Min son berättar om din dödsannons – inte dina söner. En markering så god som någon. Försöker låta bli att låta den göra mig ont, glad att du slipper veta. Du anade säkert, du sade ju till mig för länge sedan att ”en begravning blir man inte bjuden till, den går man på” – så jag går på din. tillsammans med min äldsta son och hans familj, kanske flera av mina släktingar.
Ändå är jag just nu ledsen. Men inte förvånad. Bara ledsen.
About beskrivarblogg
Bloggen är mitt andningshål, mitt sätt att berätta - för mig själv och andra - om mitt liv, sorger och glädjeämnen, funderingar kring åldrande, kärlek och död. Mitt offentliga skrivande började som egenterapi i samband med spelmissbruk för några år sedan. Nu fortsätter jag skriva, men inte spelmissbruka. Jag har tagit tillbaka mitt liv. Och min bok heter Free Spin - berättelsen om mitt spelmissbruk. Utgiven på Ordberoende förlag.
Detta inlägg publicerades i
Uncategorized. Bokmärk
permalänken.
Sånt gör ont! Bara du vet vad ni betytt för varandra.
GillaGilla
Ja, bara jag som vet
GillaGilla