Trotsig kaprifol

Hänger tvätt ute och passar på att fotografera en trotsig, fullt utslagen kaprifol på den gamla torra växten som slingrar sig runt ett före detta träd. Tvättar bort fågelskit på bilen och ett par fönster. Livet är kontrastrikt.

What´s app-meddelande från Alejandra, hyresinbetalningen ska in under de första sju dagarna i månaden, inte fem (jag tyckte det var väl snabbt). Hon möter och överlämnar nycklarna. Inventarielistan är fortfarande inte fylld, jag har skickat en fråga igen. Listan kommer med kontraktet som ska signeras.

Har fikat, bloggat. Nu wordle och sudoku. Min laptop har tydligen skickats, och lär finnas på Flygfyren – men jag har ännu inte fått något meddelande därifrån (eller så ligger det i Telias e-post).

Kollade med butiken, datorn var skickad och kunde hämtas på Flygfyren i Norrtälje – ändrade min e-post även hos Ica, använde Postnord-appen och kunde hämta datorn. Åkte hem och packade upp. Nu jobbar datorn med att försöka återställa det som fanns… Tror att den just nu kopierar mobilens fotografier. Och det lär ta en stund. Jag försöker tro att det ska fungera, medan jag använder den gamla datorn. ”Nästa” är inte aktivt på den renoverade, ännu. Hoppade över det steget. En del bilder från gamla datorn är överförda, långt ifrån alla.

Har installerat om skrivaren, det tog en stund.

Aktuella dokument och annat är synkat över.

Jag är alldeles tom i skallen och virrig och utmattad, tekniska utmaningar gör så med mig. Snart vet jag inte vad som är upp och vad som är ner i min laptop. Den hade tappat bort väldigt mycket. Trist. Inga klargörande kommentarer från datorföretaget, bara att inga fel hittats på hårdvaran.

Jag har gjort en tillfällig bild som kommer upp när jag öppnar datorn, kommer inte ihåg hur jag får över ett vettigt foto (av de få som finns kvar). Får börja föra över från mobilen, ser inte fram emot det. Men det kan vänta tills jag sitter i värmen och undrar vad jag ska göra.

Hämtar in tvätten i mörkret, den glömde jag för datorpulande. Har diskat. Inser att jag nu har svårt att få fingrarna att hitta rätt på den här mindre klaviaturen – hade tydligen vant mig igen vid den gamla.

Onsdag morgon fasta inför nya prov till doktor Calle. Fixar det med samma skickliga sköterska som senast, handlar och lämnar Bokbörsen-bok, samtidigt som jag hämtar Elif Shafaks 38 minuter och 10 sekunder i en märklig värld.  Boken jag köpt var smart förpackad, i två gratis kompostpåsar, ordentligt tejpade.

Blev rejält blöt när jag slängde sorterade sopor. Nu hemma med fika, böcker att läsa, en vedspis att elda i och Duolingo, snart. Har tagit mitt piller. Och gjort Duolingo, nu.

Fönstren är strimmiga av regn, bra, det sköljer bort spåren av min slarviga avtorkning igår. Har flyttat kaktusen till köksbordet, det blir för varmt på fönsterbrädan. Äter lunch, eftersom jag inte fick någon frukost i morse. En gammal grillkorv ur frysen, fyra överblivna äggulor efter Karins marängbak – en omelett som var ätbar, en smörgås med ost till. Och vatten. Jag börjar läsa Shafaks bok, men lägger den åt sidan. Just nu känns den för smärtsam, för full av elände – den får vänta.

Har pratat med Anders, han är inte förtjust i krabba – så i kväll äter jag krabba med hemgjord sås. Tar kanske till och med ett glas vitt vin till. Ett.

Det är verkligen ruskväder idag, ingenting lockar mig ut. Så jag ”plockar” med diverse inomhus i stället. Kollar vilka ljusstakar som kan tänkas följa med till Puerto – de jag brukar ha på köksbordet är för tunga. Bara silverstakarna, lysningspresent från mormor och morfar, återstår. Kanske kommer de med, att sätta batteriljusen i.

Ser till min glädje att mobilens kontakter är synkade över till e-posten. Inte för att jag ofta har mejladresserna i mobilen, men jag slipper en del av jobbet med att göra en vettig kontaktlista i min nya e-post.

Bokbörsen jobbar vidare med sina servrar – i morse gick det inte att komma in, nu får jag se morgonens annons, som jag levererat, så fort jag öppnar Google.

Igår

Profilbild för Okänd

About beskrivarblogg

Bloggen är mitt andningshål, mitt sätt att berätta - för mig själv och andra - om mitt liv, sorger och glädjeämnen, funderingar kring åldrande, kärlek och död. Mitt offentliga skrivande började som egenterapi i samband med spelmissbruk för några år sedan. Nu fortsätter jag skriva, men inte spelmissbruka. Jag har tagit tillbaka mitt liv. Och min bok heter Free Spin - berättelsen om mitt spelmissbruk. Utgiven på Ordberoende förlag.
Detta inlägg publicerades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

Lämna en kommentar