Packad

Sitter här och funderar på hur jag ska få plats med allt i packningen – men jag kom ju hit, och har inte mycket extra med mig härifrån. Hänger mina sneakers på ryggsäcken, har en stor väska som är pinsamt proppfull och ska checkas in. Hoppas kunna checka in även den mindre bagen, som är ganska tung. Tillsammans väger de nätt och jämnt inte 23 kg som är max på Norwegian. Plus ryggsäcken, som sagt – med laptop, en bok, anteckningsbok, liten toalettväska, småprylar. Den får jag ha under sätet framför.

Packar och väger, stuvar om. Slänger manusbunten med sådant jag skrivit om längtan och saknad efter mannen min. Orden finns i USB-minnet eller i laptopen. Får väl leta, om jag vill ha dem igen. Ryggsäcken blir ändå full och tung. Inte 10 kg dock som är max för bagage inne i planet (fast ganska nära om jag inte får checka in bagen, utan måste ta den i bagagehyllan). Tur att jag hittade min värdinnas våg när jag städade under skåpet i badrummet. Tur också att jag slipper gå till bussen, åka buss och byta buss – väl värt de 50 Euro som det kostar att bli skjutsad.

Nästa resa mindre bagage (säger jag varje gång). Men, parkan t ex, har jag bara använt en gång, två par jeans och ett par chinos är onödigt många brallor, när jag mest gått i tights. Räcker med en anteckningsbok, inga utskrivna manussidor behövs, färre trosor och T-tröjor (eftersom jag ändå tvättar ofta). Ja,ja – jag får väl se vad jag hittar på i höst.

I morgon ska jag lämna tillbaka de böcker jag har kvar.

Det har jag nu gjort, det är onsdag eftermiddag, solen lyser och det är 23 grader ute. Blåsigt. En sista cortado på Take a Break. Tror jag kan klämma ner ulltofflorna i parkans fickor, bag och resväska väger (om jag räknat rätt och vågen visar rätt) 8 hg för mycket. Det visar sig om jag får lov att ta bagen i kabinen. 

Har städat, torkat golv och dammat, just nu luktar det apa i toalettrummet, vet inte varför. Vädrar och spolar vatten, både här och där,

Har två apelsiner kvar till i morgon bitti. Kom ihåg att jag hade mina boots i ett skåp sedan jag kom hit, har inte använt dem här… Inbillar mig att jag har packningsläget under kontroll.

Middag idag blir de goda färsbiffarna från igår, med potatismoset förvandlat till potatisbullar.

Såg på Facebook att Lago Martianez i Puerto de la Cruz, Teneriffa, öppnar igen efter restaurering under nästan ett år. Gläder mig, hoppas fortfarande att jag kommer till Teneriffa i oktober.

Profilbild för Okänd

About beskrivarblogg

Bloggen är mitt andningshål, mitt sätt att berätta - för mig själv och andra - om mitt liv, sorger och glädjeämnen, funderingar kring åldrande, kärlek och död. Mitt offentliga skrivande började som egenterapi i samband med spelmissbruk för några år sedan. Nu fortsätter jag skriva, men inte spelmissbruka. Jag har tagit tillbaka mitt liv. Och min bok heter Free Spin - berättelsen om mitt spelmissbruk. Utgiven på Ordberoende förlag.
Detta inlägg publicerades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

Lämna en kommentar