30 december 2023

30 december 2023, eftermiddag. Min värdinna har tillbringat hela förmiddagen med att montera ett nytt soffbord från Jysk. Hennes tidigare hyresgäster förstörde det hon hade (och annat). Och nu vet jag var poolen finns, såg jättefint ut med solstolar. Vi gick runt kvarteret, hon pekade på den irländska baren där det sjungs, vägen till stranden som verkar vara den jag gått flera gånger (?), talade om var marknaden är på fredagar och visade mig den engelska trädgården/parken.

Så gick vi till Consum, handlade och jag fick tillfälle att träffa hennes väninna. De kollar om brödleverantören som kommer varje dag där väninnan bor också kan leverera till mig. Vore fint. Bussen till Torrevieja, där t ex kyrkan anordnar många begivenheter, utgår från Al Campo. Finns andra bussar också, går att köpa biljett kontant på bussen. De kollar och återkommer.

Så himla bra med all den här informationen. Tacksam. Och imponerad över det strukturerade och noggranna sätt min värdinna fick ihop det nya fina bordet. Hon är en fin vän, vi pratade om livet, hennes och mitt, medan hon skruvade.

Promenaden runt kvarteret och till butiken och hem var alldeles precis vad jag orkade med. Nu har jag suttit en stund på altanen i solen, men spar övrigt solande till i morgon vid poolen.

Jag har ställt mina ljusstakar i en eldfast form på det nya bordet, så att inte stearinet ska hamna där. Idag blir det en färsk pizza med lite sallad till middag, orkar inte laga något mera spektakulärt. I morgon planerar jag en ”paella” som ingen spanjor skulle godkänna, med ris, purjo, lök, vitlök, bruna champinjoner, gambas. Hoppas över kycklingen, det har jag ätit tillräckligt för ett tag. Tror det blir bra ändå.

Idag hörde jag svenska för första gången, på Consum, framför hyllorna med vin och sprit. ”Här var det mycket folk”, en ung röst. Och det var det, många var där för att fylla på det som druckits under julhelgen, jag också – även om jag inte var särskilt vintörstig då. Köpte en Cava Brut, får se vad den smakar, i morgon. Skåla för ett nytt år må jag, även om jag är ensam. Och även om jag inte håller mig vaken till tolvslaget – för det gör jag inte.

Wordfeudar med sonsonen. Och syrran. Glad att de vill. Hoppas de har vett att säga ifrån om det blir betungande. Det är kul att ha den här kontakten, vi ”pratar” inte mycket med varandra, jag stönar ibland över deras stora poängskicklighet. I morgon tror jag att farmor och farfar ska vara barnvakt åt Mileah, eftersom föräldrarna ska på 30-årsfest.

Värmen fungerar fint från sovrummet, jag fryser inte.  

Ser i pressen att ostron från flera franska ostronodlare förbjuds – de misstänks orsaka typ vinterkräksjuka… Kanske var det sådana jag åt, spelar ingen roll. Jag är på bättringsvägen, ostronen var goda, även om de kanske var skadliga. Men det får dröja ett tag innan jag äter ostron igen.

Ni vänner, som mejlar eller kommenterar när jag bloggat, ni ska veta att ni är viktiga. Jag gläds åt varje ord.

Efter helgen ska jag införskaffa en pusselmatta, från kinesen. Här i lägenheten finns flera pussel och tydligen kan man rulla ihop mattan när man inte vill pussla mera – och pusslet stannar där det ska. Fungerar det så kanske mattan får följa med hem, har syrrans mångbitiga turkiska pussel som jag hittills inte klarat att lägga. Mycket jag inte vet.

Stoppar in min färska pizza i ugnen, påförd mera ost, tomater och timjan. Den ser fräsch ut.

Känner mig just nu gott omhändertagen – både från Sverige och här i La Zenia. Efter helgen blir det nog en utflykt till Torrevieja, men kanske bör jag skaffa en fysisk karta dessförinnan. Det är en intressant balansgång detta, att både behöva hjälp och information, och vilja ”kunna själv”. Det har jag större delen av livet kunnat, men kanske inte i alla sammanhang numera. Handlar om att acceptera mitt åldrande, mitt knä som ändå inte längre gör ont (även om det är opålitligt), syn och hörsel, ork. Spännande, intressant och lärorikt. Vill inte ha det alltför lärorikt just nu dock. Och varför måste var och en av oss lära sig att bli gammal, utan vägledning? Ingen har berättat för mig hur det kan vara, jag har bara här och där snappat upp sådant som kan ske. Och får fortsätta att treva mig fram.

Har ätit min förstärkta pizza, halva. Resten blir kanske frukost/lunch i morgon… Bra botten, bra smak, helt okej. Jag är mätt. Plockat undan disken, ljusen brinner fortfarande och jag har tänt taklampan.

Profilbild för Okänd

About beskrivarblogg

Bloggen är mitt andningshål, mitt sätt att berätta - för mig själv och andra - om mitt liv, sorger och glädjeämnen, funderingar kring åldrande, kärlek och död. Mitt offentliga skrivande började som egenterapi i samband med spelmissbruk för några år sedan. Nu fortsätter jag skriva, men inte spelmissbruka. Jag har tagit tillbaka mitt liv. Och min bok heter Free Spin - berättelsen om mitt spelmissbruk. Utgiven på Ordberoende förlag.
Detta inlägg publicerades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

Lämna en kommentar