beskrivarblogg

Ser just nu en mindre hackspett, hona, som klättrar uppför lindens stam. Inte större än en gråsparv. Den ser ut att hitta det den söker. Kul, kan inte minnas att jag sett en sådan liten hackspett tidigare.

Klockan är halv fem, jag har just ätit makaroner med stekt korv och ketchup – och det var gott. Lärde mig hur det ska smaka när jag var liten och pappa lagade detta. Han var duktig på att laga mat, också. Fortfarande kan jag drömma om hans färskpotatis, och nästan, men tyvärr bara nästan, känna smaken. Detsamma gäller äpplena som vi lindade in i tidningspapper på hösten. Är inte säker på att jag då uppskattade det efter förtjänst, eller talade om det för honom. Vi (jag och mina systrar) tog det för givet.

Ännu en Bokbörsen-beställning, verkar som om ”folk” laddar upp med böcker inför sommar och semester.

Datorn har uppdaterat sig, jag tryckte visserligen på ”…och stäng av”, men det gjorde den inte. Så jag är här igen.

Nu är det torsdag och jag funderar på om det var sophämtning förra veckan eller om det är idag. Tror det var förra veckan. Svalt därute, bara 10 grader nyss (klockan är åtta). Och som vanligt, blåst. Lätta moln, solen orkar inte riktigt fram. Om det var en sk blodmåne igår kväll, så såg jag den inte.

Wordle gick bra (=på fjärde försöket), ultrasvår sudoku inte alls idag.

Så skulle jag baka korintkakor, enligt syrrans recept – fick inte ihop degen, den fortsatte vara smulor hur jag än försökte. Slutade med att jag hällde ut en del i form av ”kakor”, en del i större form av ”kaka”. Första plåten blev välgräddad, dessutom. Återstår att se om de är ätbara, syrrans är himmelskt goda. Törs inte ge mig på brödbak enligt andra syrrans recept, det får vänta på att jag blir mera på bakhumör.

Testar en kaka, stenhård. För mycket mjöl säger mig mina icke-kunskaper i bakning. Ändå tog jag bara 3,5 dl i stället för receptets 4 dl. Har lyckats hyfsat tidigare med samma recept, begriper inte vad som gick fel nu. Får konsultera familjens expert. Tacksam att det finns bakpapper.

Nåja, min rena ugn och mina nydiskade plåtar är härmed invigda. Efter kaffet ska jag klä på mig och åka in med beställda böcker. Solen kämpar på, och tar sig emellanåt fram mellan molnen. Blåsten tilltar, och temperaturen har stigit till nära 12 grader. Klockan är tio.

Min blogg har även igår haft 20 besök från Washington, USA. Känner ingen som bor där, vad jag vet. Presidenten är ju inte en av mina vänner…

Så är jag hemma efter färden till Norrtälje. Köpte fem pelargoner (igen) för 100 kronor, var till biblioteket, handlade dra-på-underlakan på Jysk, och diverse på Ica. Lämnade Bokbörsen-böcker. Vinden har inte minskat, snarare tvärtom. Klockan är kvart i två.

Nu skäms jag inte för att öppna ugnsluckan.

Jag blir illa berörd av inlägg på Facebook som är hatfyllda och otäcka, och riktade mot Greta och resan till Gaza som Israel stoppade. Några av de som skriver är FB-vänner sedan länge, och även judar. Har hittills inte haft svårt för judar, men fanatiska judar är lika otäcka som andra fanatiker, Hamas till exempel.

Vet inte riktigt hur jag ska hantera detta, har hittills bara scrollat vidare. Men det elaka, vassa, hatfyllda blir bara värre och värre. Jag var naiv nog att tro att människor som hittills verkat både bildade, vettiga och kloka medmänniskor, inte någonsin skulle skriva och uttrycka sig som dessa nu gör.

Det Israel gör i Gaza är folkmord, ingenting annat.

Parallellt läser jag om Trump´s insatser i Los Angeles, i hans eget hemland. Skrämmande. Det också. Ännu en mer eller mindre galen, åtminstone maktgalen, man, med för mycket hotfulla resurser inom räckhåll. De börjar bli många, de här männen. Har nog alltid varit många, men något har fått dem att bli synliga. Tyvärr gör de inte som trollen, spricker i belysningen. Än.

Tacksam, trots att vi just nu har den regering vi har, och skuggregenter därtill, tacksam att jag ändå lever här i Sverige. Putin finns lite för nära för att det ska vara riktigt lugnt och bekvämt, men än kan vi tro att vi är trygga.

Idag onsdag är en ny dag. Somnar om vid sextiden och vaknar åtta. Lite väl sent, men har inget program idag, så jag tar det lugnt. Glad att jag fixade gardinstången igår, idag kanske jag ska ta hand om ett annat ”borde”, baka matbröd. Eller de där dammiga ovansidorna på kylskåpen. Det ska visst regna mer eller mindre hela dagen. Blåser nu och är 13 grader.

Borde också skicka de två tunga böckerna om LO under fem årtionden, beskrivna av Ragnar Caspersson, född i min hemstad Avesta ser jag när jag kollar stavningen. Kan vänta till i morgon.

Undviker Facebook idag, funderar på om det är vettigt att lägga ut en engelsk text ur Free Spin på min svenska blogg. Inget beslut just nu.

När Mischa far förbi i fyrhjulingen inser jag att klockan nog är nio, kafferast som han tar hemma. Det stämmer.

