Resten av onsdagen

Onsdag, precis när vi lagt tvätten i Asias maskiner på terrassen, kom reparatören. Och fixade tvättmaskinen i min lägenhet. Glad att det är gjort, nu kan jag tvätta mina lakan också, utan att besvära Asia.

Det är varmt idag, solen steker och jag väntar faktiskt ett par timmar med att gå ut. Sofia jobbar med sina skoluppgifter, och ska sätta sig och sola en stund, om en stund. Det är inget för mig.

Vad vi ska äta till middag idag har vi ännu inte bestämt. Kanske finns det tillräckligt i kylen, men vi behöver ändå handla lite fräscha grönsaker med mera. Extra Dry Vermouth till exempel.

Någon vermouth blev det inte, men väl en fylld ryggsäck och en dito Lidl-kasse, modell större. Nu har jag tvättat håret och duschat, och lagt mina svettiga kläder i tvättkorgen. I mitt sovrum torkar morgonens tvätt på torkställning. Sofia var ner och vände, tog med sig lite att dricka, och gick upp till solen igen. Jag stannar härnere. Det blev bara 3 000 steg idag, men de var desto tyngre på hemvägen. Genomsnitt för veckan så här långt är ändå 6 300, och det är acceptabelt. Artrosträning i morse också, fyra dagar i rad.

Syrran skickar en Eeva Kilpi-dikt.

Den är bra.

Gläds åt syster som läser min blogg så fort hon hinner, och kommenterar, som nu med en dikt. Och som vinner wordfeud, varje gång, men ändå fortsätter spela med mig. Just nu är ställningen 206 till syster min, och 192 till mig. Inte förskräckligt övertag, än. Det ändrar sig snabbt.

Mitt hår torkar långsamt, öronen är befriade från apparater – alltid tacksam att jag kommer ihåg att ta ur dem innan jag ställer mig i duschen.

Lider av läslust som inte tillfredsställs via Kindle-gratisböcker. Om någon timme ska vi laga något till middag, Sofia fortsätter jobba ett tag med sina skoluppgifter, nu vid bordet mitt emot mig. Vi trivs.

Profilbild för Okänd

About beskrivarblogg

Bloggen är mitt andningshål, mitt sätt att berätta - för mig själv och andra - om mitt liv, sorger och glädjeämnen, funderingar kring åldrande, kärlek och död. Mitt offentliga skrivande började som egenterapi i samband med spelmissbruk för några år sedan. Nu fortsätter jag skriva, men inte spelmissbruka. Jag har tagit tillbaka mitt liv. Och min bok heter Free Spin - berättelsen om mitt spelmissbruk. Utgiven på Ordberoende förlag.
Detta inlägg publicerades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

Lämna en kommentar