Det är sen eftermiddag och jag sitter nöjd vid datorn. Nöjd därför att allt fungerar som det ska, inte för att jag gör något viktigt.

När jag kom hit trodde jag att jag skulle jobba med Demensboken. Det har jag inte gjort och pappersbunten med de utskrivna sidorna åker i soporna i morgon. Vill jag kan jag skriva ut dem igen därhemma. Kanske har skrivandet av alla orden gjort sitt.

Något annat än bloggen har jag inte skrivit. Har inte funderat över manuskaraktärer eller namn, intriger, synopsis, misslyckanden, vändpunkter eller slut på någon roman. Jag har mest varit ensam med mig själv, två danska vänner och två fd vänner har varit här, min kära sondotter också. Nu är inga fler besök inbokade innan jag åker hem om tre veckor.

Har inte vägt mig alls här, och förmodar att min vana att dricka en caña med Martti (min tyska vän) satt sina spår, magomfånget har inte minskat. Men jag har gått flera steg så gott som varje dag, många fler än jag gjorde hemma. Och jag har tränat med artrosprogrammet, de senaste veckorna faktiskt varje dag. Och jag har inte lika ont i knäna som förut, även om jag blir väldigt trött när jag går för långt. Är också mycket stel om morgnarna, bättre efter artrossprattel, sitter nog lite för länge/i för långa perioder vid datorn.

Ölvanorna tror jag mig om att kunna lägga åt sidan väl hemma. Svårare antagligen att dra ner på Dry Martinis – men det blir för dyrt i Sverige, en bra hjälp på vägen. Ser fram emot att få Marezzo i stället för den torra vermouth jag hittar här. Vin har jag inte varit så hård på, har svårt att välja när jag vet för lite.

Tror också att jag ätit mera grönt och definitivt mera frukt här. Har tagit upp min vana hemifrån med havregrynsgröt till frukost, inte minst därför att jag häromdagen köpte en stor burk äppelmos (fanns inga små), och har havregryn i skåpet. Behöver göra slut på det. Och jag blir mätt. Några cortados blir det inte hemma. Kanske inte kaffe över huvud taget, tror inte det är svårt att avstå. Visar sig.

Glad över uppdrag för en författare som jag jobbat mycket med, sätter igång i morgon med det manuset. Han har förtroende nog för mig, så jag kan redigera direkt i manus, vilket förenklar det hela. Uppskattat.

Försöker hålla Trump/Putin et al ifrån mig. Kan inte bedöma vad som är sant och vad som inte är det, vill inte låta min hjärna invaderas av deras maktkamp – eller Kinas beredskap att ”fight to the bitter end” hur det nu kan heta på kinesiska. Kan bara hoppas att någonting ändrar den hotfulla världsbild som nu råder.

Då är det dubbelt glädjande att ta del av Anneli Westers nyheter på FB – två kvinnor som var illa ute har fått ett hus av en amerikansk man, Anneli gör vad hon kan för att hjälpa människor i Nepal, ”dammtroll” (smutsiga småbarn som lever på sophögar), deras mammor (papporna är inte alltid närvarande eller är våldsamma), och ”Jeppar” – drogberoende män (oftast) som också är hemlösa. ”Kan inte hjälpa alla, men det är ingen anledning att låta bli att göra det jag kan.” Så ungefär uttrycker sig Anneli – och jag har stor respekt för hennes klokskap och hennes energi – efter att hon själv haft ett tufft liv. Nu är hon på rätt plats – och hon får sådana som mig att bidra med det jag kan. Swish +46738462752, lite eller mera, vad du kan.

Före detta cortado