Lördag i Puerto de la Cruz

Fredagskväll, jag låtsas att det är vilken fredag som helst. Och kanske är det så också, men i början av nästa vecka är det nyårsafton och nytt år. Borde det väcka förväntningar, hopp och önskningar om en bättre värld? Borde kanske, gör det inte. ”Det blir som det varit” var de föga hoppingivande orden från min vän Martti idag, där vi satt på caféet längs Playa Jardin på Teneriffa.

Stranden är visserligen avstängd för bad – eller åtminstone så talar man om att vattnet är olämpligt att bada i, trasig avloppspinal en bit ut från stranden. Har så varit sedan i juni. Lär fortsätta att vara så. Folk badar ändå, jag gör det inte. Duschen i lägenheten får räcka. Lago Martinanez verkar öppna flera pooler från och med i morgon, flera har varit stängda.

Mitt behov av att bada har avtagit sedan jag kom hit i år. Baddräkten är oanvänd, badskorna jag inte har skaffat känns inte nödvändiga. Nöjer mig med att gå i shorts när vädret känns så, annars i klänning eller tights med T-tröja. Glad för mina Birkenstock-flipflops som vännerna hade med sig till mig. I morgon ska jag bättra på färgen på tånaglarna så att de ser gladare ut.

Någon dag kanske jag åker buss till Playa …, den med vit från Sahara importerad sand. Där lär finnas pooler som inte är så vågfarliga som här. Stranden är nära Santa Cruz, på andra sidan ön. Annars är alla stränder här täckta av vulkansand, svart sådan. Kändes konstigt första gången jag såg det, nu naturligt.

Just nu ligger jag i sängen och skriver. Med kudde och sittdyna bakom huvudet för att det alls ska fungera. Men det är inte någon skön ställning. Kunde ta in det lilla bordet som den oanvända teven står på och ställa här i sovrummet – men hur kul är en utsikt över torget och palmerna. Nej det här får gå, men inte länge till. Snart stänger jag ner och ordnar sänglivet för natten.

Lördagsmorgon, 19 grader och sol. Kändes väldigt svalt i sovrummet, ett fönster var helt öppet bakom gardinen. Vet inte hur det går till – jag tycks öppna det när jag stänger det andra. Nu är alla stängda. Och dörren med, så jag inte kyler ner hela lägenheten.

Äter en surt omogen kiwi efter frukosten. Tar en mugg te till. Känner mig smått ovaken fortfarande. Läser ett långt härligt mejl från syster B och blir glad. Saknar de mina, men inte tillräckligt mycket för att vara hemma vintertid. Pratade med yngste sonen igår och vet att han kom hem ordentligt efter ”jullovet”. Slänger julstjärnan i soporna, den har tappat tillräckligt många blad.

Jag tog min cortado och promenad, 6 500 steg, hemma igen vid halv ett. Äter en yoghurt och en mandarin till lunch. Tittade in på loppisen uppe vid Dino, men hittade inga böcker på engelska som jag ville ha. Inget annat heller. Och ingen öl ute idag. Men väl en nu efter lunchen, härhemma.

Benen var trötta, kändes som om jag gått längre än jag gjort.

Läser ut ännu en första del av fantasybok. Sonsonen har feber och har bokat om bilbesiktningen till på måndag, hoppas han då är feberfri. Annars får någon annan ta hand om bilen. Klarar wordle på sista försöket. Syrran vinner ännu en omgång wordfeud, begriper inte hur ens ids spela med mig som alltid ligger åtminstone hundra poäng efter henne.

Och nu är snart lördagskvällen gången, jag drar mig strax tillbaka till sängen. God natt!

Profilbild för Okänd

About beskrivarblogg

Bloggen är mitt andningshål, mitt sätt att berätta - för mig själv och andra - om mitt liv, sorger och glädjeämnen, funderingar kring åldrande, kärlek och död. Mitt offentliga skrivande började som egenterapi i samband med spelmissbruk för några år sedan. Nu fortsätter jag skriva, men inte spelmissbruka. Jag har tagit tillbaka mitt liv. Och min bok heter Free Spin - berättelsen om mitt spelmissbruk. Utgiven på Ordberoende förlag.
Detta inlägg publicerades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

Lämna en kommentar