Jag gläds fortfarande åt Sofias hyllningstal, en uppgift i plugget. Vilken fin och klok kvinna du är, kära sondotter. Jag är tacksam att jag är din farmor.

Idag ringde jag syster K och fick hennes brödrecept, med rågsikt, vetemjöl och valnötter. Nu står två lite märkligt formade bröd och väntar på att få komma in i ugnen. Inte blir de lika fina som syrrans, men ska förhoppningsvis gå att äta ändå. Ca en halvtimme i ugnen, startar äggklockan. Är trött på dyrt och trist köpebröd.

Får fråga från Asia och mäklaren på Teneriffa om jag vill hyra lägenhet i november t o m mars också i höst. Det har jag visserligen redan talat om, men bekräftar det nu. Tyvärr inte lägenheten på en trappa, den är redan långtidsuthyrd. Hoppas jag klarar trapporna den här gången också. Har mejlat svar, så nu är det bestämt.

Tagit upp ved från källaren, och flera blomkrukor. Någon dag ska det väl bli varmt nog att plantera om mina pelargoner. Eldar lite i vedspisen även idag, det är svalt i köket. Brödbaket doftar gott. Syrrans döttrar lär ”dra” i degen, inte knåda, när de bakar. Jag gjorde just inte någotdera, degen var ganska kladdig. Det är mycket länge sedan jag bakade. Hoppas jag fortfarande kan känna om bröden är färdiggräddade. Om ett par minuter. De känns lite tunga, får stå fem minuter till. Ska kallna på galler, utan brödduk.

När brödet var kallt gjorde jag mig en smörgås, med enbart Bregott på. Så gott. Nu har jag delat limporna i fyra delar, tre åker in i frysen, en får stanna i köket som frukostbröd. Det var enkelt, gick ganska fort, och blev gott – varför har jag givit upp bakandet? Kanske för att mitt bröd och mina bullar försvann så fort, när sönerna bodde hemma och ofta hade kompisar med sig…

Konstaterar att min oanvända hushållsapparat är för liten för den här degen, rymmer max 500 g mjöl. Vad ska jag ha den till? Tror att jag försökte göra deg till korintkakor en gång, med mycket smör. Allt fastnade där det inte skulle vara, och därefter har Bosch´en fått stå i skafferiet. Kanske kan jag sälja den på Tradera? Den är som ny, tre-fyra år sedan jag köpte den. (När det gäller tid är jag opålitlig.) Bruksanvisningen finns kvar.

Önskar att jag hade en Electrolux stor hushållsmaskin, den var perfekt för bak. Men den vi hade finns någon annanstans. Och den är väldigt skrymmande. Kanske därför jag köpte den här lilla Bosch-apparaten.

Jag har en gammal handvevad Moulinex som ibland används för att grovriva ost eller skiva/strimla rå potatis. Och så har jag en elektrisk riskokare, som är guld värd. Riset blir perfekt, det enda som inte är perfekt är att den skvätter lite vätska omkring sig, så den får alltid stå på diskbänken när den är igång. Vattenkokaren vill jag heller inte vara utan. Våffeljärnet används mycket sällan, och brödrosten likaså.

Har tagit fram lammkotletter ur frysen, stekt champinjoner med schalottenlök och vitlök (och lite umami som jag inte riktigt vet hur jag ska använda), svartpeppar och salt. Kokar lite ris till, plus svampen och sallad. Har lite grädde i kylen, kanske häller jag den över champinjonerna, och låter lammkotletterna värmas i den pannan. Saknar mintgelé, brukar gilla det till lamm. Nu står det på listan, tillsammans med vitlök, ägg, vaniljsås. Plus solhatt, kanske har Kapp-Ahl något som liknar den jag köpte där för ett år sedan. Och ”hämta paket” i en sån där box utanför ”postdisken”. Tror jag vet hur man gör.

Någon sol tar sig inte fram, men temperaturen har ändå stigit till 11 grader. Blåser även idag.

Inser att jag nog inte orkar se alla blommor och blad på de nya bordstabletterna. I morse var det lite för mycket för ögon och hjärna, men kanske vänjer jag mig. Annars hamnar de i någon loppiskartong, jag tror fortfarande att jag ska komma iväg någonstans i sommar. Roslags-stoppet var inte särskilt intressant i fjol, få och betalningsovilliga köpare. Om kostnaderna för plats och bord är högre än intäkterna, är det inte intressant att använda en hel dag till att stå där.

Byter bricka under mina vitmetalljusstakar, Kosta Bodas svarta ”Saturnus” passar inte ihop med blommor och blad. Nu står ljusstakarna på en gammal oval bricka av vitmetall. Mindre rörig syn. Ljus vill jag ha, även om det inte är svart natt utanför fönstren.

Vännen Jack kallade mig en ”jordaängel” idag i bloggen, apropå min sondotters hyllningstal. Så glad att jag har den släkt jag har och de vänner jag har. De jag har kvar av vänner är generösa och trogna. Några har lämnat och är inte vänner längre, jag lever med de förlusterna och försöker förstå hur jag bidrog till att vänskapen inte höll. Ibland begriper jag, ibland inte. Och det är bra, vilket som. Det är väl livet, det där som är svårt att förstå sig på.

Fick rabarber häromsistens hos äldste sonen. Frågan är, vad ska jag göra med den? Paj – har pajdeg i frysen? Smulpaj – kan jag använda Panko, har inget annat ströbröd? Har ingen vaniljsås heller, så projektet får nog vänta tills jag kan handla. Vet att jag var på väg att köpa vaniljsås senast i butiken, men mitt undermedvetna var inte tillräckligt tydligt i sitt budskap. Jag for hem utan.

Nyss såg jag haren springa som för livet på vägen här utanför. Ingenting jag såg jagade honom, men fort gick det.

När jag kände mig lite kulen tidigare idag, behövde jag bestämma mig för vad som skulle vara skönt att ha på mig. Det blev Mats gamla militärgröna fleece, nopprig och inte vacker, men skön och lagom varm. Med lite eld i vedspisen (hittade en bortglömd plastburk med ljusstumpar högt uppe i skafferiet, de är perfekta för att få veden att börja brinna) så är temperaturen nu som den ska vara, i mig och i köket.

Läser Terry McMillan När Stella fick tillbaka lusten – vet att jag läst den på engelska och gillat. På svenska är den mest tjatig med alltför långa meningar, utan kommatering. Trist. Bekräftar min rigida uppfattning att böcker ska läsas på originalspråk, i den mån det är möjligt.  Boken stod i omloppshyllan på biblioteket, den hamnar nog där igen. Titeln på engelska är How Stella got her groove back, för mig en kraftfullare och bättre titel.

Vvvgg – skriver datorn när jag krånglar mig neråt golvet för att fånga upp laddsladden till mobilen.

Nu springer haren förbi, åt andra hållet. Lite långsammare än tidigare. Men för fort för att jag ska hinna fotografera.