Chokladbitar med toffee är gott efter maten. Har redan fått i mig fyra stycken. Tar inte fram flera. Sippar på min drink, nöjd med att dra ner på alkohol utan att sluta helt. Tar fram bröd ur frysen till frukosten i morgon. Och diskat, även mina svarta plastiga flipflops. De andra kan jag tyvärr inte diska, de får ha spåren av mina svettiga tår kvar. Bara jag som vet att de finns där, när jag är ute och går med dem.

Min översättning av citat på Facebook, Philo Thoughts och någon som heter Heidi Priebe: Förlåtelse är att ge upp hoppet om ett annorlunda förflutet. Att inse att hur det än var då, så handlar nu om att leva i det som finns kvar. Och ingen vrede, ingen sorg (mitt tillägg) kan bygga något nytt – du måste själv skapa ditt framtida liv.

De orden pratar med mig. Och påminner mig om ord som tillskrivits Picasso – ”det är aldrig för sent att skapa sig en lycklig barndom”.

Nu en stunds läsning om förvecklingar i Italien, då och nu. Läser ut och lägger på högen till Röda Korset på fredag, de kanske tröttnar på mig snart. Sista fredagen här bär jag dit resten av böckerna. Kan inte bestämma mig idag vilka jag kanske vill hinna läsa.

Klockan är sex. Jag är rastlös. Skalar en satsuma, har bestämt mig för att det är sådana, eftersom de är lite gröna i skalet. Tar bort aviseringar mm från Duolingo, och tror att jag därmed slipper mera spanska den vägen. Har tröttnat, och tycker samtidigt att jag lärt mig en hel del som jag är tacksam för. Har bara haft gratisvarianten. 190 dagar i en följd, mer än ett halvår. Bra jobbat.

Italienska lockar, har en vän på Facebook som skriver vackert till sina fina bilder – och ofta tror jag att jag förstår, med hjälp av gamla hågkomster av latin, franska, spanska. Eller så lurar jag mig själv, och är glad för det.

Dags att tända lampan.

Skärtorsdag 2 april, och därefter resten av påskhelgen. Kanske kommer Anders och Lotta hem till mig då. Och jag har hunnit vara hemma några dagar. Jag var osäker på när påsken infaller, nu har jag kollat.

Någon har vunnit 26 miljoner på Lotto och Joker, Svenska spel får inte tag på personen ifråga. Det är inte jag.

I Sverige har människor demonstrerat mot utvisningar av tonåringar, men fortfarande får inte de stanna, som fått sitt negativa besked. Och Forssell har rakat sig, det hjälper inte. Hans ögon är lika kalla som de hela tiden varit. Rapport berättar också hur regeringen jobbar för att sänka miljökraven i vattenverk i landet, till den lägsta nivå EU medger. Vattenverken är nöjda, de som förstår vad det här kan innebära bland annat för fiskbestånden är starkt negativa. Spelar det någon roll, att experterna sågar regeringens förslag? Det verkar inte göra det när det gäller att sätta barn i fängelse, eller skicka barn till länder medan föräldrar och yngre syskon får stanna (ett tag till) i Sverige. En 18-åring som lämnade det som kallas hemland vid ett par års ålder, ska nu dit igen. Till vad? Forssell säger att ”de kan ju söka igen, på andra grunder” – om dessa andra grunder finns, varför har de inte spelat någon roll i beslutet om avvisning?

Omänskligt, olagligt vad gäller internationella konventioner – kanske jag har fel i det sista där, om konventioner, vet inte tillräckligt. Men omänskligt kan jag inse att den här politiken är. Och den är en katastrof för många yrken, brist på professionell personal inom vården är ett exempel. Ekonomisk idioti dessutom. Kan den här regeringen inte ens räkna?

Varje dag är det något nytt att uppröras av – vad kommer att hända i höst, i valet? Jag är rädd att ont blir värre.

Men än har jag två veckor kvar här i Puerto de la Cruz, än är jag en priviligierad pensionär från Sverige. Och när jag kommer hem ska jag försöka använda mina pensionärsprivilegier när jag sköter om mina tänder, går till doktor Calle för att kolla blodtryck och knän, får en uppföljande koloskopi som jag inte ens ”beställt”.

Sverige är ett bra land fortfarande, för oss som är födda här av här födda svenska föräldrar – även om jag inte har en aning om hur långt tillbaka man kan behöva gå. Såg någonstans att de där barkätande och krigskämpande förfäderna till Jimmie Å lär ha varit danskar – som slogs mot svenskarna. Kanske är det sant, kanske är det enbart en tänkvärd historia.

Jag tänker nog dö som svensk, men börjar känna med de amerikaner som nu lämnar USA på grund av den president man har utsett. En maktgalen och möjligen alltför gammal man som gör vad han vill, när han vill och hur han vill. Eller i enlighet med vad hans ”administration” säger åt honom. Själv blir han alltmer osammanhängande i sina framträdanden.

Dagens tidiga middag