Nu har jag åter klättrat upp och ner på stegen, denna gång för att torka rent ovanpå kylarna, och diska det som står där. Skönt att veta att det inte är lika dammigt nu som det var. Tog en timme. Kafferast för min del också. När jag slagit in de två tunga böckerna.

Medan jag ändå är husmoderlig, så gör jag rent plåtar och ugn också – plåtarna med tips från någon tidning: 2 msk ättika, 1 tsk diskmedel, en halv liter ljummet vatten – allt i sprayflaska, spraya plåten och täck med plastfolie, låt stå en halvtimme. Diska – fungerar rätt bra, är inne på plåt nr två och ska låta den stå lite längre tid. Har sprayat ugnen också, med starkare medel… Och slänger diskhandskarna, hål i dem – hittar andra under diskbänken.

Nu regnar det, och i Uppsala häller det ner, berättar syster K. Tyvärr står min bil under lövverket från linden, och blir därmed inte ”tvättad”. Gratulerar yngste sonsonen till hans födelsedag.

Det luktar ugnsrengöring i köket, usch. Och ugnen är svår att få alldeles ren, jag har slarvat. Bättre blir det dock, sprayar en vända till och försöker att inte andas in. Ugnen är renare, men inte fläckfri. Får duga. Smörjer in händerna. Sprayar sista plåten, den blir också renare, men…

Kommer just på ett annat ”borde”, filtret till fläkten. Lägger det i blöt, i hett vatten och diskmedel. Nu får det vara nog för idag. Brödbaket får vänta. Tar fram smör för att kanske göra korintkakor i morgon. Klockan är två. Det blir mjölkstuvade makaroner på pappas sätt (med riven muskotnöt, det tror jag inte han hade, men en nypa socker till saltet) och en stekt frukostkorv till middag idag, ett par tomater till för syns skull. Men inte riktigt än.

Tittar in på Facebook, även idag hatfyllda, hånfulla kommentarer kring Greta, och arroganta kommentarer till de som ifrågasätter hatet. Trist – jag loggar snabbt ut igen.

Ännu en bok beställd på Bokbörsen, bra att jag bestämde mig för att vänta till i morgon med att åka in med LO-böckerna.

Och, som sagt, syrran vann wordfeud.

Rent…

Noterar med förvåning att min blogg har 20 ”views” från Washington, USA. Hum.

Tisdagsmorgonen är sådär lite halvdisig, temperaturen runt 13 grader. Det blåser lite. Har flyttat syren- och kaprifolvasen till bänken vid andra köksfönstret, på lite håll är blommorna fortfarande vackra. Ikväll hamnar de nog i komposten.

Har ätit min frukost, muttrat över att Icas Basic äppelmos ”med äpplen av lite olika urprung” är misstänkt vattnig numera. Ska kanske återgå till att köpa ett par äpplen, skala och klyfta och koka upp med en aning socker och en aning vatten. Lägga i frysen, i lagom portioner.

Halv nio har jag klätt på mig, upptill en absolut outslitlig Polar&Pyret-tröja i ribbad (på tvären) bomull, långa ärmar, mörkblå. Nertill urblekta bomullstights från H&M, ribbade på längden. Ostyrigt hår och trötta ögon. Te kvar i muggen, att avslutas sakta.

Har kollat nätet, ser att Trump fortsätter att provocera fram våld i Los Angeles, Ryssland och Ukraina fortsätter också, båda sidor, att döda varandra. Nuvarande svenska utrikesministern anklagar förra statsministern, Magdalena A, för lögn, och skakar hand med israelisk politiker vid besök i Israel nyligen. Kanske israelisk minister, minns inte. Gaza demoleras, vår regering är räddhågat tyst. Demonstrationen i helgen för Gaza är det enda som får mig att tro på att något kan förändras. Men vi (Migrationsverket, med stöd av regeringen) fortsätter att avvisa flyktingar till länder de lämnat, eller om de är barn – aldrig varit i. Jag skäms, flera borde göra det.

Översätter några sidor till engelska, Free Spin på Substack. Inser att jag inte ännu begriper mig på saker där – mitt första kapitel låg kvar som ”draft” och hade inte publicerats… Gjorde det nu, och det jag skrivit idag – hoppas det blev begripligt för de få prenumeranter jag har.

Nu ska jag fika. Och senare, strax efter tolv, gick jag ut – och det kom omedelbart en skur. Jag gick in igen. Kanske var det en kort och mycket lokal skur. Testar om en stund. Snopet, med bra promenadskor på fötterna och hörapparater i öronen…

Har bokat flyg till och från Teneriffa. Med SAS, är less på Norwegian. Rimligare avgångs- och ankomsttider dessutom, och ”kampanjpris” på ditresan – totalt med valda sittplatser 4 227 kronor, det blir allt dyrare. Bryr mig inte om någon flygmat. Och kan logga in en väska (plus kabinväska? och ryggsäck under sätet?), är osäker. Kollar, står ingår, men står också lägg till inloggad resväska 295 kronor… Jag får försöka klara mig med den lilla kabinväskan och ryggsäcken. Kabinväskan får väga max 8 kg!

Gick ut igen, under en mörknande himmel, men kom hem utan regn- 2 400 steg idag, ner runt sjön och genom skogen upp till bommen och lilla vägen hem. Det får räcka. Klockan är halv två. Vinkade åt Örjan som målade staketet på ”möteshuset” och talade om att jag stängt av fläkten som stått på i källaren hela vintern. Han kan hämta den när det passar.

