beskrivarblogg

Vad handlar livet om? Jag är 82 år gammal, och vet inte. Förstår inte, allra minst förstår jag att jag förmodligen snart ska dö. Snart? Hur långt är ett snöre? Ingen har ett vettigt svar på frågan. Det enda jag vet är att jag inte vet någonting.

Jag vill inte dö. Inte än. Inte ens snart. Men jag vill heller inte bli någon som inte förmår någonting, bara ligger där i en säng och inte vet vad som är upp eller ner. Om det blir så, då vill jag dö, fort.

Just nu är det ”bara” knäna som strejkar. Jag kan fortfarande gå, men bara långsamt. Ännu något jag måste lära mig. Har aldrig gått långsamt i livet, snarare tvärtom.

Trodde ett tag att jag planerat in besök här och mitt besök där – idag visar det sig att inget blir av. Har länge hävdat att det där med att planera bara är att glömma – idag visade det sig att det är så. Karins besök efter midsommar (från Danmark) blir inte av, hon bröt benet för någon vecka sedan. Nu tror vi att hon kommer alldeles i slutet av juli i stället en vecka. Och vännen jag skulle träffat i Knivsta kommer över huvud taget inte till Sverige, ledsamheter med släkten. Så, jag, sonen och hans särbo har hela juli för oss själva, om vi vill.

En hare springer förbi på vägen. Djurlivet hittills idag, men än är klockan bara nio. Mitt te kallnar i muggen, gröten är uppäten och disken ligger färdig för disk i diskhon. Sol, vind och moln. Blombladen faller sakta från midsommarblomstren på köksbordet. Längre fram på dagen blir det en färd in till Norrtälje, behöver handla. Min planeringshorisont.

Fasantuppen spatserar över vägen när jag kommer tillbaka. Förfärligt många människor överallt, men jag fick gjort det jag skulle. Alla utsorterade glasburkar är lämnade, några böcker till omloppshyllan (och två andra fick följa med hem), kyl och frys påfyllda. Idag kostade färskpotatisen bara 8 kronor per kg, så jag fick förstås lov att köpa, även om jag har. Rickard Juhlins alkoholfria bubbel ligger i kylen, godare än många med alkohol i. Småflaskor med nubbe sedan i påskas, vitt vin, gin och tyvärr inte Marezzo, men torr italiensk vermouth. Vet inte varför jag inte gillar Noilly Prat… Cola och Sprite, alkoholfri öl, vi klarar oss i helgen.

Kanske gör jag lite gubbröra, vi har kallrökt lax, hårdkokta ägg, räkor om vi vill, renskavsgryta med egenplockad svamp eller fläskfilé med champinjoner – mina gäster kommer sen midsommaraftons eftermiddag, eftersom Anders jobbar… Jag hämtar i Norrtälje.

Mobilens väderspåmänniska (?) säger oväder på väg, storm onsdag. Just nu blåser det så att jag fällde ihop parasollet på altanen och gick in. Solen gömmer sig och kommer fram, molnen är stora. Klockan är bara kvart över tre.

Hade tänkt plocka ännu en bukett blommor på ängen längs vägen ut från gården, men där var nyslaget. Och lupinerna en bit bort var på väg att vissna. Vet att det finns stora fina prästkragar bortanför hjorthägnet, kanske åker jag dit en vända i morgon och kollar. De får dock stå ute på trappen (i den eventuella stormen), eftersom de luktar illa. Gör vanliga mindre prästkragar det också? I fjol plockade jag, och tog in – och tog ut. Minns inte att det var så när jag var liten.

Onsdagsmorgonen är blåsig, men knappast storm. Den kanske kommer. Jag ser framför mig en dag med läsning, kanske något skrivande, möjligen litet städande också. Lite. Nu är klockan nio och min frukost avklarad. Middag idag blir något ur frysen.

Torsdag 13 juni 2024 – åkte in och handlade, lämnade böcker och åkte hem igen, i skyfall. När jag kom hem slutade det regna. Åt lunch, pitabröd med hårdkokt ägg, och kaviar, philadelphia-ost. Ut på altanen en stund innan molnen fick mig att gå in igen. Det är svårt att räkna ut när det ska regna, eller inte… Idag upplevde jag för första gången att mina nya progressiva glasögon fungerade. Jag såg inte dubbelt när jag körde! Om jag har dem när jag går så blir jag fortfarande yr.

