Blog on blog

Igår berättade du att du gått över Västerbron hem till Drottningholmsvägen. Och det var ju bra att du orkade gå och inte fick ont i höften. Men varför talade du om det för mig? Var det för att jag skulle inse att du tillbringat natten hos din andra/första kvinna?

Jag frågade dig inte.

Nyss såg jag att den anonyme manspersonen från Lund som strödde elaka kommentarer omkring sig på skrivsajten i helgen, blivit avstängd. Det gläder mig att vi kan fortsätta att vara snälla mot varandra, utan att behöva anklagas för att tycka för ofta och för mycket. Och jag kan fortsätta skriva mitt trams och dravel – enligt denne man – de flesta andra verkar inte ha samma uppfattning som han. En stund tillät jag honom att få mig att tappa skrivlusten.

Jag har nu lagt upp ett vedförråd även inomhus, under bordet där mangeln står, på väg till tvättrummet. Högen utanför fönstret är ganska liten nu, kanske torkar även den veden fast den är färsk. Minsann ligger nu inte i mitt knä, utan på min utskrivna Cypern-biljett, mitt på skrivbordet. Hon vill vara nära.

Dagen är varm därute, jag har tvätt som torkar fort. Löven börjar falla från de olika träden runt huset. Och lindens frön jobbar fortfarande för att några ska få slå rot någonstans, förmodligen i min kompost som är full av dem (och sågspån). Ännu finns några svalor kvar, och någon sädesärla. Häromdagen såg jag den första gåsplogen flyga över himlen. Och kråkor och kajor plus enstaka skator börjar samlas över ladugård och stall här på gården. Det brukar vara ett säkert hösttecken. Talade man inte förr om kråkriksdag?

Nu har Minsann flyttat ner i mitt knä och slickar sin svans som om den varit ute på något mycket kladdigt äventyr. Och så gäspar hon, och visar det enda skära hon har, tungan.

I morgon gästbloggar Jan-Erik Ullström på min blogg. Jag har givit honom ordet ”beroende” och sedan är det hans självpåtagna uppgift att väva ihop det med ”kreativitet”. Han är läsvärd, det lovar jag. Har du löst vägen till Umbria? Det är ingen felskrivning, har du löst vägen? Köp boken och läs!

Nu finns del 2 ute sedan några dagar. Mannen är inte bara kreativ, han är också produktiv. Dessutom lär han inte ha läst fler än 40-talet böcker i hela sitt liv (han är drygt 30) – jag har alltid inbillat mig att det finns någon sorts samband mellan läsande och skrivande. Han kanske är undantaget som bekräftar regeln?

 

 

 

Profilbild för Okänd

About beskrivarblogg

Bloggen är mitt andningshål, mitt sätt att berätta - för mig själv och andra - om mitt liv, sorger och glädjeämnen, funderingar kring åldrande, kärlek och död. Mitt offentliga skrivande började som egenterapi i samband med spelmissbruk för några år sedan. Nu fortsätter jag skriva, men inte spelmissbruka. Jag har tagit tillbaka mitt liv. Och min bok heter Free Spin - berättelsen om mitt spelmissbruk. Utgiven på Ordberoende förlag.
Detta inlägg publicerades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

Lämna en kommentar