Lyckades ändra språket på Merlin till indonesiska när jag var ute (ser inget utan brillor) – och har ändrat tillbaka till brittisk engelska, men fåglarna har fortfarande indonesiska namn…

Och jag inser att syster B vinner wordfeud även denna gång, men marginalen minskar. En vacker dag…

Nu regnar det rejält, ser jag på fönstren. Skönt att det kommer ner och jag är inomhus. Jag äter en lätt uppvärmd bit ugnspannkaka med lingon till sen lunch. Om det blir en bit till och då kallas middag, låter jag vara osagt. Tills senare.

Nu har jag borrat, skruvat och gjort om för det blev fel, tror hållarna sitter kvar, orkade bara dra i en lång skruv – och gardinstången jag trodde jag skulle använda var för kort, men jag hade som tur var en likadan, som var alldeles för lång.  Men, det fick bli två gardiner på vardera sidan i stället för en, de korta slutändarna fungerade, och jag fick ta bort en tavla nära kylen. Nu blir det enklare att öppna kyldörren. Och så såg jag hur dammigt det är ovanpå mina två kylskåp – men det tar jag en annan dag. Nu är den här kroppen trött, har klättrat upp och ner per stege och stol och stått på bordet – som ingenting rubbar. Frågan är nu, var ska jag hänga tavlan jag tog bort?

Jag har gjort mig förtjänt av en Dry Martini, men har ingen Marezzo eller ens italiensk vermouth – det får bli en svag Gin tonic i stället. Ordningen på köksbordet är återställd, ljusbrickan står där den ska, anteckningsböcker, hörlurar och laptop likaså. Mobilen är laddad. Och min gamla skruvdragare/borrmaskin är tung, för tung.

Det har slutat regna, ser nästan lite ljust ut, de mörka molnen är borta.

Vardagsmåndag – lättare att hålla reda på dagarna. Annandag pingst har ersatts av nationaldagen. Akleja, kaprifol och syren står inte länge i vas inomhus, men än är de tillräckligt vackra för att få stå kvar på mitt köksbord. En lätt doft av syren i huset stör mig inte heller.

Tretton grader ute, lätt molnig himmel. Frukost inne.

Läser vännens blogg med rubriken ”ingen lust att skriva” – nej, lust infaller inte ofta numera. Men ”skriv ändå” är ett gott råd, som jag också tillämpar. Inte har jag lust att skriva alltid, inte vet jag heller vad jag kommer att skriva. Men jag låter fingrarna löpa och det blir ord, ibland för många. Bryr mig sällan om att redigera mina blogginlägg.

Yngste sonen ringer, han har fått en läkartid idag. Äntligen. Får honom att skriva en lapp med frågor till läkaren, hoppas han får någon koll av sin långvariga hosta. Jag är tacksam att han till slut ändå fick en läkartid.

Jag har min Yasuragi-rock på mig, hellång (manlig storlek) och skön. Tacksam igen, för fd svärdotters med man generositet. Jag gillar de här rockarna och har slitit ut två. Nu får den här följa med på nästa resa. En av de viktigheter som ska rymmas i min lilla kabinväska.

Senare på förmiddagen är jag hemma igen efter att ha tankat bilen och lämnat betalda böcker. Handlat också förstås. Noterar att Arla krympt Bregott-asken, från 750 till 500 g. Idag för 45 kronor, orkar inte räkna ut vad den skulle ha kostat om den varit lika stor som tidigare. 60 kr kanske, min matematiska ådra är inte särskilt välutvecklad. Klockan är elva, det är hög tid för förmiddagsfika.

När jag hör köksklockan ticka inser jag att jag ju kan ta ur hörapparaterna när jag är ensam hemma. Då blir det ljuvligt tyst omkring mig. Passar på att diska de diskbara delarna också. Regn sen eftermiddag säger mobilen.

Hemma, svettig och orimligt trött i ben och fötter, efter en timmes promenad, runt hjorthägnet. Såg hjortar, plockade blommor, och tog mig hem – 7 000 steg, heja mig! Det här behöver jag göra varje dag, mina ben har glömt hur man går… Trodde jag hade fågelappen Merlin påslagen i fickan, men inga fåglar har registrerats.  Mina nya svarta Icebugs är inte bra att gå i, jag pronerar (heter det så när foten drar åt vänster i höger sko?). Jag var tvungen att köpa ett halvnummer större än de jag har – men det verkar inte så smart. Trist. Får försöka hitta en stadigare sko för mina längre promenader.

Himlen mörknar redan nu, regnet verkar inte vara långt borta. Nu en dusch. Och nu regnar det, skönt att jag fick duschen inomhus.

Sonen ringde och berättade att läkaren konstaterat att det var en viral virusinfektion, att den var på tillbakagång, och att han nog skulle kunna jobba på onsdag. Han fick sitt läkarintyg till jobbet. Han lämnade också någon sorts prov, jag begrep inte vilket. Någon lunginflammation var det inte. Det verkade som om sonen var nöjd med besöket, hoppas nu bara att hostan också försvinner.

Promenaden gjorde mig hungrig, så det blev tidig middag redan vid halv tre – resterna av rostbiffen och potatissalladen, plus ett par små tomater. Nu är jag mätt, och har börjat läsa en gammal bok av Eddings, Belgarath Besvärjaren. Är inte säker på att jag orkar läsa ut den.

