Tisdag, sotarstegen ligger utanför mitt köksfönster. Själv ska jag in till Norrtälje och kontrollera vilken sorts glasögon jag behöver, om någon timme.

Det blev inga nya glasögon, i stället remiss till oftalmolog i Täby, väntetid ”någon månad”. Optikern konstaterade att jag (liksom mina systrar) skelar, ser dubbelt. Hur allvarligt får ögonläkaren avgöra – operation, eller justerande glasögon. Vet att syrrorna både opererat och haft dyra speciella glasögon… Kan ju undra över att ögonläkaren som starropererade inte märkte något av skelningen. Apropå underhåll av den här gamla kroppen.

Nu hemma igen, sotaren har varit här märkte jag, när jag öppnade spisluckan och en hög med sot ramlade ut. Fick alltså ingen undervisning i hur bäst tända i spisen. Tänker testa senare idag. Fikar. Och inser att solen lyser därute, även om det blåser kallt. Blå himmel med bara lätta moln.

Nu brinner spisen, utan att just ryka in. Misstänker att det var sotning som behövdes, fick oklara besked när jag tidigare försökte få veta om spisen sotats i fjol.

Det vsade sig – när jag väl fått spisen att brinna – att sotaren inte varit här. Han kom just och får komma tillbaka på torsdag; någon sotning hade inte ägt rum i fjol… Ibland är jag för snabb att dra slutsatser, hade jag kollat hade jag sett att stegen stod kvar på baksidan av huset…