Nu inne. Lånade George RR Martin´s böcker, fortsättningen på A game of thrones. Vet inte vilka jag redan läst, men A Clash of Kings känns bekant. Maester Cressen har just tagit livet av sig själv, med det gift han avsåg för the red lady… De är härligt tjocka och räcker länge, oavsett om jag läst dem tidigare. 

En börsförståsigpåare uttalar att Synsams strategi kommer att gå åt pipsvängen, aktien faller kraftigt. Tur att jag inte har många. Samtidigt kan jag inte låta bli att förundras över att en person kan åstadkomma detta. Aktien har inte gått bra på länge, men det här verkar vara rejält sänkande. Visar sig, de få aktier jag har får ligga kvar. I morgon är det kanske någon annan ”expert” som uttalar sig.

Köpte glasspinnar med päronhölje på Ica. Hade en förhoppning att de kanske skulle smaka som barndomens päronpinnar, runda, goda. Det gjorde de inte – eller så är det mitt smakminne som fallerar. Åt en nyss ändå.

Tror att middagen idag blir färskpotatis med en sillbit, kanske rökt eller gravad lax. Om alls, just nu är magen full av pitabröd (veckans gåva på Ica) och hårdkokt ägg. Och glass. Inget regn ännu. Jag stannar nog inne i alla fall.

Men jag gick förstås ut igen, är inte pålitlig när det gäller att vara ute, eller inne… Nu är klockan halv fem, och jag avser att vara inomhus resten av den här dagen (och natten). Solen har flyttat sig till framsidan av huset, det blåser lätt. De svarta molnen är borta för ögonblicket. Jag tänker på hur konstigt det är att sitta här i Roslagen och läsa George RR Martin´s A Clash of Kings. Livet, i alla fall mitt liv, är ibland alldeles absurt. Kanske är det det märkliga som gör livet levbart. Nyfikenheten. Som fortgår även under fredagen, trots att jag vaknade 3.33 enligt mobilen, jag kollade för att se om jag såg rätt på den lilla klockan vid sängen… Gick inte ur sängen förrän halv sju.

Den här går lite fel…

Tisdag, tidig morgon, är uppe redan vid halv sex. Ser en sädesärla mata sin unge, som sitter och gapar på vägen utanför köksfönstret. Sol, tolv grader ute, arton inne. Blåser idag också, så jag går nog inte ut riktigt än.

Igår avslutade jag testläsningen av Pia Lerigons kommande bok, Skriv en bestseller på bara 10 veckor. Den fängslade mig så att jag satt alldeles för länge vid datorn, kroppen protesterade till slut. Tror att boken kan nå sina läsare, Pias modeller är väl genomtänkta och känns effektiva. Ska testa delar på mitt ”demensprojekt”, som behöver struktureras och redigeras, hårt. Någon bestseller lär det inte bli, men det kan bli ett bättre manus. Lycka till, Pia.

Jag har utrymme för betalda uppdrag också. Språkgranskning, redigering, korrektur. Har goda referenser och är snabb.

Nu springer haren fort på vägen, undrar varför han har så bråttom. Ingen bil i sikte. Lupinerna i vasen på köksbordet släpper sina blomblad vartefter, men får stå kvar ännu ett tag.  Resterna av pionen ligger i kompostpåsen. En stor röd pion lyser ännu upp rabatten därute. De andra blåste bort. Det har regnat även i natt, och det sägs ska bli molnigt fram på dagen.

Klockan är ett par minuter över sju, Misha går raskt bort mot huset där gårdens folk samlas inför arbetsdagen. Själv har jag mest lust att gå tillbaka till sängen efter morgongröten och teet. Men det gör jag inte, när temuggen är tom gör jag kaffe, plockar fram en korintkaka och går ut på altanen i solen. Byter pelargon nära soffan, eftersom den som stod där vält två gånger av vinden. Nu får den flytta till mera skyddat läge.

Molnen börjar samlas.

Jag läser om girafferna i USA och pojken som följer dem, först på stulen motorcykel, därefter som chaufför av den lastbil som forslar djur och skötare i riktning Kalifornien. West with Giraffes, av Lynda Rutledge.