Regnet var bara en skur, men det är fortsatt molnigt så det kommer kanske mera. Gör mig inget, jag ska inte ut mera idag. Ska inte hänga någon tvätt på tork ute heller.

Hittade en rosa akleja idag, övriga är blå. Några små prästkragar där det tidigare funnits många och stora, plus några andra blomster. Buketten är fin i det jag nästan tror är mormors märkligt fula snurriga gulgröna vas – men kanske har jag hittat vasen på någon auktion för länge sedan. Jag lämnade hörapparaterna hemma när jag gick ut – insåg när förvaltaren mycket sakta körde om mig att jag nog bör ha dem även när jag promenerar härhemma. Jag hörde inte bilen, bara förnam den. Och han körde som sagt mycket långsamt, vet att jag är mer eller mindre döv.

Borde kanske baka matbröd, men jag har annat bröd i frysen som får duga några dagar. Har bullar kvar också, kom ihåg det innan jag köpte några dyra och tråkiga på Ica.

Mischa satt uppflugen i skopan på traktorn (med kollegan vid spakarna) och putsade häcken runt stora gården, när jag kom hem från Norrtälje. De fick tyvärr lov att avbryta jobbet för att backa och släppa fram mig.

Ett annat borde är att översätta några sidor ur Free Spin. Det lockar mig inte. Så jag prokrastinerar. Ett ord jag inte kände till förrän en bloggande vän för några år sedan berättade hur hon gjorde det. Jag kände igen mig. Måste fortfarande kolla stavningen, prokr.. eller prok..? Datorn rödmarkerar, men jag tror det blev rätt. Betyder ”skjuta upp”.

Har sett förvaltaren åka förbi med det långa släpet. När jag gick ut stod släpet borta vid magasinet, med en mängd tomma pappkartonger, märkta ”levande djur”. Nyfiken. Vilken sort? Kartongerna var inte stora, men kunde nog rymma en eller kanske två änder, dito fasaner – eller flera, om små/halvvuxna. Vad kan man annars tänkas släppa ut här? Eller kanske inte här, kanske i annan skog/sjö med samma ägare. Jag får fortsätta vara ovetande.

Någon dag ska jag nog klättra upp på mitt stadiga köksbord, ta ner gardinerna och den provisoriska gardinstången (en av mormors lattor till vävstolen, som har suttit där sedan jag kom hit, sisådär femton år). Jag ska borra hål, sätta i plugg och skruv och fästen för en oanvänd, alldeles vanlig gardinstång, en sån där som går att förlänga efter behov och som för ut gardinen lite från fönster och vägg. Nu vet jag att jag kan hantera skruvdragaren, bara jag laddar den. Och på bordet står jag säkert, jag kan dra det så att jag når bra på båda sidor. Men inte heller det idag. Just nu är kroppen mör och opålitlig.

Så i stället för att göra ”nytta” har jag använt ett par timmar till internet – mejl, FB, etcetera. Wordle och sudoku. I wordfeud leder syster B med 14 poäng, nog det minsta hittills. Och nu är det min tur. Så nu leder jag med 1 poäng. Och det är hennes tur.

Fortfarande pingstafton – jag är seg efter den där timmen på sängen. Har fikat och ätit två av mina bullar, och hoppas piggna till. Läser JoJo Moyes´ Still Me (köpt på Läkarmissionen för 5 kr) – och inser hur hon jobbar. I den här boken blir nämligen mannen magsjuk efter att ha ätit mat från gatukök, när han bara har ett par dagar på sig med sin älskade. Så gjorde mannen i One plus One, också. Hon återanvänder någon/några scener ur en av sina andra böcker – och vips så för det handlingen åt det håll hon avser. Skickligt, men man ska kanske inte läsa hennes böcker alltför tätt inpå varandra…

Den vildsinta blåsten håller i sig. Jag längtar ut, men inte i det här vädret. I torsdags, tandläkardagen, gick jag cirka 5 000 steg, som rundan här ungefär. Mina ben klarar det alltså, utan alltför stor vånda. Kanske är det uppehållet som gör susen, i torsdags satt jag ju hos tandläkaren mellan promenaden dit och därifrån. I Puerto gjorde jag också uppehåll och gick många fler steg varje dag. Jag får kanske lov att ta med mig en stol och parkera den på lämpligt ställe längs vägen, sitta en stund och därefter fortsätta gå…

Kollar min försäljning på Bokbörsen sedan jag kom hem – har fått betalt för 27 böcker, har ytterligare tre som inte förfallit till betalning än. Drygt två månader, det betyder ungefär en bok varannan dag. Det är bra. Jag betalar engångsfrakten, och får betalt för den av köparen. Betalar förstås också en avgift per såld bok till Bokbörsen, dras från mitt säljarkonto. Om jag begriper matematiken rätt, så har jag ändå tjänat cirka 2 500 kr från april och till idag. Många böcker säljs till lågt pris, men jag är glad att jag får skicka dem vidare, att de hittar sin läsare igen. Skatteverket får årlig uppdatering från Bokbörsen, men jag säljer inte för så stora summor att det kräver skatt.

Middag idag blir färdigköpt rostbiff med dito potatissallad (plus extra kapris, syltlök och extra ”vanlig” sallad med feta-ost), om någon timme. Kanske rödvin till.

Det här eviga blåsandet stressar mig. Det är sommar, jag vill vara ute. Vill bada. Sitta på altanen med parasollet uppe för att solen blir för varm. Äta frukost ute. Fika ute, middag ute. Men inte än.

