Hemma, i soffan, efter ett par timmar ute. Ett kort tramppass på en träningsgrunka vid boulebanorna, promenad bakvägen via ”gröna trottoaren” (som visserligen var grön, men också nerskräpad) till charity shop´en (två tjocka böcker och en liten väska, summa 4 Euro), Lidl för avocados och godis. Hem och fika på altanen tills solen drog sig tillbaka, nu ganska molnigt, 17 grader.

En skön utevaro (som det visst heter numera i polissammanhang), utevistelse är kanske ett bättre ord. Utevaro är nog detsamma som frånvaro… Kanske var jag lite frånvarande medan jag gick, det blev nästan meditativt, långsamt gående. Den där ”långsamhetens lov” är en bra fras att bära med mig, i trappor och annorledes. Kanske går jag numera som den gamla kvinna jag är. Länge gick jag som förr, snabbt och med god hållning.

Middag rester.