Förbereder pastasås med lök, vitlök, krossade tomater, timjan, svart trumpetsvamp, egen tomatsås ur frysen. Tomatsåsen får koka ihop långsamt på spisen. Så småningom också köttfärs.  Den tinar just nu på diskbänken. Har ingen färsk pasta hemma, så det får bli tagliatelle, har just rivit en bit lagrad grevé som blir bra till. Min gamla Moulinex är bra att ha ibland, inga trasiga fingertoppar med den (jämfört med rivjärn).

Även om det mulnar går jag ut en vända igen. Än regnar det inte. Såsen klarar sig på spisen.

Och jag åt en god middag, läste ut giraffboken – den var fin. Nu är det onsdag (kollat), stora mörka moln på himlen när klockan är halv tolv. Vaknade även idag vid femtiden, alldeles för tidigt.

Jag har hunnit sitta ute en stund, tvättat en trasmatta, ”skurat” köksbordet och oljat in det. Dammsugit köket, torkat hallgolvet. Duschat och tvättat håret, som behöver klippas. Ska försöka hinna ta in mattan som hänger på tork, om det börjar regna. Den hänger inom räckhåll på altanen. Tänkte åka och handla idag, men inser att jag faktiskt inte behöver det.

Det blir stekt brödskiva med dito skinka och ägg till middag. Färsk vitkål till, lätt fräst i smör.

Söndagsmorgon. Ett ögonblick av sol, sedan tar molnen över. Och det blåser, lockar inte till utevistelse. Det blir ännu en dag med läsande av olika sort, test- och nöjesböcker. Trodde jag skulle läsa mera om girafferna när jag gått till sängs, men som vanligt somnade jag utan läsning.

Lupinerna är fortfarande vackra, men de börjar gråna. Och pionen stöttas av vasens kant, så att blombladen sitter kvar någon dag till. Tänker alltid på Ulf när jag ser pionerna slå ut här. Han fick en vackert röd pion och en grankvist på sin cowboy-kista, som han ville.

Det mesta av mandelblommen på stenen hann torka bort i värmen, några lyser vita.

Girafferna får fortsätta vänta på läsning. Nu hittade jag Harry Macfie´s Lägereldar längesen i en loppislåda. Läser och minns hur jag läste den första gången när jag nätt och jämnt var läskunnig (ungefär samtidigt som jag fick tag på Bara en mor av Ivar Lo-Johansson, ingen jämförelse i övrigt).

Kanske var jag åtta-nio år och jag ville bli ”trapper” när jag blev stor. Boken fick mig att längta till stora skogar med guldfyndigheter, jakt och fiske för att överleva, vintrar med snö som täckte allt. Indianer och trappers, pälsjakt och förnödenheter som fick forslas med kanot långa vägar. Läser nu, och fångas igen. Språket är ålderdomligt, boken kom 1944 på Bonniers förlag, och verbformerna är i pluralis. Exempel ”lågo, togo, redo”. Men trots det absolut läsbar som en äventyrsberättelse om hur det kunde vara att leva ett (manligt) liv som trapper, för länge sedan, långt borta i Amerika. Dagarna ”längas”, han skriver ”ej” i stället för ”inte”, naturskildringarna är fantastiska.  En ”whiskyjack” är en nordamerikansk lavskrika…

Boken kostade 1944 1,85 kronor. Harry Macfie presenteras av Google som ”svensk äventyrare” med en skotsk morfar, och många böcker utgivna i Sverige. Han berikade mitt unga liv. Vet faktiskt inte om han levde som trapper, eller om han bara hade en mycket detaljrik fantasi. Tack ska han ha i sin himmel, hur som. Han skapade en längtan. Nu har jag läst ut boken för den här gången, den hamnar nog i min bokhylla och inte i loppislådan.

Jag har ätit min middag, stekt ris från frysen, lök och egenplockad svamp, mest kantareller, några tinade och rensade wanname-räkor, välkryddat. Gott.

Molnen kommer och går, vinden består. Har knallat ut och in från altanen flera gånger idag. Ingen gång fick mig att vilja stanna. Eller bada. Så, jag håller mig inomhus. Just nu kanske jag återvänder till girafferna, eftersom trapperns äventyr är färdiglästa. Jag ser en stor hare som äter sig mätt på fältet på andra sidan vägen. Tur att jag varken är hungrig eller trapper.

