Tisdag, pratar med yngste sonen en stund när jag är ute och går. Gick längs stranden mot gamla stan, när min högra vad plötsligt inte ville vara med på mera promenad. Jag var nog klok som vände för att gå hem, väntade en stund på bussen, men linkade sedan på. Och kom hem. Har inte ont när jag sitter still, har antagligen överansträngt benen de senaste veckorna. De är inte vana att gå så långt som här…

Något vatten fick jag inte med mig hem, jag tog kortaste vägen. Men jag fick min cortado i förmiddags. Nu är klockan halv två, ingen tandläkare har ännu hört av sig. 24 grader ute. Har duschat efter promenaden, 6 700 steg. I morgon bitti får jag köra igenom artrosprogrammet, ska göra två vändor varje vecka.

Fisksoppa till middag även idag. Yoghurt till lunch. Idag är det 113 år sedan min/vår döda pappa föddes.

Får respons från tandkliniken, där de undrar om jag vill komma förmiddag eller eftermiddag. Och säger något om försäkring, att de är ett privat företag (antagligen för att jag informerade om EU-kortet). Jag svarar, och väntar åter på besked.

Lade mig och vilade en dryg halvtimme, på sängen. Sov inte, det gör jag helst inte dagtid, eftersom jag blir ”elak” därefter. Men behövde nog ta igen mig. Nu känner jag mig en aning piggare, klockan är kvart i fem här och jag ska om en stund fixa lite med middagen.

Pratade med yngste sonen igen som glatt kunde meddela att han för en gångs skull får ledigt över juldagarna. Om han och hans särbo åker till mitt hus, eller huset på Djurö, tror jag inte jag begrep riktigt. De får så gärna bo hemma hos mig, och tala om det så att jag kan informera förvaltaren. Om de vill vara där, kan förvaltaren se till att huset är varmt när de kommer.

Nu har jag en tid, 31 oktober klockan 11, hos tandläkaren. Hoppas den trasiga tanden hänger med till dess. Soppa är bra mat i sammanhanget, har både kyckling- och fisksoppa i frysen. Känns bra att ha en tid, även om det inte är kul att gå till tandläkaren. Den enda tandläkare som jag tyckt om att träffa är Ulrika Molund, som tidigare fanns på City Tand i Stockholm. Nu har hon flyttat till Vällingby, kanske tar jag mig dit när jag kommer hem i april nästa år. Hoppas Dra Yana på den här spanska kliniken är lika bra.

Jag öppnar köksfönstret, när jag inte längre värmer soppa på gasspisen. Och vinden, den är ljum, den är mjuk, den är ljuvlig. Det är här jag ska vara så här års, också med förtretligheter typ tänder och ben. I morgon är en ny dag, kanske kan jag gå bättre än idag.

Läser Amazon-böcker på Kindle. Hur vet jag – och spelar det någon roll – vad som är skrivet av en människa, och vad som är AI?

Bilden skapades med AI – ”a cosy room full of books”