Fredag morgon, 17 grader och halvklart. ”Torr dag på väg” enligt mobilen.

Frukosten är avklarad, om en stund ska jag klä på mig och gå ut. Vad vännerna ska göra denna sista dag i Puerto vet jag ännu inte. Gjorde artrosträningen igår kväll, men den ska in i programmet ännu en gång innan veckan är slut. Har gått betydligt färre steg än vanligt de senaste dagarna, så även där har jag en del att ta igen. Att hitta tillbaka till tebutiken lär kunna bidra.

Parkeringsförbud över natten till idag, gatorna och plazan spolades i morse. Några bilar stod ändå kvar när tankbil med slangsspolande mannar sakta for gatan fram strax efter sju.

Vännerna försöker sig på att se Teide på nära håll igen, häromdagen regnade det för mycket. Jag går och hittar tebutiken efter lite sökande, hemma igen vid halv två efter 9 500 steg. Martti satt med några vänner på caféet så jag vinkade bara. Sol och varmt, 19 grader och lite moln. Trötta ben, som sviktar lite emellanåt, vill inte riktigt. Inte knäna, mera hela vänsterbenet. Gå mera säger det nog, men gör det helst varje dag, sprid gåendet.

Morsade på Palmyra i morse, hon trodde det skulle bli regn fram på dagen, ”så gå inte långt”. Såg min granne i våningen härunder, han hann in i porten innan jag kom fram, vi har fortfarande enbart hejat på varandra. Och så såg jag tornfalkens hona på nära håll, hon satte sig på en lyktstolpe precis bredvid mig. Hon var fin. Tyvärr låg mobilen kvar i ryggsäcken. Har tydligen revir däruppe längs stora vägen mot Puerto och ner mot stranden.

Gårdagens sockermysterium är löst. Jag gav bort sockerpåsen till mina andra vänner när de drog vidare, med orden ”jag använder aldrig socker”. Hade jag totalt glömt bort, tacksam för påminnelsen per FB idag. Ibland är det knepigt när mitt minne så totalt fallerar. Tur det enbart handlade om lite socker, den här gången…

Mina danska vänner är tillbaka efter utfärden till Teide. Bilen de hyrt gav upp däruppe ovanför molnen, och de fick en ny på flygplatsen Tenerife norra som inte var alltför långt bort. Allt gick bra, och dagen avslutades med god middag på närliggande Marlin restaurant. Trevlig service och inredning, och framför allt både vacker och god mat. Vi sov gott allihop därefter.

Lördagsmorgonen börjar tidigt vid halv åtta för vännerna som idag tar sin hyrbil till flygplatsen och färden hem till Danmark. Just nu, halv nio, är det 16 grader och mestadels klart. Blir 21-22 fram på dagen. Jag sitter lugn vid datorn medan vännerna plockar och packar. Ska köra åtminstone en tvättmaskin när jag blir ensam. Hänga lakan till tork på terrassen. Och fundera på vad jag ska laga till middag, nu när jag inte längre har gäster som lagar mat, eller bjuder på krogen.

Tänder taklampan medan jag laddar datorn, i det eluttag som finns nära bordet. Bordslampan släcks därmed. Gör mig ännu en mugg te. Halv tio är jag ensam, och tvättar. Hänger tvätten, och går ut. Idag blev det så småningom en jarra, större än caña, efter vägen hem. Väl hemma körde jag ännu en tvättmaskin, med handdukar. Hängde de stora på terrassen, hälsade på Ulf (tror jag) från Litauen, som nog inte pratar engelska. Han ser vänlig ut, och stannade förmodligen en vända där uppe. I morgon mera lakanstvätt. Morgonens lakan var torra.

Middag idag blir pasta med kyckling från frysen, gör en lök-, vitlök- och tomatsås till. Mycket grovt riven ost dessutom. Blir bra. Glömde ta fram kycklingen, blir typ falsk krabba i stället.

7 650 steg idag, alldeles lagom. I morgon bitti artrosprogrammet, före frukost.

20 grader, sol och mestadels klart när klockan är halv tre. Perfekt temperatur för min del. Nu slappar jag inomhus resten av dagen. Gör inget annat än lagar mat åt mig, läser och skriver lite. Har redan klarat av Wordle och sudoku, det ultrasvåra i DN. Räcker som utmaning för min hjärna.

Kan man/jag ha en relation till en klänning? Tror det. Min gamla urblekta före detta svarta linneklänning från Indiska är nu så sliten att den faktiskt fransar sig runt halsringning och ärmhål. Jag klarar inte att slänga den. Den likaledes utslitna tunna morgonrocken från Yasuragi får åka i soporna innan jag åker härifrån. Men den andra får nog följa med hem. Jag kommer att göra som jag säger till mig.

Nu lite förberedande matlagning, steka lök och fixa tomatsåsen till exempel. Den står på spisen, jag är lite bekymrad över att gasen är lite för stark på det allra minsta. Får passa. Stänger av så får det stå till sig. Gör mig en Dry Martini, äter överblivna salta jordnötter till. Och ser ut över havet. Lugnt (allt är relativt) som nu, eller rasande som häromdagen, alltid havet, alltid rörelse som gör mig lugn. Oavsett. Något hav finns mig veterligt inte i generna, eller var de nu kunde befinna sig. Sjöar, ja. Skärgård utanför Stockholm, ja. Men numera är det som om jag faktiskt kräver hav. Ohanterligt, farligt, hav. Så länge jag kan ta mig dit. Och för all del, stanna på land.

Inte som i Juan les Pins, där människor iklädda ”dykarkläder” motionerade i Medelhavet. Kändes enbart fel. Men här är havet rätt, inte för mig att vistas i, men rätt att vara nära, och se. Därhemma finns Addarn, så snart förvaltaren fått i badstegen. Han är norrlänning, och begriper inte riktigt min lust att bada så snart jag kan ta mig upp ur sjön. I går alltid lätt. Ser fram emot baden när jag är hemma igen. I april.

Har ätit, diskat och bäddat rent i min säng. Skönt. I morgon ska jag torka alla golv, har sopat dem idag.

Havet i kväll