Blasten växer upp i himlen, hoppas något växer under jorden också…

Lördag – kör en tvättmaskin och hänger ute, trots lätta regnskurar emellanåt. Svalt.

Var uppe för tidigt, vid kvart över sex. Dagen blir lång. Har suttit ute en stund, när solen kom fram mellan molnen. Har översatt från tjeckiska (?) till svenska, de SMS jag fick från min framtida värdinna i Bajamar. Google är bra, när det handlar om enkla meddelanden – förstod att hon blockerar februari och mars, om jag vill förlänga, och att jag bestämmer när jag väl är där. Samma innehåll som jag redan fått på svenska – men jag ville kolla så att där inte stod något annat.

Tar in en snart vissen pion från ”rabatten”, en blåste bort igår, två återstår därute. Aklejorna får stå kvar och vara vackra där de står.

Nu ska jag testläsa en stund. Pia Lerigon skriver bok om att skriva en bestseller på 10 veckor – intressanta resonemang och metoder. Läste nära 30 sidor igår, med de var inte sparade när jag började läsa idag. Det blev omläsning, som i och för sig bara gör att jag begriper mera och bättre. Nu paus, ögon och huvud är trötta. Fortsätter i morgon.

Klockan är kvart i åtta på kvällen, det blåser kraftigt igen. Jag börjar läsa en bok av Lynda Rutledge, West with Giraffes. Vet inte mycket mera om boken än titeln, handlar om en man och giraffer… Jag har ätit middag, resten av rostbiff och min potatissallad från igår, pickles tog slut. Kan jag göra egna? Och för många av de spröda korintkakorna har jag också petat i mig, plus bigarråer (eller körsbär?). Pratat med sönerna och ena syrran. Wordfeudar med den andra och med sonsonen som fyller år på tisdag. Senast vi sågs hävdade han att han inte spelar med mig för att vara snäll, han vill vinna. Gläder mig, men jag inser att han är en smartare strateg än jag… Kul ändå. Har klarat av wordle på fyra försök, och supersvårt sudoku i DN.

I kväll kryper jag ner i en renbäddad säng. Skönt med lakan som torkat ute. Tar fram några böcker som kan få följa med till omloppshyllan på biblioteket. Har alltför många som jag bestämt inte är lönsamma att lägga in på Bokbörsen. Kanske någon ändå vill läsa dem, jag slänger enbart trasiga oläsbara böcker. Nästa loppis (om det blir någon, det kostar på mina knän) får en kartong böcker följa med, gratis för den som vill. Idag har jag inte fått någon beställning, annars brukar helger för det mesta medföra ett par beställningar. Sommar, många gör annat än läser. Till skillnad från mig som alltid läser. Eller läser om, har inte hunnit fram till Röde Orm i sommar, ännu. Det blir.

Testade igår att köra bil med mina nya glasögon. Lite knepigt, men kanske bättre än utan. Tar nog lite tid innan jag vänjer mig. Har också köpt nya solglasögon som går att använda utanpå de nya. De jag hade var för små…

Inser att jag behöver börja vara sparsam om jag ska ha råd att åka iväg ett halvår under vintern. Inga köp av kläder etc. Maj blev alldeles för kostsamt, tandläkare och tandhygienist, ögonundersökning och nya glasögon; tacksam för frikortet som gjorde läkarbesök och ögonläkare gratis. Kortet räcker till början av augusti. Hoppas förstås ändå att jag slipper använda förmånen. Borde antagligen fylla på fästingvaccinet, hur är det med det? Går det på frikortet för gamlingar? Har än så länge bara hittat en fästing, och den fanns nog i gräset på väg till klädstrecket. Den hann inte leva så länge på mig.

Irriterar mig på att jag inte får mina Bose hörlurar att fungera med den här laptopen. De gick alldeles utmärkt med den jag kvaddade. Har försökt ställa in, misslyckats. Nu sätter jag i hörapparaterna och hör via dem, men då hörs ljudet också i rummet. Gör inget när jag är ensam, men inte så kul om jag har sällskap.

Lindens grenar hänger ner utanför mitt köksfönster. Jag borde kapa åtminstone några så att jag lättare kommer fram till och från bilen. Nu får jag ducka, och gillar inte tanken på kryp som kanske landar fel. På mig.

Vaknade tidigt även denna söndag, åt frukost och öppnade laptopen. Det har regnat under natten och kommer kanske regn även idag. Men just i det här ögonblicket lyser solen.

