beskrivarblogg

Fredag, regnet fortsätter. Stackars jägare. Jag håller mig inne, tänder i vedspisen för andra gången sedan sotningen i våras, nu fungerar den. Noggrann sotare. Borde ”tjära av” spis

en också, har skaffat produkten, men det får vänta till våren.

Tror jag äter rulladresterna till lunch idag, är hungrig. Och tar fram räkor till en räkmacka till kvällen. Det blir bra.

För några år sedan skulle jag ha önskat att jag deltog i Bokmässan i Göteborg, gemenligen kallad Boksmällan (tror jag). Idag har jag inte samma önskan, har varit där en gång och kände mig då väldigt malplacerad. Hade några givande samtal kring spelberoende och -missbruk, sålde några böcker och blev väldigt trött av ljud och människor. Fick bo hos Johanna W (tack!) och träffade Hanna L, största behållningen. De nu grasserande skriverierna om fylla och att många ligger med många är bara trist, men säljer antagligen lösnummer av den sk kvällspressen.

Fint att höra (jo, det hör jag) vedspisens sprakande när den brinner som den ska. Jag har ätit lunch och är inte längre hungrig. Räkorna kanske går åt till kvällen ändå. Just nu tinar de. Icas lösfrysta stora räkor, bästa sortens frysta räkor. Bättre än de ynkligt små färska som tycks vara de enda som säljs numera.

Klockan är snart ett. Jag diskar och slänger soppåsen. Wordfeudar med syrran och sonsonen. Returnerar betalning för bok jag inte sålt på Bokbörsen, ibland blir det fel. Bra med swish så jag kunde se hennes telefonnummer.

Just nu verkar det inte regna, bordet på altanen är min ”regnmätare”. Men det är blåsigt, och ser kulet ut därute. Skönt med spisvärmen. Blöta jägare återvänder från skogen när klockan är snart halv tre. Jag rensar räkor och hårdkokar ett ägg till kvällen. Och kommer än så länge ihåg att fylla på ved i spisen.

Rastlös, letar efter något jag inte kommer ihåg att jag redan läst i mina bokhyllor. Gärna på engelska. Just nu har jag plockat fram The Glass Painter´s Daughter, av Rachel Hore. Har inte börjat läsa än. Det här vädret är inte uppmuntrande, det enda som är bra är att jag vet att jag nästa vecka vid den här tiden är i ett annat klimat – det kan nog regna även där, men det är definitivt varmare.

Har ett par sådana där irriterande småflugor i köket, fick nyss död på den ena, men det finns åtminstone en till. Tror att den (ofta) öppna kompostpåsen utvecklar dem. Nu ny påse i korgen. Den gamla slängd i rätt tunna (måste komma ihåg att ställa ut tunnorna, även om det inte är tömning nästa vecka).

Säljer hälften av mina Investor-aktier. De har gått upp 50 procent sedan jag köpte dem, och det lär inte fortsätta. De senaste veckorna har inte varit bra, mina aktier har gått ner. Än inga katastrofala nergångar, men lite illavarslande.

Och svårt att begripa vad som är vettigt – om jag hade mina aktier på ”lång sikt” skulle jag nog inte göra någonting. Men min sikt är inte lång, vid min ålder. Att betala hyra hemma (även om den är låg) och samtidigt hyra borta (som är hög, 10 000 per månad i svenska kronor) spelar också in i mina penningbestyr just nu.

Det där jag skrev om tidigare, ”ingenting, någonting, ingenting igen” är nog värt att ta till sig. Mig.

Packningsbestyren är nu nere på nivån ”flipflops i fickorna på linnerocken jag har ovanpå T-tröjan och tröjan när jag åker” (kläder som inte ryms i packning). Kontanter och extrakort i därför avsedd väska under T-tröjan. Titsa-kort (buss) och kontanter till det i den lilla fula väskan som får följa med, eftersom den lilla väska som är lite snyggare har en dragkedja som fastnar fel. Pass där också. Och lapp med adressen till lägenheten, ifall taxiföraren inte förstår min ”spanska”.

Har inte mycket annat i huvudet just nu. Vill komma iväg, vill komma fram, vill betala min första hyra och bli ensam i lägenheten. Vill fundera på var jag ska äta första kvällen. Vill hitta en ”dramaten” nästa dag, och handla sådant jag tror är nödvändigt, på närmaste Mercadona eller liknande. Tror jag kommer ihåg ungefär vart jag kan gå.

Vill boka en massage eller flera hos den terapeut jag var hos senast jag var i Puerto. Tror jag hittar dit också.

Inte jag, och inte ”min” massös…

Torsdag, solig morgon, blå himmel med bara något litet moln. Elva grader när klockan är halv nio. Lyssnar till vår sondotters ”sommarprat”, en uppgift på folkhögskolan där hon just nu studerar. Blir så stolt över vad denna unga kvinna klarar av idag, och vad hon bestämt sig för nu, tio år efter att hennes pappa, vår son Mats, förolyckades. Älskar dig, Sofia. Vi hinner inte ses innan jag åker till Teneriffa, men kanske kan du komma ner några dagar under något lov. Du är välkommen, det vet du vid det här laget. Ensam, eller tillsammans med kusin Simon, det finns plats – bara inte från 14 december till nyår.