Så är det som om vinden själv tar ett andetag och vilar, innan nästa blåsning kommer. Flyttar pelargonerna på altanen till soffan, en aning mera skyddat läge. Vattnar. Skrämde upp fasantuppen när jag gick ut, kanske var han faktiskt uppe på altanen, eller i alla fall nära. Han flög klumpigt ner bakom syrenhäcken.

Läser och äter middag, läser mera och går till sängs. Pingstafton är avklarad. Vaknar till en söndag med haren utanför fönstret. Han ser ut som om han funderar över livet medan han långsamt tuggar i sig ett grästrå. Jag kör igenom artrosprogrammet. Och gör frukost.

Har en beställning på Bokbörsen, åtta böcker för en och samma frakt, jag får nog betala lite extra. Blandningen av böcker gör mig nyfiken – Mäster Olof (Strindberg), Svinalängorna (Alakoski), A Woman of Substance (Taylor-Bradford), Angels (Keyes), Världen efter kommunismen (Greider), Daghem: förvaringsplats eller barnmiljö? (Ladberg), Jävla karlar (Walden), Den ärliga bedragaren (Tove Jansson). ”Blandu” skulle vi nog säga på dalmål.

Jag fick googla för att inse att det är pingstafton idag…

Nationaldagen idag, ännu en ledig dag får många som fortfarande är löntagare. Vilket ord förresten, löntagare – som om de toge något de inte skulle ta. Språk speglar sin tid.

Jag tittar ut på grönska, himlen är lätt disig, men inte regntung. Sovrumsfönstret öppet bakom min rygg, där jag sitter vid köksbordet med min temugg. Det blev gröt idag trots vattnet igår rätt ner i grynburken. Klockan var nyss åtta. Jag diskar.

Efter lunch har jag pratat med sondottern min, hon kommer sen eftermiddag efter ärenden med sin mamma. ”Vad ska vi äta?” – ”Inte vet jag, pasta utan gluten sa du när vi pratades vid. Jag har räkor att tina, men inga grönsaker.” – ”Okej, jag handlar det som fattas så fixar vi när jag kommer.”

Bra, har tagit fram räkorna. Sitter inne efter en stund på altanen i vinden, mellan de öppna sovrumsfönstren, i hyfsat lä. Det fortsätter blåsa. Klockan är kvart i fyra.

Halv åtta har Sofia åkt hemåt. Vi har lagat mat, ätit gott och pratat. Så fint att få vara med henne, också när jag vet att hon behöver välja hur hon ska använda den tid hon har över, efter skola och jobbande. Jag har fått två Yasuragi-rockar från fd svärdotter, och är så glad. De är de bästa. Och jag har givit Sofia två ljusstakar som vi redan i Puerto bestämde att hon skulle ha, diverse sänglinne som hon kände igen som sin pappas – och som hon tog emot med glädje, med samma glädje som jag kände. Jag är tacksam att Sofia vill vara med mig emellanåt, och ser fram emot att hon också kommer på besök i Puerto nästa gång jag är där.

Och min hemliga reflektion – så skönt att inte vara ung igen. Så skönt att slippa alla beslut, alla tankar på vad som är bra och annat, allt osäkert som ungdom och liv innebär. Och min hörbara reflektion, till Sofia – så glad att du är den du är, och att du vet tämligen väl vem du är och vem du vill och kan vara. Kära älskade barnbarn, sköt om dig i livet och lycka till.

Nu har jag diskat, allt är undanplockat, jag har mat till imorgon också. Huset är tyst och tomt. Jag är lugn och stillsamt glad. Tacksam. Det regnar. Också det stillsamt.

Lördag morgon blåser det, mera än igår. Himlen är molnig, jag ser steglitser på vägen, fyra-fem stycken, en starunge går försiktigt nedanför köksfönstret, verkar inte vilja flyga någonstans. Det vill inte jag heller, just nu. Det här känns som en sån där dag när jag helst vill krypa ner i sängen igen – men det gör jag inte. Ska kanske elda i vedspisen, det drar in i huset när vinden är så här stark. Syrenhäckens tålighet sätts på prov där den svänger och dansar.

Eldade inte, åkte in med Bokbörsen-böcker, slängde grovsopor och sorterade sopor, handlade, bland annat svenska jordgubbar. Hungrig när jag kom hem, åt därför upp resterna från gårdagen. Och tog tillvara persiljan, Sofia hade handlat på Lidl och där fanns bara stora buketter… Nu ligger persiljan i frysen, jag är lite nöjd med mig själv. Och trött, tröttare än jag har anledning att vara. Klockan är snart halv två, jag kanske ska göra som syster B brukar göra, lägga mig en stund – inte nödvändigtvis sova, bara blunda lite. Max en halvtimme.

Mandelblom förskönar den mossigaste sten utanför mitt köksfönster

Torsdag, dagen börjar med att jag häller en deciliter vatten i burken med havregryn, i stället för i grötkastrullen. Efter frukosten for jag och bilen hemifrån runt halv nio, till buss i Rösa för vidare färd till Stockholm. Såg bussen komma och gå medan jag parkerade, men nästa kom efter bara 10 minuter – de här bussarna är bra. Så en timmes bussfärd, T-bana från Tekniska högskolan till Johannelund, ytterligare en timme. Plus promenad. Var framme tre kvart för tidigt, men gick in på Läkarmissionen och köpte två böcker för 35 kronor, satt och läste en stund.

