Papaya

Måndag, hemma igen halv två, efter 6 900 steg, en cortado och en caña. Ingen buss idag. Köpte en papaya, nu måste jag kolla hur man äter den, kommer inte ihåg.

Den blir bra som efterrätt till den middag jag ännu inte bestämt mig för. Något ur frysen. Men ingen soppa idag. Möjligen endivesallad med avocado, tomat, vitlök och vanlig slanggurka, och något till. Spansk skinka? Tysk wienerkorv?

Det blev en halv papaya och en mandarin till sen lunch, medan jag satt vid köksfönstret och nästan metade. Via mannen som sitter på klipporna, betar sin krok och slänger i lite bröd eller någonting för att locka dit fisken, innan han följer upp med flöte och lina. Han har fått en fisk, inte så stor. Och jag kan se att han inte har långt mellan krok och flöte, förmodar att han vet hur fisken brukar bete sig där han sitter. För det gör han ofta.

Mannen med orange badshorts vandrar sina vändor på stranden, jag såg honom när jag var ute, innan han började promenera. Därmed kan jag räkna ut att han går åtminstone en timme fram och tillbaka, mest varje dag. Jag har inte koll jämt.

Nu en stunds läsning i Malmquists bok I varje ögonblick är vi fortfarande vid liv. Den boken behöver jag läsa sakta, och lägga ifrån mig emellanåt. Inte min vanliga lässtil, men den här kräver det. Jag vilar en stund i att lösa wordle, och går för att titta på min metande gubbe. Som har gått hem, en mås och några duvor äter vad han lämnat efter sig bland klipporna.

Solen går ner om tio minuter, och det är fortfarande 22 grader varmt, ganska molnigt. Men inget regn som Asia och Palmyra trodde i förmiddags när vi möttes. Bergen gömmer sig bland molnen.

Jag är fortfarande svenskt fascinerad av att det kan bli svart så fort, när solen drar sig tillbaka. Mitt batteriblockljus flämtar lätt, hur man nu fått till det. Trevligt.

Ser att det regnar hemma i Norrtälje-trakten, och är 6 grader varmt.

Middagen blev två wienerkorvar och en stor sallad, så nu är jag mätt. Den andra halva papayan får vänta till i morgon, kanske till frukosten.

Photo by Andre William on Pexels.com

Min var lättare att få tag i

Profilbild för Okänd

About beskrivarblogg

Bloggen är mitt andningshål, mitt sätt att berätta - för mig själv och andra - om mitt liv, sorger och glädjeämnen, funderingar kring åldrande, kärlek och död. Mitt offentliga skrivande började som egenterapi i samband med spelmissbruk för några år sedan. Nu fortsätter jag skriva, men inte spelmissbruka. Jag har tagit tillbaka mitt liv. Och min bok heter Free Spin - berättelsen om mitt spelmissbruk. Utgiven på Ordberoende förlag.
Detta inlägg publicerades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

Lämna en kommentar