Kör igenom artrosprogrammet även idag, för att kolla hur det fungerar utan sensorer som registrerar. Mina sekunder är kanske lite kortare än de ska vara, och steg registreras inte – men i övrigt fungerar det fint. Och mitt ”enbensstående” är garanterat bättre nu än för sex veckor sedan, balansen fungerar hyfsat.

Nu fika med en skiva rostat bröd och svart vinbärssylt, hemgjord efter Hirams recept. Det är ju flera timmar sedan jag åt frukost. Matjessill, mandelpotatis, rödlök och gräddfil till middag. ”Måste” ju äta upp det som finns i skåpen.

Igår hos frissan såg jag hela tiden mina knotiga, fläckiga gamla händer som låg i mitt knä, väl synliga ovanpå den svarta skyddscapen. Väl synliga var också ådrorna. Någonstans såg jag en rubrik där en kändis uttalade sig, ”det är inte kul att bli lite fulare”. Hon hade några år kvar till min ålder. Jag tycker inte heller det är kul, det bara är. Och det är något som fascinerar mig, detta med att åldras utanpå. Inuti vete sjutton hur gammal jag är. Spegelbilden återger mig, som jag ser ut idag, men den jag ser är ibland främmande som om hon vore en okänd kvinna. En gammal kvinna.

Nu ska jag kanske kliva ur morgonrocken och klä på mig. Men först en dusch och hårtvätt.

Så, soptunnorna är tömda och återbördade till sina platser innanför grindhålet. Jag är så fräsch jag kan bli, nyduschad, tänderna borstade, ansiktet insmort med någonting som säkert är bra, kläder på. Tånaglarna hjälpligt påmålade, ett träningspass bara det. Klockan är snart halv elva.

Vad ska jag ha resten av dagen till? Har till och med diskat den lilla disken från morgonen. Tänker inte dammsuga förrän på söndag, har ingen tvätt, behöver inte handla annat än solkräm, och det kan vänta. Inga böcker att lämna. Kanske en promenad ner till sjön, tror inte jag tänker bada.

Nej, sjön lockade inte till bad idag, det blåsta kraftigt därnere. Näckrosbladen är nästan helt borta nu, vilar till nästa sommar. Och inga fåglar, såg inga i varje fall. Hörde inte heller, lämnade hörapparaterna hemma. Killarna på gården jobbar och fejar, sladdar gruset och kör bort löv, mina små högar också. Resten av löven, och de blir flera, får ligga och kanske göra nytta över vintern.

Nu ut på altanen. Och där satt jag och läste, tills jag tröttnade och gick in. Matjessillen får vänta till i morgon, hittade oxrullader i frysen. Och har börjat läsa om Carsten Jensens Vi, de drunknade – som jag läst, men antagligen inte ägnat tillbörlig medvetenhet. Nu kanske. Det blir inte sill till middag, hittade oxrullader i frysen… Och har grädde. Sillen får vänta, middagen var god.

Fredag morgon, regn under natten så att pelargonblommorna på altanen hänger ledset. Jakt på gården, bilar far fram och tillbaka. Förklarar finputsningen av gräsytor och möteslokal under veckan. Det ser blött ut, men regnar kanske inte just nu. Har just fått ännu en beställning på Bokbörsen, två delar ”Grafiska yrken”. Tunga böcker som Jan för drygt sextio år sedan behövde på Grafiska Institutet. Hittade en lämplig kartong i skrubben, och ska slå in dem för leverans i morgon eller på söndag. Idag håller jag mig hemma. Sofia berättar att det gick bra med uppläsningen i skolan, hon var så glad – och det är jag med!

Dammsugning står på programmet, golven får klara sig utan våttorkning. Glömde den utrustningen hos sonen (som nu har dubbelt upp). Ska plocka ihop det sista och väga packningen än en gång. Tänker ta med mig sittdynan, vilket gör att jag kliver ombord med tre pinaler, inte två. Men det kanske går, om jag hävdar att jag inte klarar att sitta utan dynan.

Läser en dikt på Facebook om att förlora allt, inte ha någonting och hur ingenting så småningom övergår till någonting, som kanske är ingenting det också. Bättre uttryckt i dikten på engelska, men jag kände igen mig. Hittar tyvärr inte tillbaka till inlägget och kan därmed inte tala om författarens namn.

Klockan nio forslas jägarna ut i skogen per en radda bilar som passerar mitt köksfönster.

Jag stuvar undan kuddar och annat som kanske lockar möss att boa. Fikar, kaffet och mjölken räcker precis till en kopp i morgon också. I kväll blir det resten av oxrulladerna till middag, sillen får stå i kylen ett halvår. Liksom diverse syltburkar, inlagda peperonis, skivade rödbetor och saltgurka, inlagd ingefära, pickles och liknande.

Sen tisdagseftermiddag, middagens rödbetor kokar. Jag släpper ut en nattfjäril som flugit fel.

Käraste lillasyster min gav mig just en titel till min nästa bok – och hon manar mig att skriva utan ordning, bara skriva, strunta i om något hände före något annat. Det är nog en god idé… Tilltalar mig, kanske tillräckligt för att skriva så.

Jag kommer att ha tid att skriva, frågan är om jag har förmågan. Men det behöver jag inte fundera på nu. Apropå att oroa sig för sådant som ännu inte har hänt.

