>"Jag hade en gång en båt"…

>Fast när jag sjöng melodin i huvudet  bytte jag ut ”båt” mot ”vän” och fortsatte ”men det var för länge sen, så länge sen” – ”var är han nu?” etc. I kväll ringde han, för första gången sedan i november…

Jag var sur och ledsen, kände mig övergiven – och han hade uppfattat att jag ville vara i fred.

Då ville jag det, men nu vill jag ha kontakt igen med världen, och framför allt med dem jag kallat vänner förr.

Ingen av oss kollade, eller talade om, eller tog kontakt. Jag kanske gjorde det med mina tankar för han har varit där oavbrutet de senaste dagarna. Det var gott att pratas vid en stund.

Annonser

Om beskrivarblogg

Bloggen är mitt andningshål, mitt sätt att berätta - för mig själv och andra - om mitt liv, sorger och glädjeämnen, funderingar kring åldrande, kärlek och död. Mitt offentliga skrivande började som egenterapi i samband med spelmissbruk för några år sedan. Nu fortsätter jag skriva, men inte spelmissbruka. Jag har tagit tillbaka mitt liv.
Det här inlägget postades i kontakt. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s