namnet stammar från ett latinskt namn som betyder ”samling av örnar” – syftar på att blommans sporrar (?) liknar örnnäbbar. En fascinerande vacker, konstig blomma är det i alla fall, och jag är tacksam att den valt att blomma nära mina krusbärsbuskar (med oätbara bär). De rosa och djupblå blommorna gör mig glad varje gång jag hänger tvätt eller hämtar torr sådan. Snart har de blommat färdigt, ett av bekymren med sommarens vackra yttringar. De försvinner, de vissnar, de tröttnar och lägger sig till vila. Och det gör mig inte gladare att annat kommer i stället – för det gör samma sak. Vi människor också, och jag önskar att den vila vi får är vilsam, inte den sorten som får oss igång igen. Som blommor och vitlök – och annat som växer. Annanstans.

Det här är inga plockade blommor, men pelargoner med en DM.

Tisdag, bokar av besöket hos AudioNova, apparaterna fungerar med rent filter och rena öron. Till helgen kommer Anders och Lotta hit, jag får plocka fram något ur frysen till middag. Det finns att välja på.

När jag väl kommer ut på altanen kommer också ett stort mörkt moln och skymmer solen. Det är varmt ändå, och vinden är ljum. Jag sitter kvar tills det/om det börjar regna. Har två jordgubbar kvar, svenska – som inte smakade mycket jordgubbe. För tidigt antagligen. Och så har jag böcker att läsa. Ser fram emot en stillsam eftermiddag – har handlat i förmiddags, så skåpen är fyllda. En korg omogna nektariner fick följa med hem, hoppas de blir ätbara efter några dagar.

Köpte också en hittills oprövad sorts gin, Citadelle – längtar efter en god Dry Martini, Marezzo har jag sedan jag beställde sådana för ett tag sedan. Nollprocentig gin behöver jag inte köpa igen, noterat på listan.

Och så inhandlade jag färska räkor på Ica – medan jag berättade för mannen i fiskdisken att jag verkligen hade gillat hummerpannacottan. Han blev glad. I kväll till middagen får några av räkorna göra den återstående pannacottan ännu lite godare. Kan behövas, eftersom jag även har en bit kall pizza att äta upp. Här slängs inte mycket, men pizzans underrede är inget jag vill ha. Det var som en tjock brödplatta, har redan glömt vilket märke det var och har slängt kartongen. Behöver inte köpa igen, noterat med verbal beskrivning.

Har min mångåriga svagt gula Axén-kofta på mig, den är av bomull och ganska tjock, skyddar fint mot vinden. Syrran lär vinna dagens wordfeud, eftersom hon leder med runt 60 poäng och det bara är några få bokstäver kvar.

Börsen far hit och dit, i takt med Trump´s ord om fredsavtal med Iran. Om man, som jag, läser Heather Cox Richardson´s texter varje dag, så framstår denne president som om inte helgalen, så kraftigt omdömeslös och stressad. Och han har sina trogna republikaner bakom sig, vad han än hittar på – tycks det. Smörjmedlet heter nog pengar, och makt. Just nu sägs T vara rasande på sin polare N i Israel (orkar inte försöka stava till namnet, han är inte värd den ansträngningen) som fortsätter bomba i Libanon. Finns det fortfarande levande människor i det landet, efter all förödelse, nu och tidigare?

Inser hur mycket vi i Sverige trots har att tacka någon sorts makthavare för – här eller ovan jorden.

Nu smyger sig solen ut ur molnen, men samtidigt tar den sig in i trädskuggan och runt hushörnet. Jag får inte mycket mera sol den här eftermiddagen. Skönt ute ändå.

Nässlorna har tagit sig in på altanen i utrymmet mellan staket och golv. I år har jag inte plockat några, eftersom jag lärt mig att jag sällan tar hand om dem innan de blir för gamla i frysen. De må vara nyttiga, men numera regerar inte nyttighet mina matval. Och några toppmurklor har jag inte hittat här (kan bero på att jag inte letat), men sett desto flera på Facebook. Verkar vara ett murkelår i år, och jag upplevde för länge sedan ett fantastiskt sådant. Min korg räckte inte till, jag fick ta av mig duffeln och använda den som bärverktyg för att få med mig alla murklorna hem – och det handlade om stenmurklor. Som hanterades därefter.

Klockan är fem, jag sitter kvar ute med en Dry Martini som smakar som en sån ska. En pelargon, i möjligen för liten kruka, behöver mera vatten. Det ska den få innan jag går in. Men inte än. Det är fint även utan solen, himlen är ganska heltäckande full av moln nu. Vinden ligger inte direkt på här längre, och den är inte kall. Så.