Just nu lagar jag mat, vilket innebär att två panerade torskbitar steker långsamt i liten stekpanna. Och som sagt, rödbetor som kokar. Tänker mig att äta detta med flingsalt och veganskt ”smör” (efterlämnat i frysen av min vän Karin och kanske dugligt i det här sammanhanget). Mitt vanliga smör är slut och jag köper inte nytt. Nu. Påminner mig att rödbetor är betydligt mera ”hårdkokta” än potatis, kräver lång tid. Det har jag.

Och inte har jag bråttom heller, som för länge sedan när familjen och barnens vänner skulle ”utfordras”, ha mat när jag kom hem från jobbet. Jisses, hur gick det till? Gjorde nog det, även om jag har svårt att förstå det idag. Tacksam att den tiden bara är något jag nästan minns.

Det blev en god middag, och nu är det onsdag. Start vid halv sju med sista delen av artrosövningarna, de som registreras. Åkte sedan in med utrustningen till Rehab, fick håret klippt (ser ut som masen i Himlaspelet just nu, men vet att det går över) och handlade lite (gräddfil) på Ica. Lämnade Bokbörsen-böckerna och väntar nu bara på betalningen. Inga nya beställningar. Slängde sorterade sopor, och kommer precis nu ihåg att jag ska ställa ut soptunnorna för tömning i morgon. Så det gör jag.

Försökte tvätta bort lindkladdet från biltaket, gick sådär. Vädret är omväxlande idag, kraftiga vindar, molnigt och emellanåt en liten solglimt. Regnat under natten. Jag håller mig inne, och funderar över det sista i min packning. Resväskan väger mindre än den får, och ryggsäck och kasse kan nog hamna under 10 kg-strecket, om jag skippar mina varma och sköna tofflor. Om den här laptopen ska följa med visar sig när jag är hemma hos sonen på måndag och försöker ansluta till deras Wi-Fi med min nya, lätta laptop. Hoppas det fungerar (och därmed förhoppningsvis även går bra på Teneriffa), annars blir det besvärligt.

Kör mina Icebug-skor i tvättmaskinen, de blir som nya.

Ikea har ännu inte fått ändan ur vagnen och returnerat det jag betalade för den uteblivna tjänsten, en dryg vecka sedan ärendet hanterades. Avast var snabba med återbetalning, och jag hoppas kunna installera gratisprogrammet även på min nya laptop hos sonen. Vill inte ha alla de där finessiga varianterna som bara verkar krångla till allting.

Just nu vill jag bara att dagarna ska gå fort, så att jag kommer iväg. Drömmer om bagage hit och dit, ibland borta. Tror mig inte om att komma ihåg hur jag kan ladda Titsa-kortet (busskort), minns inte när jag kan checka in via nätet (om jag har fungerande sådant), etcetera. Vännen Helen har påmint mig om vilka bussar som går vart.

Och kanske är min hyresvärdinnas son hemma när jag kommer och kan bära upp min väska – den är definitivt för tung för mig, och det är två trappor, eller faktiskt tre även om lägenheten ligger på andra våningen. Ungefär som i La Zenia, bra träning i och för sig. Men inte efter en tröttsam resa, med 2-3 timmars väntetid på Gardemoen, inget direktflyg till Teneriffa med Norwegian förrän senare under hösten.

Nu lockar solen ut mig på altanen. En stund, innan molnen tog över.

Sonen ringer för att meddela att Ikea behöver kontouppgifter för att kunna betala tillbaka de pengar de tog för en icke utförd tjänst. Det visar sig att uppgiften att de skulle återföra pengarna till mitt kort inte stämde, så nu har de fått bankkonto och ska sätta in pengarna där i stället… Den som lever får se.

Omåttligt irriterande att det är så svårt att få korrekta besked, det går inte att använda hemsidan för kontakt, du måste ringa och ha anskrämlig hissmusik i öronen (idag i 10 minuter), vilket inte gör någon missbelåten kund på bättre humör. Har delgivit min uppfattning som ”definitivt inte belåten kund” i svarsformulär efter telefonsamtalet. Tänker undvika Ikea framöver, möjligen kuta in och köpa ljus och servietter när jag behöver.

Norwegian skickar mejl där det anges att jag inte har betalt för liten väska i bagagehyllan plus dito under sätet framför, med möjlighet att boka mera bagage mot betalning. Förvirrande. Jag tänker fortfarande använda mig av både bagagehylla och golv. Max 10 kg tillsammans, som min bokning anger. Nu fick jag i alla fall besked att jag kan checka in 48 timmar före avresa, via nätet.

Ser ut som ganska nya i alla fall

Jag ser ut genom köksfönstret. Ser lindens löv röra sig i vinden. Än är det många som ska falla.  Solen tar sig igenom från höger, än har den inte gått ner. Jag släpper ut en fluga. Och tror att jag nog släppt ut den nyss.

Bilen står där borta där lindens kladd inte når den. Biltaket är fortfarande fläckigt av lind. Och spaken till vindrutespolaren är av. Regn verkar finnas på kartan, när jag ska åka till sonen med bilen. Det är en annan dag, inte nu.

Vad är det som får mig att oroa mig för sådant jag faktiskt inte kan påverka. Väder är bara ett exempel.

Tacksam, Lotta har köpt ett madrasskydd till Anders gamla säng med ny madrass hemma hos henne.

Nu är det tisdag, jag har varit duktig flicka (!) och gjort hela artrosprogrammet i morse. Gick upp halv sju, så jag hade tid. Har tvättat det sista jag tänker tvätta före avfärd, packat och vägt resväskan som checkas in, vägt det jag i övrigt får ha med. Om den här laptopen ska rymmas blir det nog ganska precis 10 kg, som är max i kabinen.

