Två måsfåglar sitter nu där metaren satt tidigare. Mannen har gått härifrån, men kanske lämnade han fiskrens kvar. Brädbadaren har också gått upp ur havet. Men solen lyser fortfarande, det är fortsatt 19 grader. Molnen är annanstans. Några fluffiga vita små visar sig just.

Syrran leder wordfeud med 10 poäng, det är hennes tur.

För ögonblicket känns det som om jag inte har ett enda bekymmer. Skulle möjligen vara hängande ögonlock och en tjock mage. Och de jag inte vet om, de bekymrar mig inte, än. Kanske inte senare heller.

Pratade med mäklare Miguel idag om att lämna den ”shopper” jag hastigt köpte när jag precis kom hit. Trodde jag behövde en sådan. Det gjorde jag inte. Och enligt Miguel är det okej att lämna det jag inte vill ha med mig hem. Bra, en del specerier kan därmed överlåtas. Kanske är det Miguel som städar efter mig, han städade idag lägenheten härunder. Mångsidig man, förra gången kände jag inte igen honom när han målade i den lägenheten. Gillar honom. En vänlig människa.

Elsie Johansson är död, en fin författare som skulle fylla 94 i maj. Elva år äldre än jag, om man enbart räknar åren. Inte innehållet i åren. Hon debuterade sent i livet – efter att ha jobbat på posten länge – och fyllde sina sista närmare femtio år med ord och berättelser, har läst många av dem med glädje. Tacksam att hon fanns, och hennes böcker finns.

Får mig att tänka på allt som försvinner när en människa dör. Oavsett vem, oavsett känd eller okänd – allt den människan visste och kunde, älskade och ogillade, alltihop försvinner. En del kanske kan finnas kvar hos de som minns, men de försvinner också.

De där lätta vita sommarmolnen är nu mera heltäckande grå, större delen av den himmel jag ser utanför mitt fönster börjar gömma sig. Kanske kommer ovädret som mobilen pratar om, ”hårt väder”. Men inte nu. Inte än.

På tisdagsmorgonen är det molnigt, 18 grader och risk för regnskurar, gul varning – mina fönster ser ut som om det redan har regnat. Inte lika genomskinliga som igår. Får ta ett tag med fönsterskrapan när det inte regnar. Havet ser vildsint ut, vågorna höga. Kanske det som avses med mobilens ”kustväderförhållanden”.

Artrosträning före frukost. Klär kanske på mig så småningom. Har ingen stor lust att gå ut. Gör det nog ändå, längre fram på dagen. Min kropp behöver röra på sig.

Jag gör inte havet rättvisa