Varför fastnade jag direkt för ordet Vintervärme, som titel på min nästa bok? Den jag ska skriva i Spanien. Varmare klimat förstås, men också andra sorters värme, nya människor (hoppas jag, får träna på att ta kontakt), ny miljö som inspirerar och gör mig varm i hjärtat.

Ser fram emot många sorters värme, men är också lite rädd för att mina förväntningar är för höga.

Där ska jag skriva om den här allt äldre människan, som fortfarande vill leva. Och som vill dö levande. Berätta vad hon upplever, vad hon ser och förundras över, vad som gör att hon vill dra sig undan. Det senare är hon bra på.

En oro är att kroppen/mitt vänstra knä inte ska orka. Får röntgenbesked i veckan. Jag vill komma igång igen att promenera, är än så länge osäker på om det kommer att fungera. En annan tanke är att dra ner på antalet Dry Martinis, vin till maten är okej, men helst inte mera.

Ska prata med min värdinna i eftermiddag, kolla att allt är som det ska när det gäller lägenheten och att någon möter mig där med nycklarna.

Det är någon grad varmt ute och den lilla snö som kom i natt ligger kvar. Tänker inte köra bil förrän i slutet av veckan, på fredag när jag hämtar yngste sonen och hans vän. Hoppas det då är varmare, även här.

Torreviejas temperatur idag enligt klart.se – 20-21 grader, 11-12 nattetid. Det duger.

Läser en prosadikt av Charles Bukowski, amerikansk poet. ”Don´t do it” är kontentan. Skriv bara om du absolut inte kan låta bli, och kanske inte ens då. Min tolkning. Och ändå försöker jag.

Har just laddat ner Marcel Proust på Storytel. Kanske läser jag böckerna i Spanien. Har försökt förr. I mitt minne är det sida upp och sida ner fyllda med ord och långa meningar. Och Madeleine-kakor någonstans, vad de nu är. Har veterligt aldrig ätit någon sådan.

Pär Westberg fyller nittio idag, han kan inte sluta läsa och han kan inte sluta skriva. Det gläder mig. Hans senaste böcker finns inte på Storytel, jag har inte läst dem.

Skriv det som kommer för dig just nu, säger Natalie Goldberg. Min första tanke är att jag på något sätt vill bli mindre ensam, vill förändra mitt liv så att jag bjuder in andra människor. Inte avvisar dem med hur jag ser ut, eller att jag är för blyg för att närma mig någon, eller hela tiden tänker att andra inte är intresserade av mig. För vad har jag att erbjuda någon? Ett trött sinne, en ovillig kropp, en kort framtid.

Varför skulle inte det vara tillräckligt? Jag begär inte att träffa en 40-årig man med perfekt fysik och sexuell stamina. Jag vill ha en kärleksfull, fortfarande frisk och nyfiken, gubbe med tänderna i behåll. Om han är flintis eller inte spelar ingen som helst roll. Men han ska gilla att laga mat, så att vi kan växla vid spisen. Och han må tycka om ostron, det blir svårt annars.

Kanske både läser och skriver även han. Och om vi törs kan vi läsa högt för varandra vad vi åstadkommit under en dags skrivande.

Jag vill inte ha någon permanent inflyttad man. Tror jag. Och jag vill inte själv flytta. Det innebär att mannen jag söker helst ska bo inom ”räckhåll” – Stockholm med omnejd. Gärna i Norrtälje, det blir lättare att ses.

Ingen SD-anhängare, ingen moderat, ingen KDSare, möjligen en liberal eller centerväljare. Helst en socialdemokrat eller VPKare. Han behöver definitivt inte vara politiskt aktiv, det är inte jag heller. Men de grundläggande värderingarna sitter starkt i mig. Där är jag inte talbar.

Hans yrkesmässiga bakgrund spelar ingen stor roll, men jag ser gärna att han är händig och kan fixa sådant som behöver fixas. Har visserligen lärt mig klara det mesta på egen hand de senaste ensamma åren, men tar gärna emot hjälp.

Han ska ha en ekonomi som gör honom oberoende av min. Jag vill inte utnyttja någon, men heller inte bli utnyttjad. För första gången i livet har jag ett sparande och marginaler som tillåter mig att ”vinterresa” under den kalla perioden här hemma. Det vill jag fortsätta med, och om han vill följa med får han betala sin del.

Inga beroendesjukdomar.

Det här blev visst en ”bekantskap sökes”-annons. Ligger uppenbarligen högt upp i medvetandet. Utan att jag hittills agerat.

Allt det här är också vintervärme.

Liksom de här islyktorna ”mannen min” brukade göra