Jag har en glad tvättlina idag, full med sprattlande handdukar och några T-tröjor.
Sju personer i huset över helgen, varav fyra nyss tonåriga flickor betyder dusch och hårtvätt – och blöta handdukar. Så idag gör tvättlinan sitt, mellan regnskurarna. Och den gör mer än torkar tvätten – den gör mig glad. Doften av tvätt som torkat utomhus går inte att överträffa, och det är något husmoderligt tillfredsställande att se tvätten dansa på linan.
Kylskåpet är i det närmaste tomt, det får bli något ur frysen till middag småningom. Jag har städat huset, skakat mattor och torkat golv, bäddat rent. Och njuter av tystnaden och av att inte behöva försöka uppfatta allt som snabba flickröster säger. Oavsett hörapparaterna så har jag nämligen svårt att uppfatta orden, allihop talar så fort och i munnen på varandra, och jag blir tjatig som ber dem ta det långsammare. Det är svårt att förstå för ungar som själva fortfarande hör exceptionellt bra att någon alls kan fungera med så klena öron som mina.
Före bilresan tillbaka till staden tillbringade de en halvtimme i badrummet för att fixa ögon och hår. Två och två – minns någon annan när man inte gick på toa ensam, utan helst skulle ha kompisen med sig?
beskrivarblogg 
Jag välsignar min tvättlina! Jag håller med dig i allt du skriver- doften av vindblåst och utetorkad tvätt går inte att överträffa. (Och har man haft sju personer i hushållet blir nog tvättkorgen full och kylskåpet tomt… 🙂 Jag hade inte så många men det blev minsann tvätt så det räckte ändå … för att inte tala om att det blir de konstigaste hopkok på matrester efteråt. 🙂 🙂 (och, jodå, jag minns toabesöken med sällskap… )
GillaGilla
Vad glad jag också blev över din tvättlina! Ytterligare en av de saker jag saknar sen jag flyttade hit. Ingen går upp mot den doften! Och det där med tjejernas prat – det är obegripligt och ohörbart även om man inte har hörselproblem! Det räcker att man är äldre än 40….
När jag inte översätter jagar jag duvor. Gör allt för att duvparet i fråga ska fatta att min balkong är min. Det mest effektiva hittills verkar vara blomsprutan. Men jag är ju inte hemma 24 tim om dygnet och däremellan kan de hinna påbörja ett ”bo” (som jag snabbt sopar bort) och skita här o där. Fy f-n säger jag bara! Men jag är ju envis som synden så jag tänker vinna!
Kram, B.
GillaGilla
Vad är det du översätter – och sopa duvor du så mycket du hinner! Kram på dig M
GillaGilla
Gör ”arbetsprov” att medfölja min ansökan till turkiska översättarseminariet vid Södertörns högskola i höst. En distanskurs som jag länge velat gå men inte ansett mig ha tid till. Nu jobbar jag ju så lite så nu ska tiden räcka.
Jag översätter några dikter (svårt!) och en novell. Ska skicka in det i morgon så idag får jag sitta hela dagen. Men sen är det klart!
Det verkar som om duvorna har fattat nu….. Har inte sett dem sen igår em. Håll tummarna!
GillaGilla
Vad spännande det låter. Både översättandet och kursen – jag har just läst ut Mustafa Cans bok ”Tätt intill dagarna” – och oj vad den var bra! M
GillaGilla