Så blev det en och en halv timme i tandläkarstolen, lagning av ett litet hål och jobb med att förbereda för en krona, i stället för den provisoriska spanska. Som dock återinsattes när all scanning och annat var klart, till nästa besök om två veckor. Då blir det förhoppningsvis en ny tand som passar. Pust. Även om Ulrika, min toppentandläkare, och Martina, tandsköterska, båda tyckte jag var ”tålig” – jag hänger hellre med så gott jag kan, än tar bedövning som sitter i länge. Idag gick det bra. Betalade fem tusen, ”delbetalning” – nästa gång lär de veta vad det hela kostar.

Hemåt därefter, och hemma kvart i fyra, trött och hungrig. Som tur var hade jag lite potatismos och Stroganoff i kylen, snabb värmning i mikron. Som på köpet blev rengjord, ibland är det bra när det skvätter lite.

Nu har jag ätit och är mätt. Ögonen svider efter bilkörningen i motljus. Såg att prästkragarna har slagit ut på många ställen, det går fort även om värmen inte varit så påtaglig förrän de senaste dagarna. Skönt att vara hemma. Yngste sonen fick ingen läkarkontakt idag heller, han behöver både undersökning och läkarintyg. Trist att det inte fungerar.

Nu en Dry Martini, det är väl helgdagskväll? Strunt samma, jag har förtjänat en DM. Försökte sitta på trappen en vända, men det blåser för mycket. Glass och jordgubbar blir en bra efterrätt inne i köket. Båda ur frysen.

Aklejorna blommar där borta vid tvättstrecket. Och kaprifolen väller ut runt trädet där med sina blommor, den vid fönstret på framsidan av huset är klenare, men blommar även den.

Sen eftermiddag denna tisdag, den 3 juni 2025. Vinden lägger sig, molnen samlas på himlen. Drygt 20 grader ute fortfarande, jag är inne i köket. Har haft en fin dag, både ute på altanen och inomhus. Nu sitter haren mitt på det gröna fältet utanför mitt fönster, innan han blixtsnabbt förflyttar sig längre bort. Han? Inte vet jag, men han.

Jag har inte varit ner till badhuset och kollat vad som pågår där, men eftersom jag såg ”målarbilen” (från målandet av det tomma huset) därnere igår, så antar jag att det målas även där. Och då badas det inte, i alla fall badar inte jag. Även om jag längtar när det är sommarvarmt. Mischa jobbar vidare med fönster och ”inramning” av dem på det tomma huset – vad heter sådant? Brädorna runt fönstren? Det blir fint oavsett vad det heter.

Syster B bekräftar min tanke om att hon har flera och större tvättmaskiner än min lilla. Därför behöver hon inte tvätta lika ofta som jag.

I morgon tror jag det blir ugnspannkaka med stekt, rimmat fläsk i tärningar. Har köpt fläsk, tror att jag behöver salta lite extra innan jag steker det. Rimmat fläsk är inte vad det var, det heller. Har handlat lingonsylt. Har ju gjort den här pannkakan med stekt bacon, men det är inte lika gott. Numera gör jag den med ett blött och urvridet bakpapper i långpannan, slipper jobbig disk därmed.

Kollar Facebook en stund, tröttnar. Läste mera i A Game of Thrones, somnade och sov gott.

Onsdagen är fortfarande tämligen varm och skön, men solen gömmer sig bakom moln och det blåser. Satt ändå ute några timmar, men gick till slut in.

Mischa tog sig upp på det tomma husets farstutak för att kunna fixa de två små fönstren däruppe – via traktorn med skopa, som kompisen körde fram.

Och inte blev det någon fläskpannkaka – i stället tog jag fram en korv Stroganoff ur frysen och kokade några potatisar till, och gjorde potatismos. Nu har jag ätit tidig middag, hoppade över lunchen. Det är fortfarande onsdag, jag har fått betalt för böcker, och är nöjd. Tagit in de torra nytvättade små trasmattorna från altanen och lagt in dem till övriga i skrubben. Artrostränat. Diskat. I morgon tandläkaren i Vinsta/Vällingby halv tolv, den temporära kronan ska bort och ersättas. Bil till Rösa, buss till Stockholm, T-bana till Johannelund, promenad till tandläkaren. ”Köpte en krona för 6 000 idag” sa en vän på Facebook, jag kan säga detsamma i morgon.

Har läst ut A Game of Thrones, första tjocka delen.

Could be mine, is not

Tisdagsmorgon, sol och 13 grader klockan åtta. Jag har ätit frukost, havregrynsgröt med blåbär och två smörgåsar med leverpastej, och dricker nu mitt te. I lugn och ro. Bara starar som flyger förbi och landar på gräset för att leta frukost, de med.

Igår hade tydligen någon fejkat ett FB-konto i mitt namn, och med bild på mig, på sniskan – bilden alltså. Rapporterat till FB, hoppas de tar bort. En vän kommenterade apropå att jag lagt ut en bild på mig på bloggen, att han inte vågade göra detsamma på grund av rädsla för ”personifiering” – det verkar vara en legitim rädsla. Trist.

Har inget jag ”måste” göra idag, möjligen städa – skaka mattor, dammsuga, torka golvet åtminstone i köket och toarummet. Jag behöver inte köra någon tvättmaskin – upplysning främst till syster B som undrade hur det kom sig att jag tvättade så ofta, hon tvättar två gånger i månaden i föreningens tvättstuga. Kanske har hon större och flera maskiner än jag, vet att hon också har flera ombyten av kläder än jag.

