Torsdag 29 februari 2024 – jo, det är skottår. Här är temperaturen på förmiddagen 16 grader, det är sol och det blåser. Halv elva har jag bara avslutat frukosten och kollat internet. Går nog ut lite längre fram på dagen.

Tittar på bunten med utskrivna sidor om demens och de sista åren med Jan, än får de ligga där de ligger på soffbordet. Men, innan jag åker hem ska jag ha redigerat dem så att jag får en uppfattning om manuset. Det har legat länge nog.

Har hittat en länk med transporter till flygplatsen, mina gäster åker hem väldigt tidigt efter veckan här och behöver beställa taxi i förväg. Om en vecka är de här, sondotter och bästa kompisen – ser fram emot det.

Lyckas få till 49 p i Wordfeud.

När jag tittar ut ser jag hur palmernas bladkronor (heter det så även för en palm?) står åt ett håll. Kraftig vind. Det blir kanske ett hörn i hyfsat lä på altanen i stället för promenad idag, har mat hemma. Behöver inte handla, även om jag fortfarande inte har några ljus. Fikar och tar fram en halv kyckling ur frysen, till middag. Pasta eller potatis till bestämmer jag senare. Salladen tog slut igår, men jag har små goda tomater, en bit squash, fin rödsvart paprika, ostronskivling.

Soppåsen väntar på att slängas, men den står sig, inga räkskal i den. Mest förpackningar, det retar mig varje dag att plast inte sorteras här. ”Allt” är förpackat i plast av något slag. Häromdagen var det någon i en grupp härnere som hyllade en färsk finhackad blandning av vitlök och persilja, i en plastburk. Jag menade att det var lätt att göra själv och slippa plastburken. Fick veta att det minsann var svårt att hacka, och att plastburken kunde användas om och om igen. Hum.

Nåja, gillar det mesta av utbudet i matbutikerna här – men inte alla söta bakverk, inte plastburkarna, inte butiksbakat bröd, utom i Mercadona som ibland har gott bröd. Inte tunnskivat kött, vare sig det är fläsk eller ko, konstigt styckat lamm. Vill inte heller ha kanin i någon form, även om jag ätit det i Frankrike (och förmodligen när jag var liten, eftersom jag hade en mössa gjord av kaninskinn, krigstid). Älskar frukt och grönsaker, färsk fisk och skaldjur av ibland obekanta sorter. Och alla okända viner till överkomligt pris.

Saknar lokal marknad typ den i Antibes, Marché Provencale. Finns kanske här också, annanstans. Dit man tar sig med bil, vilket jag inte gör. Om inte för annat så behöver man en bilkörande partner.

Här finns bröd, frukt och grönt, oliver, ost, lufttorkad skinka och korvar på lördagsmarknaden inom gångavstånd – och en massa krafs, väskor, kläder, skor, ett par stånd där du kan köpa dryck eller grillad kyckling. Förstår att det inte fungerar med färsk fisk och kött under bar himmel, och bara en gång i veckan. Men, ingenstans att äta några ostron och ta ett glas vin, ingenstans att beundra fiskdiskens personal fjälla och filea en okänd fisk (det senare kan jag göra både i Consum och i Al Campo, fantastiska fiskdiskar och skicklig, trevlig personal).

Kan förmodligen också äta ostron på restaurang här, men har inte hittat dit än. De irländska/engelska har inga ostron, inte de kinesiska eller indiska eller libanesiska heller. La Mirada vid havet visar en meny från 2020 på sin hemsida. Kollar andra ställen, ett lär ha serverat ostron med hallonsås… Och på ett annat blev gästerna sjuka efter ostronätande. Så, ostronen får nog vänta. Och ni som läser min blogg någorlunda regelbundet vet att jag äter gott.

Satt på altanen tills min mage började bli skär. Bytte till balkongen en stund, men där var det svårare att hitta lä, så jag gick in.

Syrran knappar in på mitt försprång, nu har jag bara 12 poäng mer än hon. Och min FB-vän är fena på detta, leder med 352 poäng mot mina 179… Sonsonen och jag har precis börjat, så han leder med bara 7 poäng. Just nu.

Jag har ätit min middag och diskat. Plockat undan. Sitter just nu och längtar efter godis, men är för lat att gå till Consum (och vet faktiskt inte om de har öppet efter klockan sex). Äter gamla jordnötter i stället, de kom med hemifrån. Och en clementin, som var ovant svårskalad. Tittar så på Rapport, och försöker ändå hålla allt elände ifrån mig. Örebro, Gaza, Ukraina, Iran. Överallt dör människor en våldsam död, av olika orsaker. Allt är inte politik och makthunger, men det mesta. Sorgligt. Det räcker för idag.

Apropå att hacka persilja.