Ny dator

Ute, med laptop och kaffe försedd. Bok ifall att, glasögon, solglasögon för läsande, papper och penna. Filt över knäna och morgonrock för resten. Solen är i moln och bakom det stora trädet (alm?). Det är en ask, kollat. Började på ”a” i alla fall. Mina trädkunskaper är närmast obefintliga. Då är det stora, lite sjuka trädet längs vägen också en ask. Många träd här på gården är höga och gamla, många mår inte bra. Tacksam att det inte är mitt bekymmer.

Ska in till Norrtälje idag, men det får bli senare. Den nya datorn tycks inte ha flyttat på sig sedan igår.

Syrran fick 50 poäng för ordet ”letal” i wordfeud, nu är hon nästan ikapp mig. Jag tyckte jag hade ett bra försprång…

Ringduva och hussvala finns i närheten just nu, talar fågelappen om. Blå prick ”hearing a bird”, och i bästa fall bild och namn på fågeln. Namn på appen är Merlin.

Åker in till Norrtälje, handlar, svettas, lånar böcker – och när jag kommer hem får jag meddelande att min dator finns att hämta, på Flygfyren i Norrtälje där jag nyss var… Nu får den vänta till i morgon efter sömnapné-besöket med Anders. Jag behöver ändå in och ta ut euro, glömde det kortet hemma idag.

Covid ökar i Sverige, glad att jag till slut ändå fick min vaccinering nyligen.

Idag blir middagen thaisoppa (Keldas) med Icas lösfrysta stora räkor. Falu rutbröd till, med lagrad Jarlsberg. Har suttit ute hela eftermiddagen i skön skugga. Nu inomhus igen, klockan är kvart över fem.

Jag pratar med Anders och påminner om tiden i morgon. Äter min middag, och diskar. Gillar tom diskbänk. Något diskställ har jag inte längre, det tog för stor plats. Och diskmaskinen bara står där, jag gör rent den emellanåt, använder den aldrig.

Efter en lätt orolig natt (kollade väckarklockan, litade inte på aldrig använt larm på mobilen) blev det snabb frukost och bilfärd till bussen in till Stockholm. Vi hittade varandra på Odenplan, och fick förstås vänta ett tag på mottagningen för sömnapné innan det blev Anders tur. Jag såg fascinerad hur man efter man kom in och lämnade tillbaka små väskor med apparater (tror jag) – en kvinna var som jag sällskap, en hade sömnproblem.

Den kvinnliga ”hanteraren” ( i brist på namn) var inte särskilt intresserad av de frågor och tankar vi hade skrivit ner inför besöket. Hon började tala om hur A behövde vänja sig, bli van – och jag tände till (lite) och menade att ”van” det var han förmodligen efter flera år med detta. Så småningom blev konversationen mera konstruktiv, tror att Anders fick klart för sig att han behöver använda sin apparat för att få resultat… Han kan använda den som han orkar, måste inte ha den hela natten.

Han får en ”befuktare” för att inte bli så torr i halsen. Första gångerna kan han fylla fullt med vatten och kolla hur mycket som använts under natten, innan han diskar. Nästa gång fyller han på vatten dit.

Hans apparat och ”munstycke” fungerar som de ska. Kuddar och annat som kan hittas på näter är inte vetenskapligt belagt, enligt hanteraren.  Telefonkontakt om några veckor för att kolla hur det gått. Hoppas att han orkar komma igång igen.

Vi skildes åt på Odenplan, han fortsatte till jobbet, jag åkte hem, tog bilen vid Rösa och åkte in för att hämta min nya lätta laptop – som jag nu använder för första gången.

När jag väl kom på att stänga av alla funktionerna på pekplattan fungerar skrivandet fint. Allt har synkats över på den här från den andra, har t o m fått hörlurarna att fungera efter lite meckande. Och använder Google som sökmotor, gillar inte Microsoft Edge.

Några kontanta euro lyckades jag däremot inte få, sparbanken hade en automat för detta tidigare – den verkade inte finnas nu efter ombyggnaden. Och inne i banken satt flera personer och väntade på att få hjälp. Jag åkte hem.

Tror att det mesta från den större laptopen nu finns i den här. Jag gillar klaviaturens anslag, gillar vikten, fick en gratis ”portfölj” på köpet – är nöjd. Har lagt till ad block, min blogg som snabbalternativ etc.

Syrran vann förstås wordfeud. Vi har börjat på nytt. Nu ska jag ut en stund i lätt vind, och sol på en disig himmel.

Jag har lite problem med internetanslutningen, och att komma till rätt sida i wordpress, men jag lär mig väl så småningom.

Kersen växer fortfarande

Profilbild för Okänd

About beskrivarblogg

Bloggen är mitt andningshål, mitt sätt att berätta - för mig själv och andra - om mitt liv, sorger och glädjeämnen, funderingar kring åldrande, kärlek och död. Mitt offentliga skrivande började som egenterapi i samband med spelmissbruk för några år sedan. Nu fortsätter jag skriva, men inte spelmissbruka. Jag har tagit tillbaka mitt liv. Och min bok heter Free Spin - berättelsen om mitt spelmissbruk. Utgiven på Ordberoende förlag.
Detta inlägg publicerades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

Lämna en kommentar