Paragliders landar ”på löpande band” just nu, förundrad över att de inte krockar med varandra eller folket på stranden. En seglare åker mera upp och ner än rättvänd, skulle inte vilja sitta där. Inte vilja paraglida alls faktiskt, lika lite som dyka. Har nog med att hålla mig på jorden. Förmodar att det är något med vindarna som gör att alla ska ner så här mitt på eftermiddagen. Klockan är halv tre. Tror att åtminstone femton paragliders landat den senaste halvtimmen.

Ännu en ljuvlig dag här, i värme och trygghet. Känner mig väldigt trygg när jag vandrar omkring i Puerto, människor är vänliga, inga känns hotfulla. Inte ens mer eller mindre berusade ynglingar, engelska eller tyska. De bryr sig inte om mig.

Jag gör mig förstådd, idag lärde jag Palmyra ”väldigt bra” – som svar på hennes fråga ”muy bien?”. Tror ibland att vi skulle prata bättre tillsammans om vi struntade i engelskan, om hon pratade spanska – långsamt – och jag försökte begripa vad hon säger. Hennes engelska är inte min, och det är tyvärr inte hennes spanska heller – men vi gillar att ses, och önska varandra ”buen dìa” – hur det nu skrivs.

Ännu är ett par tre seglare kvar där uppe. Ser dem genom fönstret ut mot havet. Molnen bäddar in bergen, solen lyser här nere. Har dragit gardinen lite för fönstret för att se vad jag gör. Gillar inte att mina ögon inte fungerar som de ska, med eller utan glasögon. På långt håll kan jag inte använda de läsglasögon jag har för datorn. Tyvärr inte heller de dyra specialslipade progressiva – de fungerar enbart när jag kör bil. Och det är förstås bra. Men jag kör inte bil här. Allt det här får mig ibland att känna mig som om jag inte riktigt finns, varken här eller där. Varken nära eller långt borta. Lägg därtill hörapparaters vara eller icke-vara…

Parallellt talar min inre pratare om för mig att jag är privilegierad, att jag har det så bra jag bara kan, att jag bör vara nöjd. Nöjd är ett ord jag har ogillat hela mitt liv. Tänker inte börja gilla det nu.

En liten båt med utombordsmotor är på stranden, killarna har nog fiskat hela dagen. Trodde de var på hemväg, men nu drar de tre männen ut båten i havet. Ror här inne där vattnet inte är djupt nog för motorn.

Nu, när klockan är åtta har jag sett Sleepless in Seattle ,  lagom seg. Inte alls som jag trodde den skulle vara. En filmtitel som fastnat i huvudet, en önskan om att se mera av Seattle – och så bara en gullig ung Tom Hanks. Tja.

Söndagen är solig, 22 grader halv elva. Jag går ut. Hemma igen vid tvåtiden, hejade på Martti på utvägen, när jag gick tillbaka senare såg jag honom inte, men Katarina satt där. Cortado på Casa C, och två dunkar med vatten från lilla butiken, som är stängd i morgon. Helgdag? Inser så småningom att det nog är trettondagsafton idag, och därmed trettondag i morgon. Handlade sedan på Alteza och var rätt mör när jag kom hem. 7 600 steg.

WhatsApp-pratar med Mira, men hör dåligt vad hon säger. Kanske beroende på att hon satt på ett fik och det var mycket ljud omkring. Kort samtal med Anders, som var hemma. Lotta kände sig inte frisk, igen. Och ett snabbt avslutat samtal med Karin i Danmark, jag var precis på Alteza när hon ringde. Försökte nyss själv ringa tillbaka, men inser att jag inte behärskar den där appen.

Nu har vi pratat, och hon har fått kontakt med Miguel, mäklaren som ordnat min lägenhet här i Punta Brava. Han kollar om han kan hjälpa henne och hennes man hitta kort boende.

Ett par fyrverkerier ovanför Puerto lyser upp himlen. De är de enda fyrverkerier jag sett. Jag dricker att par glas cava, som låg i kylen, avsett för nyårsafton. Och äter resterna av middagen från igår. Plus några gräddkolor, den här gången var de inte lika hårda som i förra påsen. Klockan är halv åtta.

Solig trettondagsmorgon, ett gäng har dukat upp knytkalas på terassen utanför den alltid stängda krogen, äter, pratar och har trevlig samvaro. Halv nio på morgonen. Jag gör min frukost och kollar nätet. Det är 20 grader varmt, men varnas för regnskurar under eftermiddagen. Det tror jag när jag ser det.

Har kört en tvättmaskin med frottéhanddukar som nu är klar att hänga på tork. Sedan går jag ut i solen.

Gamla fiskehamnen i Puerto de la Cruz