Den behöver jag bara om jag inte får ordning på anslutning till Wi-Fi i den nya. Kollar hemma hos sonen på måndag kväll, kan lämna den här tunga där om jag kommer in på deras nät.

I morgon ska jag försöka få håret klippt, lämna in artrospinalerna på Rehab, posta den Bokbörsen-bok vars försäljning gladde mig i morse. 750 kronor in (förutsatt att kunden betalar). En bok som legat bland mina annonser sedan jag började med Bokbörsen för många år sedan. Ser att den boken också finns i några ex med priser som är dubbla mitt. Jag är nöjd ändå.

Lite sol tränger igenom diset, jag hänger tvätten ute.

Middag idag, kokta färska rödbetor, och två bitar torsk som är sådär krispig som den brukar vara i engelska ”fish & chips”, ur frysen. Jag gör mitt bästa att tömma den frys som får vara igång, men lär inte göra t ex någon paj, eller äta flera vårrullar, eller äppelklyftor… Eller koka vinbärssylt. Lite pytt-i-panna med stekt ägg får det bli en kväll, då går inlagda rödbetor också åt. Mandelpotatis med matjessill kräver nog lite gräddfil, som får inhandlas. De frysta räkorna blir bra till helgen, kanske med currysås och ris. Har gravad lax också, och torskrygg, ett par små potatisgratänger (färdigköpta). Det visar sig längre fram i veckan om något passar mig.

Klockan är bara halv elva. Nu ut på altanen i den sol som finns, och en stunds läsning. Kanske André Brinks Innan jag glömmer. En titel som känns lite kusligt aktuell, ju äldre och dementare vi blir, vi som ändå fortsätter leva. En bok jag hela tiden kommer ihåg som ”Medan jag minns”. Läser ut boken och berörs av en gammal mans minnen av kärlek, och upplevelse, som ”käre, käre, gamle man” av kärlek.

Får ännu en Bokbörsen-beställning – fem böcker à 20 kr till engångsfrakten 62 kr, bökigt att slå in, men det gick. Bra att få in lite pengar, bra att bli av med böcker till läsare som vill ha dem.

Den som har ögon att se med ser en vacker, slank liten snok på trappgallret – glad att hen är här, kanske kan mössen bli färre

Söndag 22 september 2024 – undrade ett ögonblick varför detta datum kändes så bekant. Men kommer inte på något, pappa fyllde år 22 oktober, kanske är det de siffrorna som spökar. Han får vänta på grattis från Teneriffa.

Jag har precis varit ner till Addarn och tagit ett snabbt och uppfriskande dopp. En kanotist som paddlade alldeles utanför badhuset fick mig att vänta en stund, har ingen åstundan att exponera mig naken för paddlande män. Vägrar baddräkt när jag inte måste (som i Spanien).

Tvättar mina lakan idag, och hoppas på torkväder. Det är molnigt och 13 grader, var bara 4 i natt. Rätt tid att åka annanstans, när jag fortfarande kan.

Ger upp om anslutning till mitt nätverk med den nya laptopen, chansar på att den kan ansluta till Wi-Fi dit jag kommer. Överväger att ta med även den här datorn, men det blir nog för tungt. Vägning av bagage sker innan jag åker hem till sonen för att sova och få transport till Arlanda tidig tisdagsmorgon nästa vecka.

Frostar av den frys som får vara avstängd medan jag är borta. Den andra är fullproppad, men något ska jag hinna äta. Använder mjölk med lång hållbarhet till kaffet, gröt med mjölk får vänta. Tänker inte handla just någonting i veckan som kommer. Bara göra slut på sådant som finns i kyl och frys. Idag blir det vårrullar till middag, med thaiwokgrönsaker till.

Drygt fyra tusen steg idag, inomhus, till tvättstrecket och sjön tur och retur. Kommer att sakna den här lilla behändiga sensorn när jag lämnar tillbaka artrosskolans utrustning nästa vecka. Sista veckan med registrerade övningar, sedan får jag fortsätta på egen hand och hoppas på att ha motivation nog för det. Kvart i ett, har just hängt tvätten.

Kollar om Ikea har fått in benen (20 cm) till Anders nya säng(ar), han behöver 2×4 stycken. Det har de inte. Därmed slipper jag åka till varuhuset igen, han (och Lotta) får fixa det själva. Och äldste sonen kan förhoppningsvis hjälpa sin bror med montering av ben och beslag som håller ihop de två sängarna. Någon gång, det är nog ingen brådska. Jag har gjort mitt.

Syrran skickar en bild på Whatsapp, och jag tar mig in så att jag faktiskt ser bilden, en överlycklig vattenmelonodlare, Ronja 5 år. Jag kan säkert lära mig att använda appen själv så småningom. Whatsapp är bättre än annat som bildförmedlare, enligt syrrans barn som kan sådant.

Måndagen börjar med ett besök hos doktor Calle, för kortisonspruta. Han ville bara ge mig en i vänster knä, det som varit mest ont. Att ge i båda knäna hade han en dålig erfarenhet av, någon hade fått ont och inte kunnat gå alls på ett bra tag. Så, jag rättar mig och väntar med spruta i höger knä, kanske när jag kommer hem igen.

