Fredagsmorgon, frukost på altanen halv sju. Lyckas inte flytta det tunga parasollet (foten) så att jag får perfekt skugga, men det duger. Än inget av det oväder som varnats för. Lätt vind och sol. Om en stund ska jag gå ner till sjön för dagens första dopp.

Ett par minuter över sju går Mischa med raska steg bort mot huset där gårdens folk samlas inför arbetsdagen.

Drömmer om, tänker halvvaken på ”demensboken” – titel? Din demens, min berättelse? Så var det, jag kan berätta om din demens från mitt perspektiv, du kunde inte medan du levde och kan inte nu när du är död. Författaren Carl-Johan Vallgren sätter ord på mina tankar och känslor i en artikel i Dagens Nyheter (tror den 14 juni 2024). Han berättar om den distans som uppstår, också mellan älskande, när den ena är dödligt sjuk (hans hustru dog i cancer) – ”det går inte att sätta sig in i en döende människas situation, a fucking glitz in the matrix”.

Så är det och så var det.

Tror din insikt om att något var fel började utanför bilfirman i Gustavsberg. Vi skulle lämna tillbaka hyrbilen vi haft medan din bil var på verkstad. Jag körde hyrbilen, du din bil. Vår son dog när den bilen kom i rullning nerför backen och han klämdes ihjäl mot en tall på infarten till huset på landet. Du och han var där, du visste inte att något hänt förrän en chockad man kom uppspringande och talade om att han larmat polis och ambulans.

Den våren var tung, jag bodde mera hemma hos dig än i mitt eget hem. Vi var skilda, som vänner, sedan mer än tio år. Du stöttade mig när jag försökte bemästra mitt spelmissbruk. Nu behövde vi varandra igen.

Där, utanför bilfirman, lämnade du över dina bilnycklar till mig. ”Jag ska inte köra bil längre.” Du muttrade något om att dina reflexer inte var som de varit. Jag var just då enbart tacksam över att det var ditt beslut, inte någon annans.

Där får den boken vila igen. Vinden tilltar och parasollet svajar. Mitt te har kallnat. Det öppna sovrumsfönstret bakom mig fungerar som ”serveringslucka” – det som ska ut eller in från altanen ställs där. Jag själv går runt, genom vardagsrummet och ut via den lilla hallen vid altandörren.

Bättre utrymme där nu, efter min loppisförsäljning och turerna till Stadsmissionens containers på sopstationen i Norrtälje. Och osäljbara böcker minskar i antal, bibliotekets omloppshylla får några vid varje besök. Där omsätts böckerna har jag noterat. Ett exemplar av min Free Spin följer också med, emellanåt. Och försvinner, förhoppningsvis till en läsare som behöver den.

Hemma igen efter en varm vända till Norrtälje. Hittade Optizon (avsotningsmedel för vedspis) på Elda, men tänker inte använda det förrän till hösten. Spisen ska eldas varm innan det tillsätts. Hittade ingen handdusch som kan fästas på kranen i handfatet på toaletten. Vill ha. Får kolla på nätet.

Lämnade böcker och fick ett par från omloppshyllan med hem, tänker läsa dem innan de åker tillbaka eller hamnar på Bokbörsen. När jag kom hem hade jag ännu en beställning. Lämnar den nog på måndag. Flera böcker, klok köpare som bara betalar engångsfrakten för fyra böcker. Fick in alla i en av Bokbörsens kraftiga kartongliknande förpackningar.

Och jag har både duschat och badat igen, sällskapat med mina små fågelungar som växer så det syns för var dag.

Köpte forellrom (stod inte på listan), så nu blir det hackad rödlök, blinier, gräddfil och rom till middag. Tror det räcker så. I morgon kanske spareribs, de får i alla fall marinera över natten. Och lite längre fram på eftermiddagen blir det en Dry Fläder, efter en återhållsam vecka.

Parasollet på altanen är hopfällt, pelargonerna står nära väggarna. Dynorna är intagna, det mesta är förberett för ovädret som sägs komma. Blåser gör det redan, men regnet håller sig borta. Pratat med äldste sonen som bygger till vedboden på landet. Varken han eller jag är särskilt bra på att ringa varandra, men det är alltid lika fint att prata en stund. Nu är jag informerad om läget, och han med.

Försökte ta bilder på attackerande måsar nere vid badhuset. Det gick inte. I stället en vacker vy över sjö och vass, med skog där bakom. Här är vackert.

Kanske hinner bada en tredje gång idag…