>Oj – vi har en blogg! Vad gör man med den – och vad är det egentligen?

Jag letade efter ett ställe att sälja diverse loppisprylar och dito möbler som nu fyller det som är tänkt som tvättstuga här på landet – och skapade detta…

”Vi” är jag och min man – två auktionsåkare och -handlare, därtill loppissäljare på torg i trakten, åtminstone sommartid. Nu på vintern fyller vi mest på lagren – och behöver därför också tömma dem.

Vi har vackra handdukar, örngott med spetsar av alla de slag, lakan som är mjuka och vackert broderade och bespetsade, glas, keramik, en galen lampa i form av en väska i leopardmönster, en krokodilväska, Gunnar Cyréns Sofiero-skål, nysilverbestick (svenska och danska), gamla silverskedar, tallrikar, kaffeserviser, Söholms-keramik, ”halv” kjortelvärmare (glasbehållaren för fotogen saknas) som användes i kalla kyrkor under damernas långa kjolar, gamla lås, gamla leksaker, böcker, böcker och åter böcker. Och möbler, mest gamla vackra stolar, träpluggade och hela, men inte ommålade eller avskrapade (om de inte var det när vi köpte dem), en gammal skolbänk, krulliga småbord, tysk ”Blitz lanterne”, en blinkande fotogenlampa som enligt uppgift använts vid vägbyggen i 30-talets Tyskland, ryska militär”kepsar”, en fin persianpäls. Med mera.

Jag har ännu inte begripit om jag kan lägga in bilder här också, men det klarnar förmodligen småningom. Just nu har jag fått ett meddelande som säger att det inte gick att kontakta Blogger.com så kanske går det varken att spara eller publicera det här. Kanske lika bra! Ser just ”lägg till bild” däruppe – problemet är bara att datorn är ny och inga bilder inlagda. Blir alltså en senare fråga.

Tycks ha ordnat sig – nu är inlägget åtminstone sparat. Vi vill gärna sälja en del av allt det vi samlat – det är just nu svårt att hänga tvätten inomhus i tvättstugan (går väl an på sommaren då tvätten torkar ute). Det här är kul, vet inte vem jag pratar med om någon – men det är ändå roligt. Katten har somnat, och jag ska strax också krypa i säng. Det är svart utanför fönstren, och i morgon överger jag landet för Stockholm en vända igen där min man just nu är. Och så fort vi kommit dit längtar vi tillbaka till landet där vi levt de senaste fem åren större delen av tiden. Här är gott att vara.

Annonser

Om beskrivarblogg

Bloggen är mitt andningshål, mitt sätt att berätta - för mig själv och andra - om mitt liv, sorger och glädjeämnen, funderingar kring åldrande, kärlek och död. Mitt offentliga skrivande började som egenterapi i samband med spelmissbruk för några år sedan. Nu fortsätter jag skriva, men inte spelmissbruka. Jag har tagit tillbaka mitt liv. Och min bok heter Free Spin - berättelsen om mitt spelmissbruk. Utgiven på Ordberoende förlag.
Det här inlägget postades i kan det här vara en programförklaring?. Bokmärk permalänken.

En kommentar till

  1. Reblogga detta på Bosse Lidén och kommenterade:
    Kul att läsa en bloggares första inlägg.
    Kram Boss
    Ps. Har du ätit upp resten av sockerkakan? 🙂

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s