Så for jag till biltvätten. För första gången i livet har jag ensam kört både in och ut ur en sådan där hemsk sak med roterande borstar. Det gick. Men inte blev bilen helt ren, lindens kladd sitter kvar här och där. Nu har jag parkerat borta vid magasinet, där är inget träd i närheten.

Postade också fyra av sonens böcker, nyligen inlagda på Bokbörsen.

Nu hemma och fikar. Bör köra träningsprogrammet också idag, men det får vänta en stund. Registreringsapparaturen ska lämnas tillbaka senare i veckan.

Den gamla datorn har inga problem (just nu) med anslutning. Men det jag skrev om idag finns inte här, har inte synkats hit. Inte vet jag vad som är galet med min nya laptop och inställningar, men någon någonstans kanske kan lösa det. Jag försöker nöja mig med att detta för ögonblicket fungerar.

Hoppas det gör så i morgon också. Då kan jag lägga in sonens böcker på Bokbörsen.

Nu har jag avslutat prenumerationen på Avast och begärt ”refund”. Har laddat ner gratisprogrammet i stället. Är less på automatiska förnyelser och saker som bara ställer till det. Vet inte om jag törs öppna den nya datorn och kolla vad som händer där.

Det är fredag morgon och min gamla dator ansluter fortfarande, den nya inte. Avast har meddelat att mina pengar är på väg.

Sonen hade en ny idé beträffande hans gamla säng, ”den kanske går in i bilen” – och det gör den kanske. Vi testar i morgon eftermiddag. Slit och släp. Då kan han få sin rena tvätt också.

Nu ska jag ägna mig åt Bokbörsen en stund. Jag lade några timmar på att registrera de av sonens böcker som jag fått med mig hem. Nätet fungerade hela dagen, hela kvällen och en stund på lördagsmorgonen. Efter ungefär en kvart upphörde anslutningen… Och mitt nätverk finns inte med på listan, enbart gårdens olika anslutningar.

Stänger av router och dator, sätter igång igen. Då är dokumentet plötsligt skrivskyddat, inte av mig, inte medvetet. Fortfarande inget internet. Men nätverket finns där. Har inte kollat nya datorn.

Frustrerande.

Det är en disig lördagsmorgon, med dimma bortöver mot skogen. Drömde att doktor Calle beklagade, men de hade inte kortison längre (för mina knän), ”det är en ekonomisk fråga”.

Drar ur sladden till routern, och låter den ligga ett par timmar. Sätter i och har internet igen, på gamla datorn, inte den nya. Tacksam att kunna svara på mejl via min stora tunga laptop. Letar efter en anteckningsbok jag trodde mig ha där jag noterat alla lösenord, hittar inte. Resfeber?

Nu har jag varit in på Jysk och köpt ny madrass och kudde till sonens gamla säng. Han och hans särbo (och ett par hjälpsamma grannar) hade fått ner sängen utanför porten när jag kom. Med gemensamma krafter och lite pulande fick vi in sängen tillräckligt långt in i bilen (en Opel Corsa som rymmer mycket mer än jag tror). Lotta hade snöre vilket jag glömt och vi kunde förankra bakluckan så pass att jag kunde köra. Sonen fick klämma in sig i framsätet som var väldigt trångt. Lotta gick hemåt.

Körde försiktigt och var lite rädd i uppförsbacken strax utanför porten dit vi skulle. Sonen tog kudde och madrass och öppnade porten, medan jag började baxa ut sängen ur bilen. En svensk man gick snabbt förbi och stirrade rakt fram. Den invandrade man med (tror jag) afrikanskt ursprung som också kunde ha passerat, kom genast till min hjälp och bar ensam in sängen i porten. Där det visade sig att hissen var för låg.

Han och sonen lyckades få med sig sängen tre trappor upp. Och jag var innerligt glad åt denne hjälpsamma man – han menade att som grannar är man som familj, och hjälper varandra. Han gav mig tro på att människor är grundläggande vänliga och hjälpsamma.

När sängen väl var inne i lägenheten fick vi den på plats. Jag tog ett abrupt farväl, eftersom jag inte ville köra i mörker.

Nu hemma vid köksbordet, glad åt att även detta fungerade. Jag kallades ”krutkvinna” eftersom Lotta inte ville kalla mig krutgumma. Mindre glad är jag åt att den nylimmade spaken till vindrutetorkarna åter hamnade i min hand när jag försiktigt ville använda torkarna. Det blir något äldste sonen får ordna med före besiktning, beställa ny produkt och få dit den…

18 september 2024 – jag har lämnat in datorn hos ”min” affär, får hämta i morgon. De kollar varför jag inte kan ansluta till internet. Ett dygn utan internet i datorn, blir nöden för stor har jag mobilen.

Imorgon kommer syrran och en kompis till Norrtälje, bland annat för att träffa en gammal vän från Avesta. Jag hänger på och fikar med dem, i samband med att jag ändå ska in och hämta datorn.

Har pratat med en trevlig och tillmötesgående kvinna på Ikeas kundtjänst – hon sätter tillbaka 599 kronor på det kort jag använde för att betala för tjänsten vi inte fick, bortforsling av gamla sängen. Jag har varit på sopstationen med gamla madrassen och diverse teknisk oanvändbar apparatur. Nu kanske det inte återstår så mycket att slänga hos sonen, bara en ful vitmålad stol med trasig sits – den glömde jag igår. Hans tvätt hänger på tork och nu är solen framme så den kanske torkar. Har en tvätt till att klara av under veckan, eller åtminstone innan jag åker hem till honom igen på tisdag nästa vecka.

