Snålblåst, här och där

Det blåser snålblåst utanför fönstren, är bara 3-4 grader. April. Nyss hagel och snö, nu bara kall vind. Min gäst jobbar med sitt bakom stängd dörr. Jag har diskat det lilla som stod i diskhon, konstaterat att jag har både brysselkål och broccoli i frysen. Middag blir kanske ugnsrostad potatis, lök/purjo, morötter, palsternackor, persiljerot. Har några stekta fläskfilébitar kvar sedan igår, och spansk jamon. Sallad.

Rapsoljan är nästan slut, men olivolja fungerar för min gäst. Smör och andra mejeriprodukter gör det inte.

Är rastlös i kroppen, skulle behöva gå en lång promenad. Gör det inte i den här kylan.

Danmark har just börjat med Vipps, betalsystem som det svenska Swish, som kan användas i Norden. Men när jag försöker ladda ner appen, så går det bra ända fram till den sista bekräftelsen av att jag är jag, via mitt bank-id när jag lagt in kortnumret. Där blir det stopp. Handelsbanken stödjer inte Vipps, och det kort jag använde här var därför Norwegian. Karin ville överföra pengar till mig för det vi handlat, men det går alltså inte. Den norska banken stödjer uppenbarligen inte heller Vipps, finns inte med på listan över vilka banker som gör det. Dumt.

När solen tar sig fram genom molnen kan jag nästan glömma att det är kallt, att det nyss var lite vitt på marken. Men bara nästan. Mobilen säger ”halvklart” och visar sol från klockan ett (det är den snart), 3 grader. ”Snöfall väntas ca kl 13.15.” Det kom tidigare. I morgon verkar det kunna bli runt 9 grader, molnigt och mindre vind. Normalt aprilväder.

Vad som inte är normalt – men kanske inte förvånande – är att regeringens utredare Robert Schött, ”särskild utredare på Justitiedepartementet”, säger att den som har mörkt hår men inget uppehållstillstånd ”ska vakta sin tunga”. Hur långt kan denna regering gå i sitt främlingshat, i att inte bry sig om grundlagar och rättigheter i Sverige, i att hetsa och hota. Skamligt, ohederligt, omoraliskt, straffbart kan jag inte avgöra, men ett uttalande som den här personen i kraft av sitt uppdrag har gjort, borde vara straffbart. Jag skäms. Snålblåst även i regeringskretsarna. Trump-wanna-bee´s. Eller hur det nu stavas.

Min ensamma hare äter på andra sidan vägen. Inbillar mig att det är samma hare som brukar hålla till här, nära eller ibland under bilen.

Efter en stunds samtal och något att äta för oss båda, fortsätter Karin jobba med sitt. Och jag har tröttnat på att läsa Something to tell you, inte för att boken inte är läsvärd, det är den. Det är bara jag som inte har läslust just nu.

Hoppas det verkligen blåser mindre i morgon, jag vill och behöver ut och gå.

Har fått betalt för förskottsboken på Bokbörsen, bra, då kan jag skicka båda de beställda böckerna på måndag när vi åker in till Norrtälje för att handla. Och hämta beställda/betalda Marezzo på systemet, så att det kan bli ordning på mina Dry Martinis.

Förbereder grönsaker att rosta, skalar och skär. Hittar ingen vitlök, trodde jag hade. Har inte riktigt koll på vad som finns och inte finns i skåpen. Det får duga ändå, ett par ganska små gula lökar får hamna bland övrigt grönt i stället. Plus purjolök. Kanske de små tomaterna också, vi äter dem i alla fall inte. Föredrar salladen utan tomater.

Gick ut med kompostpåsen, och såg att det är dags att plocka kvistar igen –vinden idag har sett till att det ligger många, lite överallt.

Karin vill ha några sidor utskrivna, skickar mejl. Och jag hävdar att jag inte kan skriva ut mejl så att de blir läsbara – men hittar efter en stund det jag borde ha hittat för länge sedan, kommandot att skriva ut längst ner i knappen ”inställningar”. Jag lär mig ofta något nytt!

Hon tog en promenad, som först var skön i solen och inte så blåsig, men så kom nordanvinden igen med kraft och då blev det väldigt kallt. Två knipor och en skäggdopping i sjön, kanske en pilgrimsfalk i luften. Jag stannade inne i värmen. Och härifrån ser jag enbart flockar med kajor. Och en skata. De verkar ha rätt kul i vinden.

Photo by Joerg Hartmann on Pexels.com

Inte min skata – men likadan

Profilbild för Okänd

About beskrivarblogg

Bloggen är mitt andningshål, mitt sätt att berätta - för mig själv och andra - om mitt liv, sorger och glädjeämnen, funderingar kring åldrande, kärlek och död. Mitt offentliga skrivande började som egenterapi i samband med spelmissbruk för några år sedan. Nu fortsätter jag skriva, men inte spelmissbruka. Jag har tagit tillbaka mitt liv. Och min bok heter Free Spin - berättelsen om mitt spelmissbruk. Utgiven på Ordberoende förlag.
Detta inlägg publicerades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

Lämna en kommentar