6 juni 2024 – Sveriges nationaldag. Det är ingen viktighet för min del. En lugn och stillsam dag, mest inomhus, eftersom det blåser otrevligt kraftigt, och solen varierar. Har vattnat potatisen och bakat korintkakor. Syrrans recept, mina liknar inte hennes. När jag ändå höll på så gjorde jag en god ugnspannkaka med både lite rimmat fläsk och bacon i småbitar. Drottningsylt till, hemgjord på köpta bär. Tidig middag klockan fyra.

Inget bad idag heller. Gillar inte när sjön går ”vild”. Men jag och grönskan längtar efter regn. En gammal, mycket mossig och ganska stor gren har ramlat ner i syrenhäcken bakom huset. Jag lär inte kunna flytta på den, kanske någon annan upptäcker den och tar bort.

Testläser (föreslår korrigeringar och rättar korrekturfel, talar om vad jag tycker här och där, gratis) åt en författande FB-vän. Det får några timmar att gå. Parallellt nöjesläser jag, emballerar Bokbörsen-böcker att lämna i morgon, tittar på vad jag har i kylen. Såg någonstans att teve ska ta upp en gammal programidé, Vad har du i din kyl?

Jag har diverse, allt ifrån små nubbeflaskor som står länge, alkoholfri öl, Marezzo torr vermouth, gin, Limoncello av egen tillverkning, en öppnad flaska Schweppes tonic, en flaska pärondricka (som heter något jag just nu glömt, Crush, kollade), BiB Fumées blanches, svart vinbärsgelé, röd vinbärssylt, hjortronsylt, ovan nämnda drottningsylt, plommonsylt, rapsolja, smör, Bregott, BreOliv, Kalles kaviar. En röd påse Lindt-kulor, lite mörk choklad. Batterier olika sorter och storlekar.

Färsk broccoli och vitkål, potatis, morötter, capris, både hel och filead ansjovis, matjessill, stenbitsrom – röd och svart. Mjölk, grädde (40%), gräddfil, ost – fyra sorter. Tre hårda och en mjuk vitmögelost. Bredbar räkost, Philadelphia Cream Cheese, pepparrotsfärskost, Mozzarella, liten flaska ketchup, sötstark senap, Dijon senap, japansk soja, sweet chilisås, Kolorit, tabasco, worchestershiresås, sesame oil, Tiger sauce, Felix originaldressing (för eventuell potatissallad), bearnaisesås två sorter, Hellman´s majonnäs. Ett paket bacon, salami. Ett par bitar överbliven ugnspannkaka, några kokta färskpotatisar från igår.

Picklad rödlök, inlagd dill, svarta oliver med kärnor, apelsinmarmelad, Sambal Oelek, röd och grön currypasta, Bull´s Eye grillsås, äppelmos, Keso (crushed) naturell, ägg, soltorkade tomater, skivade rödbetor, dito smörgåsgurka. Förmodligen annat som gömmer sig längst in och längst bak.

Tilläggas bör att jag har två kylar, liksom två frysar. Idag fredag har jag vackra lupiner på bordet.

5 juni 2024 – det blåser. Kraftigt. Har just lyckats jaga ut en bålgeting (större modellen) genom köksdörren. Och varit in till Norrtälje med kläder och skor till Stadsmissionens insamling på sopstationen. Human Bridge (kommunens partner i insamlande) var så rörigt och otrevligt att det blev Stadsmissionen. Skönt att bli av med sådant som ändå inte används av diverse anledningar. En är att jag vuxit i omfång.

Fick tillbaka på skatten igår. Välsignar pensionsutbetalarna som drar för mycket i skatt. Blir ett bra tillskott till vinterns allt dyrare resa och vistelse på Teneriffa.

Middag idag blir matjessill med salladslök, färskpotatis och gräddfil. Har just gjort potatisarna lite renare än de var, och insåg att jag behöver köpa en potatisborste. Den jag kom ihåg fanns inte här, utan på ”landet”.

Hämtat mina nya glasögon och är därmed drygt 8 000 kronor fattigare. Har testat dem försiktigt, och de verkar fungera bra på långt håll. Jag vänjer mig väl, kan ta några veckor. På apoteket hade man enbart burken med Canoderm, doktorn hade också skrivit ut en mindre tub – bra att ha med på resa – men den fanns inte. Och jag kunde av obegriplig anledning inte ta ut den senare, när/om den kom in.

