Är helgerna slut nu?

Midsommardagen sitter vi ute på altanen efter frukosten. Skönt, och varierande vind. Anders ritar sina fantasifigurer, Lotta stickar, jag läser och skriver. Har klarat av Wordle och sudoku. Även idag far fyrhjulingar och bilar fram och tillbaka längs vägen utanför huset – gästerna verkar vara kvar i stora huset även idag.

Med hörapparaterna i öronen hör jag fåglarna som väsnas. Merlin registrerar svarthätta, steglits, kaja, fasan, talgoxe, blåmes, koltrast och grönfink. Jag hör mest kajorna, som är högljudda idag, kanske varje dag, men då utan att jag hör dem.

Lupinerna hamnade i komposten idag, efter att de flesta blomresterna först fallit ner på bord och golv. Allt verkade rasa samtidigt. Sopat. Smällglimmen (tror den heter så, den höga plantan med vita rundlagda blommor) står mitt i ingången till altanen via grinden. Den kommer igen varje år, liksom krolliljan nedanför kökstrappan. Små gula blommor växer i mossan på berget, och de blå veronikorna i gräset kommer igen hur mycket gräset än klipps. Det gör den låga vitklövern också – och det gläder mig. Förmodligen även bin och humlor.

Nu är solen framme, molnen är vita och spridda över himlen. Det är sommar.

Min cheese cake igår uppskattades av oss alla, den blev väldigt god. I kväll blir det flapsteak med ris och champinjoner, jordgubbar som efterrätt. Tror vi äter cheese cake som mellanmål på eftermiddagen, om jag bara kommer ihåg att ta fram den så att den får tina lite. Det gjorde jag och den var god idag också.

Senare åt vi minikrustader med räkröran som var kvar och tog ett glas vin, medan jag förberedde flapsteaken till middagen, stekte champinjonerna med lite grädde, sköljde sallad och rädisor, snoppade jordgubbar. Köttet är brynt, och väntar på ugnen. Riset ska kokas (i cooker, enkelt och blir bra).

Vi mår bra, klockan är strax fem, men vi väntar en stund med middagen. I morgon åker de tillbaka till Sundbyberg med bussen vid tiotiden, för att förhoppningsvis slippa värsta trängseln. Jag passar på att lämna tre Bokbörsen-böcker när jag ändå åker in till Norrtälje.

Vid åttatiden är vi mätta och belåtna, disken är diskad och allt undanplockat. Några rädisor och några jordgubbar kvar på bordet. De går nog åt innan vi går till sängs. Det blåser fortfarande.

Tidig söndagsmorgon vid frukostbordet, mina gäster sover fortfarande – eller ligger åtminstone kvar i sängarna. Jag äter jordgubbar och yoghurt, smörgåsar och dricker mitt te. Solen skiner, det blåser förstås, och är 13 grader när klockan är halv åtta. Fyrhjulingarna far förbi på vägen.

Jag löser wordle och sudoku. Runt tio åker vi in till Norrtälje och bussen. Jag lämnar mina böcker (har fått betalt också för förskottsböckerna, skönt att kunna skicka alla som är beställda) och far hemåt – vid busshållplatsen nära rondellen in till stan står en lång rad människor och väntar. Får meddelande från Lotta att bussen var full, men att de var vid Tekniska högskolan och snart hemma. Bra att veta.

Sitter ute, molnen skymmer solen, men det är ändå skönt. Har ätit jordgubbar och cheese cake, har en bit kvar till i morgon. Kör en tvättmaskin med lakan.

Just nu är jag mätt, klockan är halv tre, och jag har inga funderingar på middagsmat. Än.

Några fyrhjulingar far ännu fram och tillbaka här, allt folk har inte lämnat stora huset.

Min potatis har börjat blomma, och jag letar information om det betyder att potatisen är klar att skörda. Förmodligen inte, kan nog vänta någon/några veckor till. Och testa med att dra upp ett stånd… Synd att jag inte lärde mig något av min pappa, eller att han inte lärde mig något.

