Nu är jag ute i solen på altanen och ser just inte vad som hamnar på skärmen. Har lite te i min mugg fortfarande, glasögon på näsan. Solglasögonen får ligga på bordet, skymmer sikten. Om en liten stund kommer solen att hamna bakom det stora trädets grenar, men än värmer den mig. Har bestämt mig för att det är onsdag idag, ska dra fram soptunnorna senare idag. Tömning i morgon.
Har klippt bort vissna lavendelblommor, nya små kommer. De vita pelargonerna har bara två blommor, de rosa sex-sju, någon till och med nio.
Sov dåligt i natt, beroende på lågtryck eller vad, vet jag inte. Det kändes som om jag låg vaken mest hela natten – och det gjorde jag nog inte. Men tiden gick långsamt, jag mantrade så mycket jag orkade för att skuffa undan ångesten som är lättväckt vid sömnlöshet. Gick hyfsat. Men utan mitt mantra surrar hjärnan av tankar och minnen, en del fina och önskvärda, andra inte.
Det får bli ett bad idag, kanske flera. Inget annat på ”programmet” (har inget program över huvud taget). Borde översätta några sidor igen, borde korra färdigt A-Lotts och min skröna om Anna-Lisa och Gunvor. Men tror jag struntar i ”bordena” idag, de finns kvar. Solen försvinner plötsligt in i några moln österut. Kanske det där regnet kommer ändå. En stund senare är det rejält molnigt. Dags att åtminstone lägga in datorn.
Ett bi hittar något i pelargonerna. Jag går in för att fixa fika. Temuggen är tom.
Nu, klockan elva, har jag badat. Ingen snok idag. Men några vackra vita näckrosor, och gula som inte är lika vackra. Fåglar längs vägen till sjön, fiskmås, fisktärna, fasan, grönfink, ladusvala, tornseglare och grönsiska. Bekräftar en Bokbörsen-beställning.
Solen är framme igen, behöver fälla upp parasollet. Tacksam att jag inte längre har vare sig hund eller katt, vännen i Arboga är orolig för sin gamla bästa vän, Bamse. Och så är det ju, kärlek av vilken sort det vara må, skapar också rädsla att förlora.
Varmt, enligt mobilen 27 grader. Tror det är så, jag vill redan ner i sjön igen. Värmen ser ut att hålla i sig hela veckan. På Teneriffa verkar det vara runt 40 grader, kanske mer. Skönt att jag inte är där nu. Nära 1 100 personer har avlidit på grund av värmen, i år, i Spanien. Jämfört med ca 200 i fjol… Mest äldre, förmodligen också mest turister.
Jag dricker mycket vatten, sitter under parasollet och har smort in mig. Lätta morgonrocken på. Barfota, flipflops´en ligger på golvet bredvid fötterna. Sprattlar med tårna emellanåt, bara för att tala om för mig att jag kan. Skön, lätt vind. I kväll får jag vattna blommorna på altanen. Har varken gin eller vermouth hemma, så det blir ingen Dry Martini. Middagsmat har jag inte ens tänkt på ännu.
Syrran wordfeudar inte idag, kanske spelar hon bridge, eller pluggar arabiska. Jag får nöja mig med wordle (fyra försök) och ultrasvårt sudoku, klarat. Tror jag ska gå ner till sjön igen, och ta med vattenflaska och dator. Kan ju sitta där vid bordet vid badhuset, tror mig ha förstått att ingen är hemma i ”stora huset” (om, så går jag nämligen inte ner till sjön).
Nybadad. Datorn känner inte igen mig iklädd badhandduk. Har flyttat en stol till skuggan av badhuset, vid bordet ligger solen på. Någon är ute i sjön med ett flytetyg av något slag, bensinmotorer är inte tillåtna. Och vid bad-/båtbryggan på tomtområdet är idag flera människor än annars. Hoppas yngste sonen hittar något bad också, han är ledig idag.
Och jag har förstås inget internet här nere. Min lilla router når inte hit.
Skäggdoppingen med familj är ute och simmar i sjön, två ungar mellan föräldrarna, kanske bara en unge, nej, där kommer en till snabbt simmande mot sin familj. Ordningen återställd. Och svalorna svishar förbi. Lämnade hörapparaterna hemma (vill inte tappa dem i eller nära sjön), så jag hör inga fåglar. Vet, och ser ibland, att de finns.
Har böcker i ryggsäcken, men behöver dem inte just nu. Nu räcker det med skuggan, vinden, vattnet. Och tystnaden. Min välsignade (och ibland förbannade) tystnad, utan hjälpmedel
En falk (okänt vilken sort) ryttlar ovanför fältet nära sjön. Och en broms försöker ta en tugga av mitt ben, den första jag sett i år. Den försvann en stund, men håller sig i närheten. Försökte förgäves ta död på den – jag är grym mot getingar, myggor och bromsar. Övrigt djurliv får hållas (utom möss inomhus när jag är hemma och kan tömma fällorna). Nu är bromsen ett minne blott. Den var dum nog att komma tillbaka.
Ytterligare en vända ner i sjön, och ännu en innan jag makar mig hemåt. Badhuset bjuder ingen skugga sent på eftermiddagen, och solen är för het. Två gäss, tror Canada-, landar nära stenen i vasskanten. Tar sig upp på stenen och putsar fjäderdräkten.
Klockan är halv tre när jag är hemma, kan nog sitta i skugga på altanen nu. Det var skönt, och där satt jag även när jag åt min middag, pasta med champinjoner och köttbullar. Nu är klockan halv sju, och det är fortfarande 27 grader varmt. Tacksam för vinden. Har inte bråttom in till disken. Blommorna har fått vatten, jag ett glas rödvin som räcker länge. Lat 42, rioja.
På fredag kommer yngste sonen och hans vän hit, jag hämtar i Norrtälje. De är båda lediga över helgen. Jag behöver räkna ut vad som ska handlas. Tre Bokbörsen-beställningar idag, de ska skickas i morgon. Syrran leder förstås wordfeud, fick just nu 29 poäng för ordet plyte…
25 grader när klockan är kvart över åtta. Jag sitter ute och funderar över mat till helgen. Läser emellanåt i Emily Henry´s bok, Funny Story. Faktiskt ganska rolig, välskriven. I morgon måste jag till biblioteket igen, det här är den sista låneboken som inte är utläst. Den räcker nog i morgon, men inte hela helgen. (Även om jag har annat att läsa.)
Gläds åt svalornas snabba svirr över himlen, de ser ut att ha roligt. Men hur de kan få i sig tillräckligt med energi för att kunna flyga så länge och så snabbt begriper jag inte. Förstår inte heller hur de kan hinna se någon liten insekt där de far fram, flyger de med munnen öppen? Lite senare inser jag att de nu slutat jaga mat, och flugit hem till sitt för kvällen.
Vinden mojnar. Konstigt ord. Google säger att ordet är släkt med lågtyskans moje och holländskans mooi, som båda betyder lugn, vacker.

I alla fall en…