Flyttar en vilsekommen spindel från diskhon till trappen utanför huset. Lyckas få den med mig i lite hushållspapper vid försök nummer två. Vill inte döda den när jag diskar. Den hittar förmodligen in igen, spindlar lär vara mycket territoriella.

Det är sommar. Nu kan jag inte skylla på vädret, om/när jag inte går min promenadrunda. Potatisen växer, i alla fall ovan jord, pelargonerna prunkar. Ett märkligt ord, prunkar – hittar bara att det redan år 1870 betydde ”ytterst präktig” med mera liknande. ”Siratlig” var en av synonymerna som nämndes. Språk är härligt levande, somligt förändras, annat består, ibland med lite annorlunda betydelse än i begynnelsen.

När vi spelade wordfeud vid syrrans köksbord i helgen förundrades hon över att ordet ”hint” godkändes. Koll i SAO (Svenska Akademiens Ordlista) bekräftade att ordet är att betrakta som svenskt. Också. Idag tar sig engeska ord in i svenskan, kanske som franska ord gjorde det under och efter Gustav III´s tid. Idag tänker vi inte på de från franskan stammande orden som annat än svenska.

Översätter ytterligare några sidor från Free Spin och lägger ut på Substack. Dammsög och torkade de golv som mest behövde det. Städade toarummet ordentligt. Bytte några trasmattor i kök och toarum. Tvättade två små trasmattor som nu hänger till tork på altanplanket. Sen lunch blev prinskorvar från frysen, och vitkålen från igår. Nu mätt, behöver ingen middag. Sitter ute i skugga från både moln och parasoll. Det blåser till ibland och då får jag dra ihop parasollet, men så slutar det blåsa och solen blir för stark. Då är det dags för det omvända.

Syrrans gåva, goda pistagenötter, på altanbordet – där bredvid ett vattenglas, och en dry martini. Jans gamla keps ligger och väntar, kanske behöver jag den igen. Och Game of Thrones läser jag i emellanåt. Wordfeudar också emellanåt. Och skriver några ord.

Har fått min skatteåterbetalning och är tacksam att Skatteverket fungerar som det ska. Såg idag några rubriker om en person som tydligen varit misstänkt för någon sorts skattefusk, blivit frikänd, men ändå inte fått sina miljoner tillbaka. Glad att det är enklare för oss små människor.

Stararna jobbar, far fram och tillbaka mellan bon och matställen. Jag föser ner nötskalen mellan golvspringorna på altanen (därnere ligger det förmodligen diverse).

Kom idag ihåg att tala om på Substack att det är Michael Ceken på Tegel&Hatt, Stockholm, som gjort det fina omslaget till Free Spin (och många andra böcker). Tror inte jag riktigt fattat hur jag ska gå tillväga med skriverierna på Substack, när jag loggar in får jag veta att jag inte har publicerat något än – så vad har jag gjort? Det kanske klarnar så småningom. Jag delar mina inlägg på Facebook. Instagram, Linkd´in och Twitter (?). har jag inte. På FB får man också länken till min Substack.

Än har jag inte skickat iväg något till AI-översättning. Funderar på att testa med några sidor som jag översatt redan, och låta AI göra detsamma. Ett sätt att få en känsla av hur AI´s språk och meningsbyggnad fungerar för mina ord. Det här har jag kanske redan sagt, i någon av mina senaste bloggtexter…

Nötter är gott, och sägs vara nyttigt – men oj vad de fastnar mellan mina tänder.

Nu blir det keps på en stund igen, solen har tagit sig fram bakom det stora molnet som nyss skymde. Parasollet räcker inte riktigt till, och är svårt att flytta till lämpligt läge. Foten är tung, som den ska för att parasollet ska stå stadigt och inte fara iväg när det blåser. Men det innebär att jag nästan inte kan flytta det hela ens några centimeter. Rullar foten så gott det går, men det går inte så bra. Nu får det stå där det står, hyfsat bra läge, fastnar i alla fall inte i altanplanket mot potatispallen.

En stare flög nästan in i parasollet nyss, och klagade högljutt på väg annanstans.

Avast fortsätter tala om hur sårbar min dator är – trots att jag har deras eget antivirus-program, gratisvarianten. De tjatar och tjatar – och jag kommer inte att betala ett öre till dem, har gjort det tidigare länge, men nu är jag trött på dem och deras säljmetoder. Har försökt ge feedback, de tackar, och fortsätter.

Söndag 1 juni, äldste sonens födelsedag. Jag är ännu hemma hos syster B efter födelsedagsfirande igår hemma hos syster K. Många människor, mycket och gott plock som Karins döttrar och son fixat. Dottersönerna hjälpte till att servera och gå runt med fåfyllning av det ena och det andra. En fin eftermiddag, och det var skönt att komma hem till tystnaden hos syster B. Öronen blev trötta. Min syster hade sytt sig en lång kjol i linneblandat tyg, beige och välsydd, rak med fickor med slag framtill. Hon gillade den inte, så den fick jag – glad att den passade.

Idag ska jag så småningom fortsätta hem till sonen för att äta födelsedagsmiddag där. Sedan hem till mitt, och lugnet där. Dagen före nationaldagen ska jag till tandläkaren, på nationaldagen kommer sondotter Sofia hem till mig så att vi får laga middag tillsammans. Det ser jag fram emot.