Har nu gått inomhus, solen är på andra sidan huset. Och jag har planterat om ett par av pelargonerna, från små plastkrukor till andra. Såg att jag har ytterligare ett par att ta hand om. I morgon, eller så. Tvätten hänger och torkar, ska kanske kolla om den är torr innan det blir kväll. Än är klockan bara tjugo minuter över fyra.

Jag har rensat de sista jordgubbarna (köpte 3 ”liter” före midsommar), och kokat ett par ägg till kvällens färska räkor. Ica ville bli av med dem, hade satt ner priset. Jag köpte 2 hg, trots att jag har frysta stora räkor i frysen. De här små färska är godare. I kylen har jag nu en stor (mini) vattenmelon, en halv galia-melon – ingen av oss längtade efter melon i helgen. Jag får frossa. Men i kväll blir det en smörgås med ägg och räkor. Bra middag, efter cheese cake´n.

Behöver tvätta bilen. I morgon kanske jag törs åka in i en sån där borstapparat – gillar dem inte, tycker det är lättare med Mekonomens variant, med vatten som jag kan spruta på bilen för hand. Men, här finns inte den sorten. Linden har börjat kleta av sig, och bilen behöver bli av med sitt extra lager av någonting. Och när alla gäster är härifrån kanske jag kan ställa bilen borta vid magasinet, utom räckhåll för läckande lindträd.

Jag vann wordfeud med elva poäng. Första gången på länge som jag vann ”på riktigt”. Har bjudit in till ny match. Och har ätit min middag, två runda smörgåsar med ägg och räkor, gott och mättande. Galia-melon efter, så nu tar den inte plats i kylen längre. Men vattenmelonen är kvar…

Blev stoppad av trevliga motorcykelpoliser idag, på väg in till Norrtälje. Fick visa körkort, tala om att lamporna till skylten baktill numera var okej, och blåsa i en alkometer – för första gången i livet. Allt var som det skulle, en positiv polisupplevelse.

Tar in den torra tvätten, kör ännu en maskin i morgon. Diskar middagsdisken, snart gjort. Klockan är fem minuter i sju, ska kanske kolla Rapport på SVTplay om en halvtimme. Vad händer i Iran, vad gör USA? Tittar en stund, tröttnar på spekulationer. USA vill inte störta regimen i Iran, vill bara (!) att Iran inte ska utveckla kärnvapen… Antar att den svenska regeringen är tyst, orkar inte vänta på något prat därifrån.

Jag nöjer mig med att hålla mig härhemma i Roslagen, spela wordfeud med syrran, laga mat åt sonen och hans vän, äta gott och dricka gott. Tvätta och städa utan R-avdrag (vet aldrig om det är Rut eller Rot), laga tänder som behöver det och glädjas åt att de för ögonblicket är under kontroll. Tro att jag ska åka till Teneriffa igen sista oktober, kanske bada i Playa Jardin (nedanför mitt köksfönster) och promenera i Puerto, bli starkare i benen än för ögonblicket. Världen går sönder, och jag kan inte göra någonting åt det. Bara muttra, sörja och oroa mig, vilket jag väljer att försöka inte göra. Oro hjälper föga. Jag läser fantasy i stället…

Profilbild för Okänd

About beskrivarblogg

Bloggen är mitt andningshål, mitt sätt att berätta - för mig själv och andra - om mitt liv, sorger och glädjeämnen, funderingar kring åldrande, kärlek och död. Mitt offentliga skrivande började som egenterapi i samband med spelmissbruk för några år sedan. Nu fortsätter jag skriva, men inte spelmissbruka. Jag har tagit tillbaka mitt liv. Och min bok heter Free Spin - berättelsen om mitt spelmissbruk. Utgiven på Ordberoende förlag.
Detta inlägg publicerades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

Lämna en kommentar