Om en stund ska jag rensa lite färska räkor, hälften – resten av 3 hg får vänta tills i morgon. Är det bättre att rensa alla nu, eller låta en del vara orensade? Tror på det senare, om inte annat så för att jag inte har lust att rensa alla idag.

En av biblioteksböckerna har legat oläst på köksbordet flera dagar. Nu har jag börjat läsa, och förstår varför. Den är seg, tjatig och kommer ingenstans –beskriver bara en av huvudpersonernas otålighet och otrevliga beteende, om och om igen. Trassliga kärleksband i Vintagebutiken av Annie Darling. Retur till biblioteket. Rekommenderas inte. Jag får leta på något annat att läsa.

Bekvämt med öppet sovrumsfönster bakom mig. Jag kan bara lägga/ställa in det jag vill bli av med på bordet här ute – och slipper bära det runt ingången till huset.

Jag har ätit middag, och det var gott med extra räkor till pannacottan. Det mesta av pizzan behövde jag inte äta. Satt ute till halv sju.

Så här vindtyrig kan jag bli när jag försöker ta en selfie…

Söndag, sista dagen i maj – strålande sol, tvätt torkar på ett par timmar. Vinden inte värre än att jag kan ha parasollet uppe här på altanen. Rena sängkläder och täcke, en trasmatta som låg i köket tvättas just nu, en ren ligger på köksgolvet.

Jag har dammsugit hela huset, plockat undan sånt som låg där det inte skulle. Nyss pratade jag med mina söner – båda ringde sina morsdags-samtal med ett par minuters mellanrum. Och i morgon fyller Erik år. De hade just nu barnbarnet där, de har satt potatis tillsammans och den lilla har torkat golvet på altanen där. Nu skulle det ätas våfflor. Fint.

Anders skulle gå hem till sitt och städa lite, hans värd skulle komma i morgon och kolla ventilationen igen, en uppföljning av tidigare besök.

Lunchen idag blev ett par wienerkorvar med stark senap, inget korvbröd. Det är nog det mest osmakliga och meningslösa av alla färdiga brödsorter.

Syrran och jag har fortsatt vårt nybörjade wordfeud och hon leder redan med ungefär 20 poäng när det är hennes tur.

Vildsvinen har i natt bökat på fältet på andra sidan vägen, nära mitt hus. Och nere i däljan utanför altanen ser det ut som om jorden är uppvält, de har kanske varit där också. Gillar inte att de är så nära, även om det är på nätterna och jag inget märker förrän efteråt.

Jag har bara mattan kvar på tvättstrecket nu, resten är intaget och undanlagt, sängen nybäddad. Satt på altanen till klockan fem, då var solen runt hörnet och det började blåsa. Nu har jag tagit fram en pizza från frysen och ska grädda den om en stund. För stor för mig, men jag kan ju äta pizza i morgon också. Extra mozarella på. Drink idag Indian Tonic och 0-procentig gin. Drickbart med nöd och näppe, men påminner om en GT. Hjärnan nöjer sig, smaklökarna håller tyst.

Så småningom åt jag pizza, och det bästa jag har att säga om den är att den inte längre tar upp plats i min frys. Läst ut ännu en biblioteksbok, som jag snabbt kommer att glömma. Nu står kassen vid ytterdörren, i morgon får biblioteket ett besök igen. Och AudioNova, apoteket för att kolla om jag kan ta ut medicin för blodtrycket och tandkräm. Kanske väntar jag ett tag hemma för att få besked om returen av linnebyxorna.

Måndag morgon, uppe vid sju. Frukosten snart avslutad, bara lite te kvar i muggen. Och solen lyser även om det nog är lite molnigt. Som ett mjukt vaddtäcke på himlen. Och det blåser. Jag sitter kvar vid köksbordet i morgonrocken tills jag vaknat ordentligt. Än är jag inte riktigt här.

Idag fyller vår äldste son 62 år, obegripligt.

Moderaterna ställer en valfläskfråga till svenska folket – ”vill ni att de här miljarderna går till bistånd eller till vård och omsorg”? Och Göran Greider, hårt jobbande klok man, ser frågan för vad den är: ett försök att vinna tillbaka moderata SD-väljare. Så obeskrivligt dumt av de som skapar moderaternas valutrop, så ohederligt. I mitt språkbruk har ordet ”ohederligt” här ingenting med lagar och förordningar att göra, betyder bara att tilltaget saknar respekt och heder. Greider förmanar partiet att vara klokare än så.

Igår, inte ännu idag