Trotsar blåsten

Tisdag, blött och lite blåsigt, men än ingen storm här. Lägger ut översatt text från Free Spin på min substack. Känner att jag tröttnar, är inte riktigt villig att göra färdigt… Har tiden, men inte energin. Gör det ändå, ett tag till.

Kollar äntligen Duolingo och spanska, når det via Facebook. Första lektionerna går utmärkt bra, nu ska jag bara få till det med mikrofon också, så att jag kan prata… Det fungerar.

Vid halv tolv skiner solen igen, himlen är molnig och det blåser rejält. Jag stannar inne. Går bara ut på altanen för att flytta ner mina pelargoner på golvet. Kort fall om de blåser omkull. Går ändå ut en stund och sitter i lä mellan sovrumsfönstren. När himlen blir mörk av ett stort moln går jag in igen – etcetera. Ut och in. Inget bad idag, vinden ligger på därnere.

Har fått mitt beställda bläck till skrivaren, hämtar i morgon. Gratisgåva, en sak att ångstryka kläder med. Kan vara bra att ha någon gång. Ink Club. Den bästa stekpanna jag har kommer därifrån vid tidigare köptillfälle.

Det enda jag ser flyga idag är tistelfjun och liknande växtfrön. Merlin hör inga fåglar, jag ser inga. De väntar kanske ut blåsten.

Klockan är bara halv fyra, jag är less på att mest vara inne. Ids inte läsa mera just nu, och har ingen riktig lust att skriva heller. Wordfeudar lite slött med syrran, som förstås leder även denna gång. Jag trotsar vinden, och sveper in mig i min sisådär 30-åriga ”indianfilt” från USA. Köpte den då när jag fortfarande åkte till Kalifornien en gång om året. Nu åker jag aldrig dit igen. Men filten är skön, och hänger med.

Sonen köpte en burk med stora gröna italienska oliver (Cerignola), med kärnor. Goda, äter några nu till en liten Clontarf, irländsk whisky som fått sitt namn efter slaget vid Clontarf år 1014. Tror jag tröttnat på Dry Martinis.

Solen rör sig mellan molnen, vinden är fortsatt stark. Parasollet svajar lätt, men står ännu stadigt i den tunga foten. Lite triggigt att hitta rätt tangenter för att skriva begripligt, med filten över större delen av mig. Ändå så skönt att kunna sitta så här, att kunna gå som jag vill mellan inne och ute. Att bo i det här lilla huset är en av de goda konsekvenserna av mitt casinospelande för nu flera år sedan.

Vid halv sju kommer det en lätt regnskur. Fönstren blir prickiga. Vinden byig och stark. På Rapport säger väderkvinnan ”byvindar”, jag brukar kalla det vindbyar… Solen lyser.

Tar fram mitt bröd ur frysen till frukosten i morgon, och en burk jordgubbssylt att ha till yoghurten. Dags att baka igen.

Profilbild för Okänd

About beskrivarblogg

Bloggen är mitt andningshål, mitt sätt att berätta - för mig själv och andra - om mitt liv, sorger och glädjeämnen, funderingar kring åldrande, kärlek och död. Mitt offentliga skrivande började som egenterapi i samband med spelmissbruk för några år sedan. Nu fortsätter jag skriva, men inte spelmissbruka. Jag har tagit tillbaka mitt liv. Och min bok heter Free Spin - berättelsen om mitt spelmissbruk. Utgiven på Ordberoende förlag.
Detta inlägg publicerades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

Lämna en kommentar