Onsdag, 19 grader och sol klockan nio. Frukost och wordle klart, avslutar mitt kalla te. Har tvättat håret som snart är torrt. Dags att gå ut.

Det gjorde jag, drack min cortado på caféet bredvid kyrkan (Casa C har stängt på onsdagsmorgnar) och lyckades hitta två tygbutiker (tack Palmyra för väginformation, ”gå rakt upp vid plazan”, jag drog rätt slutsats, plazan är Plaza Charco) – men ingen av dem hade något tunt svart linnetyg. Lärde mig att fråga efter material, det engelska ordet cloth känner man inte igen (och vifta med min gamla klänning som jag hade i kassen). Så nu vet jag (och syrran) det. Tyginköp får vänta tills jag är hemma igen.

Gick tillbaka hemåt, tills jag kom till caféet där Martti satt, så då satte jag mig också och tog en caña, väl behövd. Det blåser kraftigt idag, caféet hade plockat in alla parasoll. 9 600 steg idag, känns.

23 grader och sol när klockan är drygt ett. Jag är nöjd att vara inomhus nu.

Jag blir glad och uppmuntrad av goda ord kring mig och mitt bloggande, både i bloggen och på Facebook. Tacksam för de som både läser och ids kommentera. Jag fortsätter.

Gör pannkakssmet, som får stå till sig ett par timmar innan jag börjar grädda. Och äta, brukar för det mesta köra parallellt – en nygräddad pannkaka som jag äter medan den är krispig och fin, och nästa gräddas. Det blir inget sittande vid fint dukat bord, men det är gott. Har bara lite konstig tysk sylt till, det får duga. (Kan köra med socker också, om jag vill.)

Såg en tornfalkshona idag, hon hade det kämpigt i vinden. Som jag uppfattar det är hon nästan dubbelt så stor som hanen. Och jag höll på att kliva rakt på en liten ödla som plötsligt befanns sig nästan under min fot. Det gick bra, för ödlan och för mig.

Nu sitter jag med öppna fönster där gardinen rör sig i vinden. I min tunna morgonrock, hittad på loppis för 2 Euro. Ska testa min lika billiga, snygga ofodrade jacka och se om den kliar – det är ylletyg såvitt jag begriper. Kliar den, hamnar den i en soppåse bredvid sopcontainrarna. Idag låg där ett par ganska slitna damskor och väntade på att någon skulle förbarma sig.

Kollade resväskor idag, men vill helst inte köpa en ny stor väska som jag sedan inte vill använda. Ska ju försöka resa med mindre bagage framöver. Väntar nog med det inköpet också, tills jag är hemma. Det är mycket som ska göras då – deklarera, boka tider hos tandläkare, audionom och optiker, öppna Bokbörsen och försöka bli av med lite böcker. Städa ut alla spår av möss i huset – vill inte fantisera om vad som kan ha hänt på musfronten därhemma.

Pratar med syster B på whatsapp, nästa gång ska jag hämta hörapparaterna så att jag inte bara ser, utan hör också… Hon berättade om lunch med löjrom och väldigt goda Wallenbergare, och en trevlig kompis – jag blev avundsjuk (snällt). Snart är jag hemma så vi får träffas igen, alla tre – syster K kommer hem från London ungefär samtidigt som jag kommer till Sverige.

En manlig hyresgäst (ovanför farbrorn med stängda krogen) har hängt lite tvätt på balkonräcket, tydligen hade han klädnypor, men inte någon torkställning. Alla sätt är bra.

Det är faktiskt kul att vara tyst och anonym deltagare i världen omkring mig här i Punta Brava. En yogakunnig, mycket slank äldre kvinna, sällskapade med Palmyra på promenaden igår när jag kom ut. Jag anslöt, vi log och vinkade, kvinnan gick hem till sitt – och Palmyra berättade hur den här kvinnan, spanjorska eller vad vet jag inte, hade sagt åt henne att röra armar och axlar när hon går.

Och det är sant att Palmyra behöver släppa loss axlar och armar. Idag viftade hon lite med armarna, men tyckte det nog såg löjligt ut. Jag försökte bedyra att det är viktigt. Och igår, när den andra kvinnan tog tag i hennes armar och visade hur hon skulle röra på dem, var Palmyra rädd att ”folk” skulle tro att hon var queer. Hon och jag kramas, men inte är hon rädd då. Kanske vet hon att den här kvinnan är lesbisk, jag vet inte.

Vad vi krånglar till det.

Förmodligen är jag mindre anonym än jag tror. Några hälsar på mig, en gammal kvinna i rullstol med följeslagare vinkar alltid och ser glad ut. Andra som jag vet är grannar eller vänner till Palmyra eller Asia, hälsar också. Några av gubbarna, men inte farbrorn med stängda krogen. Och jag morsar inte på honom heller. Vad är så farligt att jag låter bli? Att han skulle blänga oförstående på den där gamla okända kärringen? Hur farligt är det?

Läser lite till i Double Whammy (Hiasen) och inser att jag har svårt att hålla isär karaktärerna. Det komplicerar läsandet, gör det tämligen tråkigt. Men, eftersom det för ögonblicket är den enda ”fysiska” bok jag har, så tuggar jag vidare. Några sidor. Kanske åker boken ut i morgon, till stenen bredvid sopcontainrarna där den kanske kan hitta en annan läsare.

Jag har ätit lite för många pannkakor, och har flera kvar att göra crèpes av – med lök, vitlök, svamp, gambas och mycket riven ost, lite crème fraîche till för att hålla ihop det hela. Bör fungera också i mikron. Det blir nog middagen i morgon. Sallad till. Och i morgon får jag handla det jag inte handlade idag. Har diskat.

Molnen ligger i lager på himlen, fortfarande sol också. I morgon kanske regn, enligt mobilen.

Klockan är sex