Eftersom jag var uppe strax före sex i morse har jag också hunnit med att göra ett fullt program med artrosövningar, har nu bara de kvar som jag inte orkade med i måndags. Och sensorn ligger i byxfickan, har registrerat 3 100 steg redan idag när klockan är tolv, snart.

Andra syrran åker till sina döttrar i London idag.

Anders tvätt torkar ute. Jag sitter på altanen och läser. Har gjort en långsam fisksoppa till middag – torskrygg, morötter, gul paprika, chalottenlök och purjo, fiskbuljong och lite viño verde. Ett par kokta mandelpotatisar, och några stora räkor. Om jag hinner få ner dem i soppan, innan jag äter upp dem. Icas stora lösfrysta räkor är väldigt bra, många gånger bättre än de paketerade, som ofta är till extrapris.

Hoppas ”datakillen” får ordning på min internetanslutning.  Det visar sig i morgon, liksom kanske Ikeas återbetalning av icke utförd tjänst, som de tagit betalt för. Trevligt kundtjänstsamtal idag dock, jämfört med igår när jag fick ”luren i örat”. Stackars Filip tröttnade.

Fisksoppan var mycket god, och några räkor hamnade i den när jag värmde den. Som alltför ofta undrar jag varför jag inte gör soppa oftare. Lätt, gott och ekonomiskt. Här ska inte inhandlas flera ingredienser, men i Puerto de la Cruz. När jag hittat en ”dramaten”. Om en dryg vecka.

Jag har lunch i morgon också. Men räkorna har jag fiskat upp. Och ätit.

Klockan är snart sex. All tvätt är inne, får torka färdigt här. Dimman är inte torkvänlig. Har pratat med sonen, han har kommit på att han kan få den gamla sängen transporterad till Lotta, och vi kan köpa en ny madrass för pengarna som kommer i retur från Ikea. Bra idé, det var kanske inte fel att bortforslingen inte fungerade igår. Men någonstans inuti var jag faktiskt glad åt att jag blev så legitimt arg över att det inte gick som betalt för. Jag var inte vänlig och förstående, jag var förbannad. Och Filip på Ikeas kundtjänst kom i vägen, han lät dessutom förkyld också, stackarn.

Nu har jag varit uppe i tolv timmar, börjar bli trött. Och nöjd med det jag klarat av idag, även om resultaten inte har visat sig ännu (annat än i att bilen är tom på grovsopor).

Merlin talar om för mig att jag borde ha hört gransångare, större hackspett och ormvråk, medan jag satt ute på altanen. Det gjorde jag förstås inte, med hörapparaterna på bänken i köket. Men glad ändå.

Längtar efter sängen, men inser att jag inte kan gå dit när klockan bara är sex (om jag inte vill vakna för tidigt även i morgon bitti, och det vill jag inte). Mätt, disken är diskad, har Anders böcker till Bokbörsen på köksbordet eftersom jag inte har internet och därmed inte kan lägga in dem. Ska ske innan jag åker, även om jag stänger min säljarsida.

Läser en av sonens böcker, Dawnthief, av James Barclay. Försöker begripa vad den handlar om, korpar? Som kanske är krigare av någon sort, mot ondska av annan sort. Får nog läsa lite mera om jag ska förstå någonting. Annars väntar Kadarés Krönika i sten bredvid sängen. Syrrans, hon har varit i Albanien två gånger, kanske blir det mitt nästa resmål.

Torsdag morgon, vaknar som vanligt numera väl tidigt, går upp halv sju. Äter min gröt, dricker mitt te, vid sjutiden samlas de som jobbar på gården i ”sitt” hus en bit bort. Dimma. Konstigt att inte kunna kolla och använda internet, ger mig en bild av mitt beroende. Överlever så länge jag kan skriva något.

Drömde att jag tappade bort en grannes dementa pappa, som skulle bo hos mig över helgen. Han drog på sig sina kamouflagebrallor och stack, mager och tunn, med bar överkropp. Hans tröja låg kvar. Jag letade, men hittade honom inte. Gick gata upp och gata ner i något som kanske var Norrtälje, okända delar av stan.

Fortsatte drömmen i morse – då vi och grannen insåg att ingen visste var gubben var, jag hade bara tagit för givet att han kommit tillrätta när jag inte hörde något. Vad de trott när de kom hem och inte hörde av sig till mig framkom inte i drömmen. Som tur var vaknade jag alldeles innan jag förmodligen skulle få en förtvivlad utskällning. I drömmen hade jag misslyckats.

Hoppas ”datakillen” fått ordning på min laptop. Och det vore bra om jag slipper köpa dyr router nu (ca 1500 kr om jag minns rätt), eftersom jag ändå inte kan använda den på ett halvår borta. Den jag har håller nätt och jämnt ihop, har haft den i många år, men den fungerar fortfarande såvitt jag begriper. Kvinnan i butiken rekommenderade (förstås) inköp av ny apparat, när hon såg att jag klistrat ihop den jag har med målartejp.

