Lördag, 27 januari 2024 – marknadsdag i La Zenia. En bra bit bortanför Al Campo hittade  jag marknaden. Jag gick ut tidigt efter frukosten och var där och kollade innan det blev alltför mycket folk. En typisk turistmarknad, det enda som var intressant var frukt, grönsaker och bröd. Massor med väskor, skärp, skor, kläder, leksaker och böcker för 1-3 Euro styck. Korvar och skinkor, oliver och nötter. Så kallad konst. Kånken. Några apelsiner och en citron fick följa med hem. En mandelkaka som ser ut som en hel måltid, i muffinsform. Testar till fikat i morgon.

Och broccoli att göra i ugnen, ”smashed” med riven parmesan. Koka buketter nästan mjuka 2-3 minuter, skölj, låt kallna, ugnen på 150 grader, låt broccolin torka lite, höj temperaturen till 225+ grader, tryck till buketterna på bakpapper med lämpligt verktyg/mugg/kastrull/stomp, och lägg på mycket grovriven parmesan, låt ”grillas” tills osten smält och ytan är krispig. Tillbehör till middagens entrecôte. Tror inte jag behöver någon potatis. Tomater och paprika, lite endive kanske.

Klockan är bara kvart i två och jag börjar redan längta till middagen. Har tagit fram entrecôten för att tempereras, köpte en bit häromdagen som såg fint melerad ut. Det jag inte äter idag hamnar i frysen.

Klockan elva var jag hemma igen och satt en stund i solen på altanen. Nu nere i soffan. Hade tänkt sitta på balkongen (för att slippa solen), men det blåser lite för mycket. 7 200 steg idag, benen är trötta. Det är 20 grader varmt ute, och ”övervägande soligt”.

Kokar broccolin, och låter den svalna, skär ett par skivor av köttet, resten in i en burk och frysen. Öppnar en Rioja, Cepa Lebrel 2017, vackert mörkröd och smakfull. River ost, italiensk och spansk. Läser lite till i Time´s Echo, av Pamela Hartshorne. En bok som försiggår både i nu- och dåtid. Klockan är bara tre på eftermiddagen.

Nu, kvart i fem, har jag plattat till broccolin och satt på ugnen. Inte riktigt dags än för middag. Öst ut ost över grönsakerna på bakpapperet, tagit fram stekpannan för köttet, saltat det och pepprat – bryr mig inte om att ”man” inte ska salta förrän efteråt. Läst ut boken, den var konstigt fängslande, och ibland ville jag inte läsa och veta hur det gick. Förmodligen betyder det att den åtminstone var välskriven. Har flera olästa böcker på och under soffbordet.

Har nu ätit in middag, som var okej. Inget att skryta om, men godtagbart. Broccolin var broccoli.

Tänker på och undrar, hur många gamla människor finns det här? Hur många ensamma? Har sett många äldre par som håller varandra gott i handen, men också många ensamma män och kvinnor. Hur kan vi mötas? Var? Längtar inte direkt efter en irländsk bar med allsång, eller Elvis-härmare, ”öppet till sent”. Fish&chips där var okej, resten är inte något jag söker. Tror vi är många som tycker livet är trist utan sällskap – och många som inte accepterar vilket sällskap som helst.

Nu har jag ätit upp mandelkakan också, den jag tänkt spara till i morgon. Den var god.

Tio över sju. Jag är mätt, disken är diskad, allt är undanplockat. Jag kan gå till sängs, men det är för tidigt för att jag ska tro att jag ska sova till i morgon bitti. Ofta vaknar jag vid 2-3-tiden, går på toa och försöker somna om därefter. Går så där. Somnar förstås, men vaknar för tidigt efter krångliga drömmar och vill inte gå ur sängen.

I morgon är söndag, har inget jag tror att jag ska göra. Läser nu en stund till, en måttligt engagerande bok. Cecilia Ahern, If you could see me now.

Mina ljus brinner, två av dem var avbrutna, men står ganska stadigt ändå. Får köpa flera på Consum nästa gång.

Tänker på vilket jobb alla säljare på marknaden idag lägger ner. Så mycket som ska plockas upp och packas ner igen, när marknadsdagen är slut. Minns mina och Ulfs loppisdagar på Vaksala torg i Uppsala. Vi packade kvällen före och åkte från Jonsborg nära Sala vid 4-tiden på morgonen för att få en bra plats på torget. Plockade upp, försökte visa allt så säljtillvänt som möjligt – lyckades ofta. Gjorde goda affärer med sådant vi köpt på auktion i Broarna nära Norberg. Det var roligt, det var då. Numera har jag banankartonger med ”loppisgrejor” därhemma, som jag nog får skicka till Myrornas eller liknande. Jag lär inte åka på någon loppismarknad igen.