Torsdag kväll, klockan är lite över sex och det är sol fortfarande, vinden verkar ha lagt sig något. Jag kunde i alla fall skaka mattorna på trappen innan jag dammsög i kök och hall – resten en annan dag. Min hare satt i det gröna på andra sidan vägen och åt sin middag samtidigt som jag åt min. Den varmrökta laxbiten vad riktigt god, halva är kvar att konsumeras vid en senare middag.

Jag är mätt, jag är ganska belåten med att jag tog lite städtag, och har diskat middagsdisken, torkat och plockat undan. Och så är jag nöjd med att soppagrytan är uppäten efter tre måltider med den. Med och utan prinskorv.

Tror inte jag ska ägna mig åt vännens manus mera i kväll, men göra klart i morgon. Nu är min hjärna trött, klarar på sin höjd att läsa vidare i Folk som sår i snö, jag är lika fängslad av den boken som när jag började läsa. Och vem är Tina Harnesk, boken ger ingen upplysning om författaren, märkligt nog. ”Årets bok”, utgiven av Bokfabriken, det är allt. Jag får googla om jag vill veta mera. Inaktiverar den på Bokbörsen, så att syster B kan låna den och läsa när hon är hemma igen.

Fredag morgon kliver jag ur sömnen och sängen kvart i nio, ovanligt sent för att vara jag. Visserligen var jag vaken någon timme (som vanligt) under natten, men ändå. Solen lyser på blå himmel med bara enstaka moln, det är 13 grader en timme senare, när jag plockar undan efter frukosten. Ännu en bok såld på Bokbörsen.

Blåser även idag, nästan lika vildsint som igår, byig vind. ”Tur vi inte är på sjön” skulle Jan ha sagt om han varit här nu.

Har planterat om även kaktus och julstjärna, båda ser fortsatt taffliga ut. Får stå ute i solen en stund. Kaffe med skorpa, glömde ta fram rabarberkakan ur frysen. Kör en tvättmaskin och slår in böcker. Nu är frågan – ska jag åka in idag och lämna dem, eller vänta till i morgon? Åker in idag.

Gjorde det jag skulle när jag hängt tvätten. När jag kom hem satt jag ett par timmar med vännens manus – är klar att skriva rent mina kommentarer i morgon. Nu ska jag ta in tvätten, den lär ha blåst torr. Och paketera ännu en Bokbörsen-bok, som får vänta till måndag.

Jag satt en stund på altanen, men flyttade till trappen, mera lä av ytterdörren där. Läser i King´s On writing: Läs, skriv och stäng alla dörrar när du gör det. Minimum 1 000 ord per dag, själv har han som minimumkrav att skriva 2 000 ord.

Och vad ska du skriva? Din sanning, var sann i det du skriver. Punkt. Som så mycket, lättare sagt än gjort.

Som alla förstår så har jag nu gått in till köksbordet igen, och skriver på laptopen. Kanske är det fel skrivmiljö? Enligt King ska miljön inte vara något där du kan bli störd. Här är det inte mycket som stör mig, en hare utanför fönstren ibland, eller en fasan. En bil som sakta far förbi. Kanske är köksbordet okej?

För mig är det så, köksbordet och köket, är där jag tillbringar mest tid. Jag ”spenderar” den inte, väl att märka. Less på alla angliwhateverdenukankallas i vårt svenska språk, men använder dem säkert omedvetet själv. Gillar det inte.

Middag idag, för att återkomma till ett ständigt tema, mat – en bit oxfilé av de jag köpte till lägre pris för någon vecka sedan, grön sparris till hyfsat pris idag – räcker till flera måltider – potatis i någon form, bearnaisesås och champinjoner i någon sorts mörk sås från frysen. Det senare ser lite suspekt ut, rödvinssås eller för mycket ”collorit”? Tror jag bara kokar potatisen, med skalen på.

Har idag handlat både myntablad, ekologiska från Sydamerika, och torkade på Sta Maria-burk. Ska göra mintgelé vid tillfälle.

Nyss skulle jag gå ut på toaletten. Jag behöver bara tänka tanken, eller närma mig dörren, så läcker jag. Tur jag har råd att ha många par trosor och kan tvätta (mig och dem ofta). Trist är det, och även om jag har fått inkontinensskydd (=kvinnliga blöjor) av vården, så vägrar jag använda dem till vardags. De behövs bara om jag är orolig för att läcka i något sammanhang, och de visar sig oftast inte ha varit behövda. Men det här vardagliga läckaget, när jag närmar mig toaletten, det är trist. På morgonen, under dagen, och nattetid. Jag som trodde att det skulle vara ”kränkande” för Jan om jag beställde blöjor, som han (och jag) behövde. Att bli gammal handlar väldigt mycket om att lära sig nya saker – ungefär som när du är liten, och ska lära dig att gå och prata. Fast annat, men en del är samma sak igen. Blöjor är bara en sak av alltihop.

Hjärnan styr kroppen. Ett annat exempel på det är förmodligen att Ica idag sålde ”vita jordgubbar” till lägre pris. Ingen köpte dem till det ursprungliga priset – vi känner inte igen dem, de ser konstiga ut, vad är det? Jag köpte en förpackning, ska berätta vad jag tyckte om smaken. De ser inte så kul ut, smakar förhoppningsvis bättre än de ser ut. Men, varför manipulera jordgubbar så att de tappar sin färg? Bara ”för att vi kan”?

Lagar mat, dvs kokar potatis, värmer champinjoner i sås från frysen, bryter sparris som ska stekas efter eller innan jag steker biten med oxfilé. Har satt fram färdigköpt bearnaise om jag skulle vilja ha det. Bestick. Dryck, en Dry Martini. Rödvinet jag har i vinstället näns jag inte öppna, ensam. Äter, diskar, plockar undan. Det var gott. Sparrisen stektes mycket lätt medan köttbiten låg i pannan.