Måndag. Vaknar strax före sex och gör artrosträningen. Vid frukostbordet och datorn därefter. Jag försöker få en hel skiva Serrano-skinka ur förpackningen. Lyckas bara få fragment av de alltför tunt skurna skivorna, trots att de är skilda åt av plast. Zeta sparar vällovligt in på plasten (varannan är halv), men det fungerar inte.
Ska försöka komma ihåg att inte köpa den sorten igen. Irriterande med en klump skinka på mackan. ”Jamon Serrano”, ZETA, 70 g, 5-6 skivor. Ibland är jag grinig.
Sol och 11 grader, blåst, när klockan är halv åtta.
Doften från fläskkarrén med mera i slow cook´ern sprider sig i köket. Det blåser så pass att jag får hålla mig inne, altanen är inte skön idag även om solen skiner.
Jag läser om bärsärkar och andra galningar som slår ihjäl varandra, på Irland för tack och lov länge sedan och åtminstone i det här fallet, fantasier i en bok. Ulvhednar är ett hittills okänt ord. Betyder vargpälsar, om jag förstått rätt. De sägs här vara mera kontrollerade än bärsärkar, och behåller förståndet även om de eldar upp sig till raseri. Läser ut boken, den är välskriven och spännande. Fortsätter med del 2, Korpfanan. Positivt överraskad av en författare jag aldrig skulle hittat utan sonens lån på biblioteket, så tack Anders, för att du ville att vi skulle titta in som vanligt när du kommer hit.
Och jag satt på altanen, i hyfsat lä, och lagom molnig sol. Nu är molnen större och flera, och jag är inne. Klockan är halv fyra.
Har ätit lunchmiddag, med några potatisar kokta i samma gryta som fläskkarrén. Gjorde lite sås till med grädde och buljong – och blev mätt. Klockan är tre och jag har stängt av grytan, nu får köttet kallna.
Gott – till Anders och Lotta (och mig) i helgen tänker jag rosta grönsaker och färsk potatis i ugn, med köttet tillagt på slutet – och såsen separat för den som vill ha. Svart vinbärsgelé till, också för den som vill ha. Så slipper jag stor matlagning på landet på lördag. På söndagen behöver vi enbart frukost och lunch av något slag, vad vet jag inte än. Det ordnar sig, jag har lovat att handla det vi behöver (eller vill ha).
Glad att Erik och Lotta släpper till sitt hus för oss i helgen – det blir fint att försöka hitta några kantareller på mina gamla ställen. Och vi ska städa efter oss, jag lovar. Idag är Lotta (farmor) barnvakt till Mileah, medan föräldrarna hämtar sig efter bröllopet, och Erik jobbar. Skönt att det inte regnat. Och jag vet att festlokalen skulle städas igår, heja brudparsföräldrar!
Jag öppnar köksfönstret för att släppa ut en fluga och skrämmer slag på en liten hare som satt och åt härutanför – den springer det fortaste den kan bort och över vägen. Till trygghet annanstans.
Tisdagen är disig och sval, kanske kommer det någon regnskur. Jag steker rimmat fläsk i tärningar till ugnspannkaka lite senare. Har också tvättat lite som nu hänger på tork. Läser ut Korpfanan.
Pannkakssmeten får stå till sig på diskbänken tills det är dags att sätta på ugnen. Tar in den torra tvätten, och äter så småningom en tidig middag. Min ugnspannkaka med lingon var god, jag är mätt och har kvar till frukost i morgon, om jag vill.
Mobilen säger ”skurar i närheten” och kanske är det så, 16-17 grader bara. I Uppsala regnar det ordentligt, enligt syster K som jag just pratat med. Klockan är fem. Jag gäspar redan.

Inom räckhåll från sängen

utanför sovrumsfönstret kvart över sex en tisdagseftermiddag