Nu har jag gjort de övningar jag inte gjorde häromdagen, i artrosprogrammet. Skönt att ha veckans träning av klarad. Det blir väl några steg också idag, i Norrtälje med syrran och sällskap. De anländer per buss ungefär kvart i elva, då de ska fika med annan vän på Röda Korset, där den vännen bakar bullar på torsdagar. Jag vet inte ens var Röda Korset ligger, och bakar inte bullar ens härhemma.

Not me, but a picture of bread…

Halv tio var jag hos sonen i Sundbyberg, vi städade en vända, åkte till Ica Maxi och köpte flera plastbacker och diverse städtillbehör. Tillbaka till lägenheten, han dammsög balkongen, och vi fortsatte städa och plocka så att hans nya säng ska kunna ställas på ett rent golv. Han har en hel del mera att göra med att sortera böcker och DVD-skivor (om det nu är så de heter). Jag har några kassar med den andra sortens filmer, eftersom han inte har någon spelare till dem. Kanske en loppis nästa sommar.

I morgon åker jag till sopstationen här med en gammal hopfällbar säng, en äcklig madrass som jag lyckades få in i två sopsäckar, en stol som har säckat ihop och en oanvändbar ”dramaten”. Känns jätteskönt att ha kunnat hjälpa honom komma mera i ordning, han blir nog less på att jag blir grinig när jag blir trött, och morrar lite – men vi klarar det. Nu är jag hemma när klockan är lite över sju. Har tänt ett batteriblockljus och ett vanligt i skymningen som sakta kommer. Och jag har gjort mig en Dry Martini, sällan har den känts så välförtjänt.

7 400 steg, och diverse annan gymnastik. Kroppen känns ganska mör, men jag har inte ont.

Sovit hyfsat under natten och vaknar vid sex till en mycket dimmig morgon. Det är ett nytt landskap när dimman tar bort skogen bortanför kullarna. Mischa går till jobbet vid sju, jag sitter skönt inomhus och dricker mitt te efter havregrynsgröten. Har satt på elementet i köket, det var bara sexton grader i morse. Ute var det 3,5. Ruggigt.

Kroppen är lite ovillig än så länge, men jag ska nog göra åtminstone några artrosövningar. Jag ska inte gå några drygt 7 000 steg idag.

Internet är ännu ovilligare, ”går inte att ansluta” kort och gott. Routern lever och visar att Telia har noll kapacitet. Påtvingad nätpaus alltså. Skulle just lägga in några av sonens böcker på Bokbörsen, det får vänta.

Solen gör sitt bästa för att skingra dimman, jag kör en tvättmaskin i hopp om att det lyckas så att jag kan hänga lakanen ute.

Får inte igång nätet. Har kollat nätverkskort, och gjort annat som rekommenderas. Anslutningen bara vägrar. Avast städade i morse, något gick förmodligen fel då. Besökte ”min” datorbutik i Norrtälje och där fungerade både router och anslutning. När jag kommer hem fungerar routern, men ”det går inte att ansluta”. Det gick i alla fall att slänga grovsoporna på sopstationen, tacksam för det.

Frustrerande, nätet fungerar på telefonen utan problem. Jag kunde bekräfta att jag skickat den beställda boken. Men jag ids inte lägga in Anders böcker och sitta och fippla med fingrarna på mobilen, och hela tiden skriva fel. I morgon kanske jag hinner in på datorbutiken på eftermiddagen om jag kommer iväg från sonen i tid. Det visar sig.

Tar med dator och router till sonen, där fungerar det. Hoppas det gör så även hemma hos mig.

Sängen har levererats, men i den order Bring hade stod ingenting om bortforsling av den gamla sängen… Och Ikeas kundtjänst kunde inte göra någonting åt det – föreslog att jag skulle ta offert från någon borttransporterare, skicka till Ikea och (kanske) få godkänt, och hitta nytt datum för transporten. Jag blev riktigt arg och ganska oförskämd mot den stackars Filip på sk Kundtjänst. De kan ta betalt för tjänsten men har ingen möjlighet att kontrollera att den blir utförd. Och eftersom klockan snart är tolv lär ingen annan bil från Bring komma och hämta något.

Hallen är full av emballage, rummet fortfarande fullt av böcker och tidningar som sorteras av sonen. Hans rena kläder ligger i diverse plastbackar med lock. Han har en del att pyssla med framöver. Men, hans balkong är tömd på sådant som inte används, golven är rena för ögonblicket. Han har en förhoppningsvis skön och stor säng att sova i – om den inte glider isär, jag vågade mig inte på att koppla ihop de två 80 cm sängarna, eftersom jag inte trodde oss om att kunna hantera något så stort och tungt. Och sängben har han fortfarande inte, de fanns inte på lager. Får kolla under veckan, har lovat att komma hit igen på tisdag nästa vecka. Trött och svettig nu.

Har slängt kartonger och plast, resten av det som ska till sopstationen kommer dit i morgon. Jag är hemma, känner mig i stort behov av dusch och mat så småningom. Äldste sonen ringde och var glad, har fått nytt jobb på ett företag i Täby. Han har jobbat inom byggbranschen de senaste åren. Där är det svårt att hitta nya uppdrag. Jag gläds med honom och hoppas det blir bra.

Hoppas Anders sover gott i natt, hoppas han inte hamnar mellan sängarna, tror att den tunga madrassen håller honom på plats. Problemet med internetanslutning här hemma kvarstår, kanske är det ett alltför ambitiöst Avast-program som envisas med att mitt nätverk är riskfyllt. Jag har haft det i många år, det är privat – men tydligen så väl skyddat att det inte går att ansluta via min nya dator med nya skydd. Det här får gå via min gamla dator, där fungerar allt.

