Det fick bli en mandarin till efterrätt, denna lördagskväll. Ingen ostkaka inom synhåll. Har en mandarin kvar till frukosten i morgon bitti. Får se till att skaffa flera.

På stranden leker ganska små barn med en lite äldre brorsa (?). Och jag blir nervös när ingen vuxen har koll på hur de springer ut i vattnet och åker omkull i vågorna. Vågar inte fortsätta titta.

I morgon är det den första decemberdagen, och också första advent. Jag drabbas inte av någon julfeber, har en julstjärna på bordet och mina batteriljus – de senare en fantastisk uppfinning. Tack Ingwor som tipsade om något jag inte visste fanns. Jag har varit här i två månader av sex, och är nöjd och glad (så länge jag har något att läsa, och så länge jag kan gå som jag just nu kan). Det är varmare än jag trodde eller har upplevt tidigare, men de kläder jag har tål att tvättas ofta. Nya flip-flops har Helen och Isaac med sig när de kommer i mitten av december. Ser fram emot att få sällskap ett par veckor innan de drar vidare till sitt hyrda ställe här på ön.

Ett glas av det rödvin som återstår efter kycklinggrytan igår. Campo Viejo, rioja, tycker nog att det är ganska surt. Svårt att välja när jag inte känner igen namnen och inte vet någonting om alla de sorter som finns här. Har letat efter ett i Sverige rekommenderat portugisiskt rött vin, men inte hittat.

I morgon ska jag kanske ta mig till Lidl, har kollat att de har öppet. Och köpa saltgurka. Finns nog tysk sådan. Vill helst åka buss både dit och hem, vägen senast nerför den mycket långa backen var jobbig. Middagsmat ska jag nog också köpa, om jag hittar något som lockar. Har annars rester i kylen, och jag har gambas i frysen. Och om inget väcker matlusten, får jag gå en trappa ner och äta på den lilla krogen under mitt kök.

Det är så skönt att kunna tänka så här, fundera på vad jag vill köpa och kunna göra det. Har inte alltid varit så. Och det är inte så nu heller att jag har obegränsad tillgång på pengar. Men jag har råd att bo här, och jag har råd att äta ute någon gång emellanåt, dricka en cortado och/eller en öl när jag vill. Dessutom kan jag kosta på mig att titta på allt jag inte vill ha/behöver, kläder till exempel. De jag har duger. Jag ser på alla, män också, men kanske mest kvinnor, som visar upp sina köp. Diverse förment kända tillverkare, som antagligen finns i Kina. Dyra väskor, fula klänningar, obekväma skor, make-up och fix som gör ont i mig. Blonderat hår. Mitt eget hår blir misstänkt gult av vattnet här, är det kloren? Nåja, det är som det är.

I bokhyllan på turistkyrkan senast hittade jag en bok av Göran Skytte. Han dog häromdagen, och först när jag läste det kom jag plötsligt ihåg honom som en person jag hade respekt för. Hans skriverier var ofta samhällskritiska och engagerade. Den bok jag hittade heter Omvänd, och lär handla om hur han kom till att tro igen. Ska bli spännande att läsa den.

Lite sorgligt är det, att så många av de människor jag haft en avståndsrelation till (ensidig) nu dör en efter en. Förmodligen bara naturligt vid min ålder.

Brödet jag köpte idag visade sig vara bakat på majsmjöl, när jag väl lästa etiketten. Jag testade, och det var gott nog. Bättre än det vita i olika former som är vanligt här. Man – infödda spanska människor – äter bröd på annat sätt än vi svenskar. De sätter till exempel ett bröd i händerna på en liten unge i barnvagnen, att gnaga på. Och bryter bröd, brer inte smörgåsar. Tyvärr verkar det mesta av brödet här, precis som hemma, inte vara bakat i något bageri. Just nu kommer jag inte på vad det kallas, men här som där, butiksfixat eller så.

Inte som brödet jag nästan minns från en sommar i Nagu, Åbo skärgård. Bagaren där bakade sitt bröd från början till slut, och det var himmelskt. Liksom pirogerna. Det är väl nu sådär sextiofem år sedan jag fick vara en sommar med Lillemor där. Minns också kulblixtarna som for runt benen på oss, när det åskade. Vi satt uppkrupna i en eller kanske varsin gungstol, och bara hoppades att ovädret skulle ta slut. Vilket det gjorde, utan att vi kom till skada. Att vi fick vara där utan vuxna kan förundra mig idag, och att mina föräldrar hade råd att låta mig åka. Tacksam, nu och kanske då.

Och jag minns hur båtmotorn skulle ha en sup innan den gick igång. Lillemors pappas bröder och hennes kusiner var kvar där, när Rurik och Saga flyttade till Avesta och fick Lillemor och hennes bror.

Så här kan det gå när tankar far iväg – från bröd till längesedan i Åbo skärgård.

Nu är det solig söndag, jag släcker ljusen som fått brinna innan solljuset tog över. Långsam frukost, mandarin som avslutning. Har kollat nätet, inget jag behöver hantera. Eller kan göra något åt, som krig och elände, kvinnor som misshandlas och dödas, fåniga teveprogram och stylade hjältar och hjältinnor.

Ska snart gå ut och se mig omkring på världen här. Havet, vågorna, människorna, hundarna, blommorna. Sätta mig och läsa på en bänk någonstans, dricka en cortado. Kanske ta mig till Lidl eller annan butik för att handla lite, eller låta bli. Äta det som redan finns hemma i kyl och/eller frys.

AI-bakat bröd