Såg den röda månen långt borta

Kollar via mejl till vårdcentralen om det verkligen stämmer att jag ska träffa min läkare på lördag. Blir tveksam trots kallelse.

Halv sex är jag inomhus för den här dagen. En skön söndag med två bad och svampplockning, god pyttipanna med egenodlad stekt potatis och lök och blandad svamp. Bacon till, men det kunde jag ha hoppat över. En clementin (tror jag, ganska sur) och några alltför stora björnbär till efterrätt (glad att de är slut, ska inte köpa igen). Spar den bit av cheesecake´n som ligger i frysen tills A&L kommer hit på fredag. Har diskat.

Jag borde ha en ”handla-inte-igen”-lista med mig i matbutiken. Som björnbären ovan, ”fel” kaviar nyligen, de små plommontomaterna, annat som jag just nu inte minns. Sådant som jag inte vill stoppa i mig igen, och sådant som jag redan har i kyl/frys/skafferi. Ibland minns jag att något är på väg att ta slut, men kommer inte ihåg att jag redan köpt ersättning.

Det blir så kallad blodmåne i kväll, månen är röd för att så småningom bli helt mörk. Får se om jag håller mig vaken tills det blir dags. Än är klockan bara sex på kvällen, solen är fortfarande uppe även om det också är lite molnigt. Efter klockan åtta och framåt lär det handla om.

I morgon ska jag nog tvätta fönstren i köket. Får använda ”målarpinnen” som torkförlängare, når inte annars och vill inte längre klättra upp och ner på köksbänken vid fönstret eller hänga ut genom fönstret för att nå det andra fönstret. När solen lyser på fönstren, som nu, ser jag inte bara hur smutsiga rutorna är, jag ser också hur slitna de är. Det får bli tvätt inifrån och utifrån, tror att jag som vanligt struntar i emellan (om det inte visar sig att fönstren är smutsigast där).

Nu har det mörknat så pass att solenergilampan i köksfönstret lyser. Och jag har tänt ljusen på köksbordet. Men någon blodmåne ser jag förstås inte ännu. Vet ju att jag inte brukar se månen här utanför förrän bra mycket senare än nu. Jag lär inte hålla mig vaken tillräckligt länge.

Funderar över hur jag ska packa (max 8 kg i kabin SAS, det får bli Zeeksack´en), vad jag ska ha på mig när jag åker (de tyngsta kläderna och skorna, hörlurarna runt halsen), checkar in den lilla blå väskan, även om jag inte tänkt jag skulle göra det. Fortfarande har jag ingenstans att bo på Teneriffa. Än vägrar jag att misströsta, men nog skulle jag gärna vilja hitta något lämpligt boende snart… Ska kolla med Miguel i morgon igen, han lär bli trött på mig.

När jag tittar ut en gång till så ser jag den, långt borta. Tar bilder, tror man kan ana sig till den röda tonen. God natt.

Profilbild för Okänd

About beskrivarblogg

Bloggen är mitt andningshål, mitt sätt att berätta - för mig själv och andra - om mitt liv, sorger och glädjeämnen, funderingar kring åldrande, kärlek och död. Mitt offentliga skrivande började som egenterapi i samband med spelmissbruk för några år sedan. Nu fortsätter jag skriva, men inte spelmissbruka. Jag har tagit tillbaka mitt liv. Och min bok heter Free Spin - berättelsen om mitt spelmissbruk. Utgiven på Ordberoende förlag.
Detta inlägg publicerades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

Lämna en kommentar