Måndag, 15 grader och regnskurar under förmiddagen, 19-20 grader och sol längre fram på dagen. Jag inväntar solen. (Och jag gick ut, men blåsten var inte skön även om solen sken. Snabbt hem igen, bara ungefär 2 000 steg.)

Har kollar internet, ätit frukost, plockat undan. Behöver röra på mig. Har på nätet lärt mig att skolbibliotekarien i Norrtälje heter Elsa Toll. Ska presentera min Free Spin för henne, tycker fortfarande att den kan tjäna som diskussionsunderlag i gymnasieklasser, på temat ”spelberoende och spelmissbruk”. Även om Roden-gymnasiet (Norrtälje) inte ens var intresserade nog att svara på mejl, eller tacka för boken…

Får mig inte till att jobba färdigt med ”demensboken”. Fikar nu i stället, bäddar, letar wordfeud-ord, läser lite, hittar nygamla skäggstån att dra, på hakan. Lägger extraparet solglasögon i sitt fodral. Bestämmer mig för att det lilla som är kvar av salladen duger till middag, tillsammans med en färsk kronärtsskocka. Låter mig irriteras av att jag lossar hårstrån som syns alltför väl på min gamla fleecetröja. Den behövs inomhus idag, det är svalt.

En tanke till familjen i Gislaved (?) som vann 173 eller så miljoner på Eurolotto. Hoppas de inte blir olyckliga. Vad ska man ta sig till med så mycket pengar? Jag skulle bli glad säkert, men också förskräckt. Och fantasin skulle rusa iväg, hit och dit. Självklart en stor del till familjen, men också till egna förmodligen nyfunna behov: eget hus eller annat lämpligt av mig ägt boende, ny bil (onödigt), kanske boende också utomlands (men inte i någon spansk urbanización), kanske lyxkryssning, även om det mingel som säkert krävs känns motigt. En förutsättning är dock att spela Eurolotto – och det gör jag inte…

När jag var riktigt bottenlöst fattig var fantasier om att äga mycket pengar något jag ägnade mig åt. Dagdrömmar om att betala skulder, som mitt spelmissbruk lett till, slippa fundera på vad mat och kläder kostade, sköta om mina tänder, köpa en bil.

Nu är de där fantasierna tämligen tråkiga, och roar mig inte längre. Jag har inte längre några skulder, jag har en bil ärvd efter ex-maken, mina tänder är omskötta och betalda för. Kläder har just aldrig intresserat mig särskilt mycket, och jag har råd att gå till frissan. Visserligen blir min bostad ett akut bekymmer den dag jag inte längre kan bo i det hyrda gamla dragiga huset på landet utanför Norrtälje. När jag inte längre kan köra bil. Men, den dagen, den sorgen.

Senare under måndagen vann jag över sonsonen i Wordfeud, med en hel poäng! Lite har jag tydligen lärt mig. I övrigt har dagen varit stillsam, lite läsning, men just ingenting som fängslat. Har ett lager på soffbordets undre skiva. Fjorton eller så. Kommer nog inte att läsa alla.

Såg att Disney+ (heter det så?) gör Shôgun, den vill jag se. Gillade böckerna för länge sedan. Får kolla kanalen. Är inte särdeles intresserad av att skaffa en till, har Netflix mest för att sonen hänger med där. Tittar just aldrig. SVTplay räcker för det mesta, utom utomlands eftersom allt inte visas utanför Sverige.

Ungern röstade in Sverige i Nato. Samtidigt lär vi i december ha ingått ett samarbetsavtal med USA, som utan debatt och utan offentlighet verkar vara långtgående. Hur ska någon kunna ”reparera” alla konstigheter som den här regeringen avtalar? Och hur ser världen ut i höst, om Trump åter blir president i USA.

Tacksam att jag inte är politiker, samtidigt som jag uppfattar att de som är makthavande politiker idag inte vet vad de håller på med.

Min vän i Nerja, som har sin hund med sig, berättar för mig att hon bestämt vem som ska ta hand om hunden om hon dör först. Det är en god idé. Här i Spanien har ”alla” hundar av många sorter, små och stora. Ibland försvinner någon, ibland återfinns den. Inlägg på Facebook berättar. Ibland har en tiggare en hund bredvid sig, på senare tid har jag inte sett just den hunden. Och jag vet ju, sedan jag var fodervärd åt Molly, att en hund får igång mig och får ut mig, också när resten av mig inte vill.

 Min vän i Nerja har bjudit in till Wordfeud, så nu spelar vi också. Kul.

Rösti, en av ”mina” hundar, älskad och saknad