Fredag 26 maj 2023 – sol, 12 grader på morgonen. Somnade om vid fem och vaknade inte förrän halv åtta. Ätit min grötfrukost (utan att sätta i halsen efter allt debatterande) och dricker det sista av svalnat te just nu.
Dagen gick, jag for in till Norrtälje och tankade, handlade förstås lite också. Åkte hem och satt ute en stund på altanen, molnen kom och gick. Små vita pelargoner inhandlade för att sättas i hållarna på det vackra döda trädet, som hålls ihop av kaprifol. Blomstren behöver nog planteras om, i morgon. Vinden verkar ha lagt sig nu på eftermiddagen.
Kålpudding, lingon och delikatesspotatis till middag idag. Läser en gammal bok, Shellabarger´s Skälmarnas furste. Så här långt roande bilder av Italien, innan det blev Italien. Boken är utgiven 1948. Läsbar. Någon vid namn Gerd F har ägt boken före mig.
Ultrasvårt sudoku är ultrasvårt idag. Övriga dylika övningar avklarade.
Lördag, pingstafton. Sol och kyligt, vaknade vid halv sex. Somnade inte om. Frukost, fil med blåbär, te. Har löst supersvårt sudoku, men inte ultra- dito. Wordle på två försök.
Nu ska jag hämta blomkrukor i källaren.
De kraftiga små vita pelargonerna är omplanterade, tre sitter i hållare i det döda trädet och samsas med kaprifolen (som intagit den fjärde hållaren). En får därmed stå bredvid sina rosa släktingar på altanen.
Har kollat med förvaltaren när badstegen kan tänkas komma i sjön – just nu är det för högt vattenstånd, fästena är under vatten. Så jag får vänta på att doppa mig. Promenerade ändå ner till sjön och hem, lagom långt. Nu inne en stund, det blir för varmt på altanen i solen.
Två Falu rutbröd med cognacsmedvurst och skivad kall kokt potatis till lunch. Vatten till.
Tror middagen blir matjessill med rödlök och gräddfil, har några små potatisar kvar.
Har just sett en film på SVTplay, Beskedet. Starkt berörande dokumentär om Stefan Nilsson och hans hustru, och sjukdomen ALS. Deras kärlek, deras sätt att hantera detta besked – något att lära sig något av. Musiken. Se den. Tom Alandh bra som vanligt.
Och dagen har gått, jag har ätit den middag jag tänkte, suttit på altanen, gått in när sol och vind blev för starka. Diskat, dragit ner rullgardinen i sovrummet, även om klockan bara är nära sju. Snart går jag till sängs, snart ligger jag där och vrider och vänder på mig utan att kunna somna. Och så somnar jag, och vaknar igen, går upp och kissar, försöker tro att jag ska somna igen. Och gör det. Fortfarande vaknar jag till en ny dag, i morgon heter den visst söndag, pingstdagen, Mors dag. Annandag pingst är inte längre helgdag, har fått byta viktighet med 6 juni, som numera utnämnts till nationaldag.
Varken det ena eller det andra känns viktigt för mig.
Jag är rörd över mina vänners iver att ge mig tips om fysioterapeuter här och där, som kanske kan hjälpa mitt onda knä. Var nog lite oklar över varför jag blev irriterad över en månads förskjutning av läkarbesöket på vårdcentralen. Det handlade inte om mitt knä, mera om mina ”solskador” och förmodade starr. Nu struntar jag i fördröjningen. Går mina korta promenader, hoppas knät mår bra av det. Solskadorna kan jag inte göra mera åt än smörja in näsan med 50 solskydd. Och ögonen får väl duga som de är.
Jag mår bra, vill bada, men kan inte förrän badstegen är på plats. Klev ner på bryggan, där stegen ska sitta och kände hur halt det var. Klev upp igen.
Började läsa Ulf Lundells Vardagar 3 – ingen sträckläsarbok direkt, tveksamt om jag orkar läsa hela.









