Brödjakt

Måndag morgon klockan tio har jag druckit upp mitt te. Kollar temperaturen på mobilen, 22 grader och molnigt, kanske regn till kvällen. Blir bra för en promenad runt i stan. Men först ska jag klä på mig. Ska försöka hitta ätbart bröd någonstans, vill inte ha de baguetter som finns, eller ”fabriksbakat” skivat svampigt bröd. Blir inte bättre av att rostas. Tidigare har jag hittat matbröd av ”tysk” typ, men där finns numera enbart tårtor och söta kaffebröd. Igår åtminstone.

Gick upp till Casa Canaria i Punta Brava. Och hälsades välkommen av mi camarera så att människorna runt mig log. Jag också. Hon värmde mitt hjärta, och jag fick min cortado. Glädje. Såg inte till Palmyra, jag var för sent ute, det får bli flera promenader dit. 9 100 steg totalt idag, lite för många säger kroppen.

Nu är klockan halv tre, jag är hemma och äter några snurriga oststänger och crab sticks till lunch. Har druckit en caña ute, nu vatten.

Är trött, försöker inse att jag kanske skulle skriva något annat än detta – men varför i all världen? Jag vill ju berätta om den glädje jag kände idag, när jag blev igenkänd och välkomnad på Casa Canaria. Inclusion (tillhörighet) är livsviktigt för alla, handlar om att leva, att finnas till, att bli sedd av andra, att inkludera sig själv i livet – och idag blev jag sedd. Jag finns.

Hittade hårt Wasa-bröd på Super-Cor, en fin avocado, en citron och något skivat bröd som kanske blir bättre än det ser ut, om jag rostar det. Får kanske vänja mig vid brödfria frukostar. Vet att det förstås finns bra bagerier också i Puerto – men har ännu bara hittat till de som fanns tidigare, och inte finns nu. Många serveringar verkar också ha försvunnit, eller har kanske bara semester efter en hektisk säsong.

Kollar på nätet och hittar La Casa del Panadero på Calle Hoya, ungefär 10 minuters promenad från min lägenhet – dit ska jag i morgon, de öppnar klockan 8.

Vinkade åt Martti, när han passerade – jag satt på en bänk utanför strandcaféet och läste King´s On writing. Bänkar här är väldigt låga, går väl an att komma ner, svårare att komma upp, inga armstöd. Hittills har jag klarat både det ena och det andra.

På eftermiddagen tittar jag på andra veckans filmer om utgivning, pilotkurs på nätet av Ewa Åkerlind, Oberoende förlag. Bra frågor, som får igång både huvud och fingrar. ”Hur ser jag på mig själv som författare, vilken röst har jag” och ”Vem är din ideala läsare – hur ser hen ut, heter, bor, vill läsa, gillar/ogillar” etcetera. Det blev några ord. Och några ostpinnar till, med salsa. Middagen idag blir det allra sista av potatissallad och lite kyckling, kanske en wienerkorv till. Senare.

Halv sju var det dags för middagen, och den gick ner. Nöjd att kycklingen är uppäten, synd att butiken inte sålda halvor. Jag läser lite i fantasyboken, men det är ett vådligt stridande och dödande just nu. Det blir bara ett par sidor i taget. Orkar inte riktigt ta mig tillbaka till mitt eget skrivande just nu. Funderade bara för en stund sedan på vad jag skulle ta mig till, om jag inte hade en fungerande dator att skriva på. När den här kraschade innan jag åkte, hade jag ju min gamla dator, och kunde fortsätta med mina ord. Det handlar inte om att det jag skriver är så himla viktigt. Bara om att det är mitt sätt att prata med mig själv, att skapa världen omkring mig, så att den blir begriplig (i alla fall för det mesta).

Här kommer jag att tänka på den danske författaren Nörretrender (ber om ursäkt, men jag får inte till något danskt ö) – och lär mig att han just skrivit en bok som på min svenska från danska heter Äldreupproret. En uppmaning till ”goda, äldre människor att bekämpa förfallet i natur och samhälle”. Låter som en mycket behövd bok just nu, nyligen utkommen. Tror den enbart finns på danska.

19 grader och växlande molnighet enligt väderbeskrivarna. Jag ser bara att det är svart utanför fönstret nu när klockan är halv åtta, här. Dags att diska.

Har nog skrivit ungefär 1 800 ord idag, i olika dokument. Kommer jag att använda några av dem i något sammanhang? Kanske. De i det här dokumentet blir blogginlägg, postat i morgon under frukosten. Med något tillagt, eller något struket.

Varken tillägg eller strykningar, har ätit frukost och nu ska jag ut och leta bröd. 20 grader och övervägande molnigt, passar mig bra. Kan bli upp emot 23 grader längre fram på dagen.

Photo by Pixabay on Pexels.com

Lånad bild, inte mitt bröd – än

Profilbild för Okänd

About beskrivarblogg

Bloggen är mitt andningshål, mitt sätt att berätta - för mig själv och andra - om mitt liv, sorger och glädjeämnen, funderingar kring åldrande, kärlek och död. Mitt offentliga skrivande började som egenterapi i samband med spelmissbruk för några år sedan. Nu fortsätter jag skriva, men inte spelmissbruka. Jag har tagit tillbaka mitt liv. Och min bok heter Free Spin - berättelsen om mitt spelmissbruk. Utgiven på Ordberoende förlag.
Detta inlägg publicerades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

Lämna en kommentar