Tisdagskväll, båda hararna är på plats i grönskan på andra sidan vägen. Som vanligt med stort avstånd mellan varandra.

Miguel, mäklaren på Teneriffa, har mejlat två förslag som verkar intressanta. Lite dyrare än tidigare, mitt i ”smeten” på Calle de la Hoya i Puerto, nära den gamla fiskehamnen. Första respektive andra våningen, hur är ljudnivån från gatan? Ingen krog med matos under vad jag förstår, bara en butik med smycken. Har skickat lite frågor till honom, får se vad han svarar.

Pratar med syster K som fått träningsprogram av sjukgymnast för ”ont i höfterna”. Hoppas det hjälper. Hon hade hoppats att hon inte skulle få samma besvär som både syster B och jag haft, vi har opererat, syrran (tror jag) båda höfterna, jag den ena. Vore skönt om hon kan slippa det.

Onsdag, kraftigt regn. 16 grader. Räcker så. Får svar från Miguel, lägenheterna ligger på en ”commercial street with pubs and restaurants, and noise”… Not for me then. Jag tackar nej och hoppas att han hittar alternativ. Gör mina duolingo-övningar – bolígrafo är penna, t ex. Demasiado är ett ord jag har svårt att komma ihåg, betyder alltför. Cinturón betyder bälte, om jag nu skulle behöva veta det. När jag skriver missar jag nästan alltid accenterna, något att träna på. Och så är jag glad för uppmuntran från Jeanette Niemi, när jag varit duktig.

Det har slutat regna. Jag bäddar rent i sängen. Tar det i omgångar. Ingen tvätt idag, kan inte hänga något ute och har just bara lakan att tvätta. Ändrar mig när det ljusnar på himlen, kör en maskin med lakan. De får väl hänga tills de blir tillräckligt torra för att ta in i huset. Jäklar, vad det är jobbigt att få in täcke i påslakan utan ”hål” upptill. Nu har jag större förståelse för min kära svärmor, som ville ha hjälp att bädda…

Borde åka in och lämna böcker i Norrtälje idag, men väntar till i morgon. Tar fram ett par Frankfurter-korvar ur frysen (korven måste kläs av, skinnet är oätligt) att lägga i Icas ”tomatsoppa med krämig färskost” (gåva häromveckan). Blir min middag idag. Påminner mig om den första tiden Jan och jag bodde tillsammans, och ingen av oss kunde laga mat. Campbell´s tomatsoppa med prinskorv var vanligt som middagsmat. Jag har lärt mig en del, åtminstone om matlagning, under de sextiosex år som gått, ett helt liv.

Åt soppan med en Falu rutbröd vid halv två. Sover igen på eftermiddagen, en biverkning av blodtrycksmedicinen lär kunna vara att man blir trött. Känns som om jag aldrig varit så här trött, förkylningen gör kanske sitt till.

Tvätten var torr nog att ta in.

Torsdag morgon trodde jag att förkylningen var på tillbakagång. Hostade vidare efter frukosten, är möjligen en aning vaknare än igår. Har fått påminnelse om boken som måste skickas idag – så jag får undvika kontakt med de jag möter vid postdisken på Ica. Snabbt dit och snabbt därifrån, struntar i biblioteket.