Onsdag morgon, 31 januari 2024 – 15 grader och molnigt, ”följt av eftermiddagssol”. Dags för en kopp kaffe när klockan snart är halv elva. Får ta in kastrullen med fisksoppa från balkongen och klämma in den i kylen. Gick inte, fick flytta över till mindre kastrull. Dagens middag.

Min dagvilsenhet fortgår, inte lätt att hålla reda på varje dag när jag inte har någon vidare rutin för någonting.

Såg en undran på FB om ”sån” resp ”sådan”, och andra liknande sätt att skriva. Kerstin Ekman lär i någon bok ha blandat både det lite äldre språkbruket (sådan) och talspråket, också när det inte varit frågan om tal. Annars rekommenderas konsekvens, antingen si eller så. Jag har svårt att bestämma mig, lutar numera åt sa i stället för sade, nånting i stället för någonting, nån. Kanske, nån ser konstigt ut, väljer antagligen någon.

 Hajar till när jag läser han där det borde varit honom, och tvärtom. Folke Aldenius, min svenskalärare i realskolan, bankade in predikatsfyllnad i min hjärna. Numera har syrran och jag ibland en lätt diskussion om detta, hon brukar prata om objekt och subjekt (tror jag just nu) och tycka att hon har rätt, jag tycker detsamma – att jag har rätt. Gillar att språk rör på sig, förändras – men vissa varianter förblir obekanta för mig. Unga idag har självklart ett annat språk än jag.

En vän tyckte att min blogg gav intrycket att jag var ”fången i ett turistghetto” – och så har jag kanske fått det att låta när jag saknat ”vanliga hus och vanliga människor”. För visst är det många turister som jag, gamla som jag, många i lägenheter som står tomma under delar av året (som jag). Men fången är jag inte så länge jag beger mig dit jag är, frivilligt. Allt ger mig erfarenheter som kan komma till nytta i andra sammanhang. Märker att jag blev lätt störd av att betraktas som ”fången”. Om det var ordet fången eller turistghettot som fick mig att gå igång är oklart.

Åt soppa till sen lunch, gott idag med. Behöver ingen middag idag. Gick sedan en kort promenad, bara 1 400 steg till soptunnan och Consum, och så hem igen. Fortfarande molnigt, solen gömmer sig idag.

En stillsam eftermiddag medan jag läst vidare om ”optimisten i Andalusien”, Chris Stewart, i hans bok Driving over lemons.