En Icura-bild av en övning – idag blir det inga sådana, det räcker med de som ingått i dagens värv hos sonen

Solig, tidig lördagsmorgon. Vaknar halv fem, går upp vid sex. Te. Jagar en sån där liten envis fluga som inte sitter stilla tillräckligt länge för flugmord. Och inte har vett att flyga ut när jag öppnar köksfönstret. Just nu vet jag inte var den är.

Nöjer mig med mitt te så länge. Har inte lust vare sig för rutbröd med ost eller havregrynsgröt. Än, kanske lite senare.

Klockan åtta har jag gjort de tre artrosövningar jag inte orkade med häromdagen, nu är veckans övningskvot avklarad. Antalet steg per dag sjönk efter Ikea-besöket, men är ändå just nu på drygt 31 000 under veckan hittills. Jag är bra.

Och lite hungrig – äter mina två rutbröd nu, till kallt te.

Försöker lite senare bryna marinerad fläskytterfilé, med klent resultat. Nu puttrar två stora bitar fläskkött i grädde och kantareller, kalvbuljong och en gnutta kolorit (för att få lite färg på det hela). Ris till kanske, men inte förrän till middag i morgon. Tror jag. Jag har paté med rödlökscumberland till middag.

Har suttit ute i solen och läst. Den lilla tvätten torkade fort. Nu när det är sen eftermiddag är jag inomhus igen. Har pratat med yngste sonen som har torkat köksgolvet mm. Hoppas han orkar torka i rummet också. Åker in på tisdag, om inte i morgon. Och tar med mig middagsmat.

Dagen blir lång när jag vaknar så tidigt. Har mest lust att gå till sängs nu, men klockan är bara fem. Pratar med sonen igen, han blir glad om jag kommer i morgon.

Paketerar en Bokbörsen-bok, som jag kan lämna i morgon. Synd att jag måste stänga av den lilla inkomstkällan när jag reser till Teneriffa.

Läser en lite roande, men också seg bok av John O´Farrell, Mannen som glömde sin fru. Med hatt på omslaget som får mig att tänka på psykologen (har glömt namnet) som förväxlade sin fru med en hatt – eller så. Boken nu handlar om en man som får en möjligen stressframkallad minnesförlust och glömmer helt att han och hans fru är mitt i en skilsmässoprocess. Han har glömt henne, deras barn, sina föräldrar. Det mesta av sitt liv. En i och för sig intresseväckande tanke.

Nu har jag tömt gästsängarna på lakan och ställt upp madrasserna mot väggen, så att möss kanske inte tycker att det är något bra ställe att boa på. Täcken och kuddar i plastgarderober, högt upp. Öppna plastpåsar med kattsand ”överallt” i huset är nästa åtgärd, men den får vänta några dagar.

Varken sädesärlor eller svalor har flyttat ännu. Min Merlin-app hörde också en rödhake där nere vid sjön. Det blev inget dopp, vinden låg på och det kändes inte skönt. Men det blev ännu några steg, idag 6 350. Nöjd.

okända svalor

Fredagsmorgon, 11 grader vid åttatiden. Känns höstligt. Viker sonens tvätt och funderar på när jag ska åka in med den. Kanske på tisdag då hans nya säng ska anlända, så kan jag bistå vid hanteringen, och kanske också hämta ben till sängen på Ikea. Om de fått hem dem… Det har de inte idag.

Min yngsta syster fyller år idag, och jag gratulerade per mobil mitt i ”födelsedagsgröten”. På söndag fyller hennes son år.

Jag ska göra veckans återstående övningar i artrosprogrammet. Gjort, känner mig nyttigt duktig. Stånkar och stönar och darrar i benen, men gör. Appen Icura är bra, instruktionerna tydliga och registreringen och återkopplingen från Jenny, på Rehab Norrtälje sjukhus, är uppmuntrande.

Fikar och läser en stund i Hiromi Kawakamis bok Nakanos secondhand butik – känns lovande. Har läst och tyckte om Senseis portfölj av samma författare.

Himlen blir allt molnigare, eller kanske mulnare. Molnen hänger ihop. Middagsfunderingar ör har nu syftet att tömma frysen så gott jag hinner. Därmed blir det sniglar till kvällen, Lidls, som jag gillat tidigare. Får lägga till lite mera vitlök.

Sitter ute och läser om Nakano-san och hans medarbetare. En stillsam bok, även om det också finns dramatik i det som sker. Språket och översättningen får mig att vila i orden.

När klockan är sex har jag ätit mina sniglar med en skiva rostat bröd till vitlökssmöret. Gott. Kawakamis bok är utläst, fin.

Jag ser harpalten därute på gröngräset. Fint, har inte sett hen på några dagar.

Och konstaterar att jag är trött på alla kändisar som agerar hit och dit, oavsett ämne. Vill inte se mera sådant, och då är jag ända aldrig på TikTok – eller hur det nu heter. Gardell ondgör sig över ”reels” och jag vet knappt vad det är. Finns nog på Facebook också, och jag tittar ibland. Känner mig inte som om jag är beroende av ”reels”. Möjligt att jag har lyckats missa något jag inte behlöver.

Och inte har jag badat på ett par dagar. Kanske dags i morgon.