Var hemma hos sonen efter lunch, och så småningom kom resten av familjen dit, undantag Anders som fortfarande är kraftigt förkyld. Även sondotter Sofia som jag också får träffa på fredag. En fantastisk middag med krossade potatisar bakade i ugn, sallad, och perfekt grillade bitar av oxfilé, följt av en frusen cheesecake (tror jag), gott var det med varma hallon till. Det är så länge sedan jag själv gjorde sådan cheesecake att jag blev osäker.

På väg dit visade bilens instrumentpanel en varningsbild, som jag inte gillade. Sonen kollade, det verkade inte vara något akut, och han kunde radera varningen när han väl hittat kontakten. Visar den sig igen får han kolla närmare på det.

Nu är jag trött och mätt och belåten, har tänt ljusen på köksbordet för att det är fint i skymningen. Fick pistagenätter från Cypern av syster B, nu ligger de i en bra burk i skafferiet. Två beställningar på Bokbörsen är framplockade för leverans i morgon. Och Skatteverket har bekräftat att returpengar enligt tidigare beräkning kommer in på mitt konto inom en vecka. Bra, eftersom tandläkaren blir dyr.

Det blåser ganska kraftigt, men i övrigt har det varit en fin helg med sol för mina båda födelsedagsfirare, och gäster. Vi satt ute och åt idag, och igår minglade vi på syrrans uteplats i strålande sol. Märker att jag blir tämligen trött efter så här mycket social samvaro med många människor, flera helt okända – och att jag hör väldigt dåligt utomhus, när många pratar med varandra och mig.

Dessutom blir kroppen trött av bilkörande, och ögonen irriterade. Så det blir strax sängdags, klockan är kvart i tio. Tror jag kommer att både somna snabbt och sova gott. Hoppas det i alla fall. I morgon är en ny dag.

Denna nya dag, en måndag, startade med sol och värme, blev framåt eftermiddagen mera molnig, hela tiden blåsig. Skönt ändå. Jag for in med beställda böcker, och handlade lite. Har just nu tagit hand om det lilla färska vitkålshuvudet som vilat i kylen. Det blir lättstuvad vitkål med resten av den gravade laxen. Och några sparrisstänglar som också låg kvar i kylen. Bra middag.

Har talat med yngste sonen, som fått sjukintyg för veckan, ska antagligen jobba i slutet av veckan. Hoppas han är frisk nog, säger att han ska försöka få en ordentlig koll…

Och bilen är snäll, visade hastigt den där symbolen (när jag startade) som äldste sonen tog bort igår, men den kom inte igen.

Har suttit ute några timmar och läst Game of Thrones – den räcker länge. Funderar på att lägga ut några sidor av Free Spin för AI-översättning till brittisk engelska – bara för att testa hur det låter. Är inte riktigt där ännu. Nu är jag inne en stund. Det är nämligen molnigt för ögonblicket, men lär ska bli klart igen enligt mobilen. Jag får väl se.

Ingen tofsvipa idag, inget annat djur-/fågelliv heller, frånsett starar och kajor. Flera sorter kanske som jag varken såg eller hörde. Pratar med Karin i Danmark som inte hittar det mejl jag skickat med mina kommentarer till hennes manus – inte så konstigt, när jag kollar ligger det i ”utkast”. Begriper inte varför, har skickat igen – och hoppas det kom fram.

Äter min goda middag, det blir lite vitkål över till bacon kanske, i morgon. Svärmor lärde mig att stuva vitkålen mycket lätt, med mera spad från förvällningen än mjölk, och bara lite mjöl.

Oj, vad det blåser. Jag hade tänkt mig att gå ut på altanen en vända till, men det låter jag nog bli. Skugga och blåst är inte skönt. Och molnen skymmer solen även på ”trappsidan” av huset, där jag möjligen kan hitta lä om jag ställer upp ytterdörren på haspen.

Försöker gå in på banken via bank-id – som säger att jag redan har en pågående inloggning… Det har jag inte, men jag kommer inte vidare. Såg i morse att SHB hade problem, kanske har de det fortfarande. På swish har de det tydligen, där går inte att komma in, men där får jag åtminstone beskedet ”tekniskt fel”. Kommer in efter en stund, och ser att jag fått en betalning för Bokbörsen-bok.

Och skönt, Karin i Danmark har fått det mejl jag trodde jag redan skickat. Nu kan hon fortsätta jobba med sitt manus och mina kommentarer (om hon vill).

Jag läser Samhalls vice VD´s svar på debattartikeln häromdagen – ”vi är helt överens”, dvs företaget och den utslitna anställda som skrev artikeln, har samma ambitioner att skapa ett Samhall som är som tanken en gång var. Hum – tror inte många anställda på Samhall har märkt mycket av den samstämmigheten. Fortfarande är Samhall en arbetsplats med många dåliga arbetsmiljöer, chefer med alltför många underställda med olika funktionshinder och därav följande problem, och dessa chefer har ett alltför klent stöd i sin svåra roll. Att en vice VD hävdar att allt ska bli bra, men att det tar tid (mitt sammandrag av ett mycket kortfattat och intetsägande svar på debattartikeln) är det vanliga tomma pladdret från överheten. Trist.

Klockan är snart åtta på kvällen, jag har suttit en stund på trappen i den sista solen för idag. Nu inomhus i köket, har diskat middagsdisken. Läser, och skriver lite.

Dagens middag