Har inte hunnit med något bad idag, och det blåser lite för mycket för att jag ska inbilla mig att det är skönt. Igår bar mig vinden nästan omedelbart tillbaka till stegen efter att jag kommit i sjön.

Kaprifolen blommar runt trädet borta vid klädstrecket, aklejor i alla de färger en bit därifrån. Nära källardörren, vid gaveln, blommar också aklejorna. Under fönstret bredvid trappen in i huset står en spaljé som nästan inte är någon sådan längre – där blommar kaprifolen högst upp, nertill är det bara spretiga vedartade stammar. Ska den klippas ner i höst? Lupiner här och där längs vägen, i morgon får jag nog plocka några. De må vara invasiva, de är också vackra. Liksom prästkragarna, både små och större.

Trodde det skulle bli åska och regn, men nu verkar det tveksamt. Klockan är sju.

Söndagsmorgon med en lätt regnskur. Jag släpper ut en sådan där stor geting (?) igen, den surrade långsamt runt i köket innan den hittade mina öppna fönster. Den var inte påtagligt randig, mera brun över hela kroppen. Och stor, 3-4 cm. Antagligen samma som häromdagen.

Den här söndagen ska jag bara slappa, läsa lite, kanske skriva något.

Såg på Facebook ett inlägg om ”declutter”, dvs städa bort sådant man inte vill ha eller behöver. I hela sitt hem. Jag vet att det känns bra att göra sig av med saker, sälja, skänka eller slänga. Vet också att äldste sonen hoppas på att jag ska tömma mina bokhyllor, men böckerna får vara kvar. Säljer ju några varje vecka och bryr mig inte om att räkna ut hur många år det skulle ta mig att bli med alla drygt tre tusen volymerna. Flera år än jag har…

Var ska jag börja röja, om jag nu ska det? Bland kläderna. Fracken, skräddad i Norberg 1942, jag har visserligen använt byxorna och någon av västarna, men kommer nog inte att göra det igen. Den kan skänkas, liksom frackskjortorna, 3-4 stycken. Svart hellång ”aftonklänning” med smala axelband, dito. Tar fram en stor sopsäck, viker och lägger åt sidan för senare bortforsling.

Det blev tre dräkter, ett par långa svarta byxor, ovanstående och flera par skor. Nostalgi, glädje och lite sorg över liv som var, minnen. Finns mera för en annan genomgång. Just nu är jag nöjd. En bra början. Nu ett dopp i sjön.

Mina röda pioner börjar slå ut, bara fyra blommor, men de är praktfulla i den ovårdade rabatten.

Har suttit ute och läst, ätit Keso-lunch, fikat och så småningom gått in för att sondera hyresmarknaden på Teneriffa. Tack vare vännen Helen och hennes man Isaac som letat åt mig,  har jag nu bestämt mig för Bajamar i närheten av Santa Cruz på norra ön. Har betalat den första hyran, bokat till och med januari 2025 från oktober, med möjlighet att förlänga ytterligare två månader om jag vill. Det visar sig när jag är där. Nära havet.

Både resa och boende är betydligt dyrare än för tre år sedan då jag senast var på Teneriffa. Har inte bokat något flyg ännu, väntar lite med det.

Detta är kanske en fyr där i Bajamar, åtminstone var det den första bilden i annonsen.

Mandelblommorna har slagit ut på sin magra sten, aklejorna lyser bortanför klädstrecket och jag har badat. Gräsmattan är full av blå mycket små blommor, ”morfars glasögon”? Googlar, det är teveronika, eller ”mormors glasögon”. Det är sommar. Visserligen för ögonblicket molnig himmel och en mycket lätt regnskur, men ändå.

Försöker komma ihåg om det är sophämtning i morgon, eller om det är först nästa vecka. Ställer ut tunnorna ifall att. Försöker också förstå hur/om jag ska använda en ärvd ”power station”. Lösa, laddningsbara batterier har jag inga. Mobilen har ju en egen laddare, laptopen också. Förmodligen inte en apparat jag behöver.

Ännu ett dopp på eftermiddagen, solen har kommit igen och molnen har försvunnit. Det blev just inget regn. Kommer kanske i morgon, enligt ”vädret”. Tror potatisen vill ha lite blöta.

