Sol idag också

Torsdagsmorgonen börjar vid kvart i sju med artrosprogrammet. Kör det två gånger i veckan. Nu frukost. Idag ska jag inte gå långt, kanske bara upp till Casa Canaria och en cortado, plus vatteninköp i lilla butiken. Ska testa om jag hittar skugga ute på plazan utanför huset, och kan sitta där och skriva en stund. Saknar altan här.

Nu kläder på. Har burit hem två stora flaskor vatten, tungt uppför trapporna. Ut igen, idag är det så fuktigt att det rinner om mig bara jag rör mig. Sitter nu på serveringen utanför kyrkan, där jag fick vänta en stund och gå runt kvarteret innan jag fick en plats. En cortado, medan svetten droppar.

Många sitter länge och pratar, även när kaffet är slut. De flesta verkar vara invånare i Punta Brava, få turister. Lite wordfeud med syrran, och sonsonen. Inga vokaler på lager i det sistnämnda spelet.

Det borras i betong, det repareras lite överallt, kanske är hösten en tid för sådant efter turistsommaren. Casa Canaria är stängt även idag, trodde det enbart vår så på onsdagar. Jag har redan gått 2 000 steg idag, undrar hur många kvinnan som serverar här går. Och hur många mamma och mostrarna gick, som servitriser i många år på Stadshotellet i Avesta. Inte tänkte jag på det då.

Luftfuktigheten anges till 65, 27 grader ”känns som 30”. Kan bara instämma, även när jag sitter i skuggan.

Precis när ett blåmärke börjat försvinna har jag lyckats skaffa mig ett nytt, på höger handled.  Misstänker att det är krängandet på och av med ryggsäcken som orsakat det. En liten pudelartad jycke som haltar på tre ben springer mest lös här uppe. Har förstått att den är välkänd av bilister som nog är vana vid den. Stackarn, har uppenbarligen ont i höger bakben. Och kliar sig häftigt bakom ena örat, loppor? Ser inte så väldigt väl omskött ut.

Här många hundar. Små och stora, alla sorter och ibland blandade till oigenkännlighet.

Skönt i skuggan under parasollet, faktiskt en aning vind också. Men jag lämnar plats åt en kvinna som svettas som jag gjorde. Är nu på plazan utanför ”mitt” hus. En tyska undrade om jag pratade tyska, och frågade så något om ”home office” på engelska. Vi förstod inte varandra. Kanske refererade hon till att jag hade laptopen i knät.En annan kvinna marscherar fram och tillbaka på plazan, nu inne på femte vändan sedan jag satte mig här. Också en form av motion. Som hon nu verkar ha avslutat. En ljust beige katt promenerar sakta förbi, ger mig ett ointresserat ögonkast.

Min utblekta fd svarta linneklänning är färdig för tvätt igen. Ingenting går att ha på sig mera än högst en dag. Vanliga t-tröjor är för varma, den tunnaste jag har ligger redan i tvätten. Flugor är det lite överallt, gillar antagligen svettiga tanter.

Himlen är blåaste blå, solen hittar inte riktigt hit och det är jag tacksam för. När jag tar hörapparaterna ur öronen blir tillvaron behagligt tyst. En äldre man med kepsen i hand går sakta förbi min bänk och ser sig omkring. Han inväntar kvinnan som fotograferar husen häromkring, innan de fortsätter tillsammans. Nyanlända, bleka.

Nu hemma i lägenheten, svalt och skönt. Luftfuktigheten har ökat till 70 därute. Idag blir en innedag. Behöver inte handla något, har pulpos och gambas, sallad, paprika, tomater, en mogen avocado, kanske ett hårdkokt ägg, till en god middagssallad. Olivolja och balsamvinäger.

Dricker vatten.

Exakt en månad efter att betalningen gjordes för den tjänst Ikea inte utförde, kom återbetalningen in på mitt konto. Jag har lånat ut 599 kronor till Ikea, utan ränta förstås. Kan kanske lära mig att inte längre betala räkningar när de kommer? Nåja, är glad att pengarna är hemma. Men mitt förtroende för Ikea är noll, hädanefter är ljus och servietter det enda jag kommer att handla där. Fort in och ut.

Sen eftermiddag gör jag min sallad till middagen om någon timme. Den här värmen gillar jag inte. Men, eftersom jag inte heller gillar vädret hemma i Sverige just nu, så… 27 grader här nu, ”känns som 31, lite varmare i morgon än idag”. Luftfuktighet 80 procent, nu. Pust. Jag svettas trots att jag är inomhus, i en rimligt sval lägenhet.

Lago Martianez kör säsongsunderhåll. Gamla hamnen i Puerto känns inte som om den skulle kunna vara renare än här, vid Playa Jardin, som är avstängd för bad på grund av avloppsreparationer (hoppas jag). Duschen härhemma får räcka.

Sov dåligt i värmen i natt, och är trött. Men ska försöka hålla mig vaken rimligt länge för att kanske sova bättre.

(Gillar inte att den här klaviaturen drar iväg åt galet håll om jag inte är försiktig med fingrarna, och uppmärksam när det händer. Ibland blir det konstiga ord här och där, ibland försvinner text.)

Saknar fysiska böcker att läsa, trist att behöva sitta vid datorn och läsa på skärmen. Ännu tristare att läsa på mobilen. Synd om mig. Thrift shop´en är fortfarande tillfälligt stängd. I La Zenia (Costa Sol i fjol) var en sådan min räddning, köpte böcker för 1 Euro och lämnade tillbaka dem när jag läst. Alla nöjda.

Jag skriver inget viktigt, jobbar inte med demensboken (som är med mig, i utskrivet skick), eller något annat som jag möjligen skulle/borde skriva. Jag bloggar. Och än har jag bara varit här en dryg vecka.

Fredagsmorgon, sol och 21 grader klockan halv nio. Kan bli drygt 30 grader mitt på dagen, ”regn möjligt lördag eftermiddag”. Låter som något att längta efter, här. Just nu är luftfuktigheten 77 procent. Ska ta det lugnt även idag. Bara 2 350 steg igår, jämfört med 8 600 på onsdagen, snitt för veckan så här långt 4 500, duger bra för min del. Har inte lyckats begripa hur jag ska få med antalet steg per dag i Icura-appen, det får räcka med att jag själv vet via mobilens stegräknare.

Släcker mina batteriljus, nu när solen lyser upp lägenheten.

Om en stund ska jag gå ut, och se om Casa Canaria har öppet idag, så att jag kan få min cortado. Behöver just inte handla idag. Har det viktigaste, vatten. Bar ju hem två 5 liters dunkar igår.

På med min urblekta (kan nästan gå för intressant grå) svarta otvättade linneklänning. Den får duga idag också. Tand- och hårborstning, flip-flops. Solskydd. Klar.

Profilbild för Okänd

About beskrivarblogg

Bloggen är mitt andningshål, mitt sätt att berätta - för mig själv och andra - om mitt liv, sorger och glädjeämnen, funderingar kring åldrande, kärlek och död. Mitt offentliga skrivande började som egenterapi i samband med spelmissbruk för några år sedan. Nu fortsätter jag skriva, men inte spelmissbruka. Jag har tagit tillbaka mitt liv. Och min bok heter Free Spin - berättelsen om mitt spelmissbruk. Utgiven på Ordberoende förlag.
Detta inlägg publicerades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

Lämna en kommentar