På fredag kommer yngste sonen hit, innan vi åker tillsammans till den äldste och firandet. Anders jobbar igen på söndagen, så han behöver ta sig hem till Sundbyberg. Kanske med buss från Norrtälje, kanske från Kimstalund med någon som kan släppa av honom hemma.

Halv sju är jag trött på solen och går in i köket och sätter mig vid datorn. Varför är oklart, jag har inget jag ovillkorligen vill förmedla. Har tittat lite på ”demensboken” och texterna, men blir utmattad (tänkte skriva ”smått utmattad”, men tyckte inte man kan vara smått utmattad) bara av att läsa några sidor. Texterna behöver hanteras, vet bara inte om jag vare sig kan eller vill.

En man sjuk i ärftlig ALS får inte medicin som finns och lovar gott. Svensk byråkrati lägger hinder i vägen för gratis tilldelning, medan tillverkaren väntar på godkännande i Sverige. Regelverk dödar, i det här sammanhanget och genom Försäkringskassans beslut. Förmodligen genom andra myndigheters agerande också. Tacksam att jag inte vet.

Och ett manligt SD-troll har i många år spritt prorysk propaganda samtidigt som han varit betrodd medarbetare i partiet. Nu sägs han ha sagt upp sitt medlemskap i SD, men trolltexterna lär inte försvinna därmed… Skrota det sk Tidö-avtalet! Kristerson (ett eller två s?) säger sig ogilla, men tänker inte agera. Persson muttrar om städning, övriga verkar hålla truten.

Föräldraskap via surrogatmödrar lär ska debatteras i kvällens teveprogram. Jag har tack och lov ingen teve, och tänker inte kolla SVTplay – Sverige hänger inte med riktigt när det gäller viktig lagstiftning. Vi verkar numera däremot vara snabba på kortsiktiga och ibland kortsynta nya lagar.

Jag är trygg i ett litet slitet rött hus vid en å med vattenfall, kringgärdad av grönska. Syrenhäcken blommar, linden gör allt grönt utanför köksfönstret. Tacksam att jag har badstege i sjön så att jag tar mig upp efter doppen, i kommer jag ju alltid. Tacksam för naturen här, nyss landade en skata på berget. Ett par kajor lär bo i den skorstenspipa som inte används, ungarna är nog utflugna nu. I sjön skymtade jag lite rörelse borta i vassen, kanske skäggdoppingarna. Annars enbart skräddare på vattenytan.

Jag stannar i Sverige och njuter varje vår och sommar, kanske tidig höst – men vintern och snön vill jag slippa så länge jag kan.

På lördag fyller äldste sonen sextio år. Hur gick det till. Nyss, nåja ganska nyss, fixade vi babykorg med Brigitte Bardot-blårutigt tyg och mjuk madrass så att han skulle ha det skönt där han hängde i krokarna i taket i det lilla huset vi hyrde i Sollenkroka.

Jan och jag hade en liten Renault 4, och den tog oss dit från Stockholm. Vi hade ännu inte flyttat till Sundbyberg, bodde på Grevgatan. Bron över till Djurö var inte byggd, färjan hade långa köer och lång väntetid. Och vi hade det gott i det lilla hyrda huset, Jans far snidade vindelekor till grannsonen Mats som var kanske fyra-fem år. Jag har svårt att förstå att han nu är runt sjuttio år, om han lever, att de som då var vuxna är döda, att vår son blir sextio liksom hans hustru (för några veckor sedan).

Hela mitt liv vecklar ut sig. Det som blev gott och det som var mera kämpigt. Ett konstigt ord, men det jag hittar just nu. Söner, nu är Erik sextio, Mats är död för tio år sedan, och Anders är femtiofem. Jan, deras pappa är död. Lottas pappa är också död. Livet fungerar så.

Onsdag. Tacksam att livet också fungerar när det gäller badstegar. En av de som arbetar på gården kom och berättade att jag nu kan bada. Han hade satt ner stegen i sjön, och jag har tagit årets första dopp i Addarn. Så skönt, och så fint att han tog sig tid att fixa stegen. Det blir nog ett dopp i eftermiddag också. Det blåser och det är molnigt, men också sol. Jag har inget på programmet idag, så jag blir nog sittande på altanen så länge det inte regnar på mig. Livet är gott.