Trött morsa

Idag är Agnes trött. Trött på världen, trött på Facebook, trött. Ordet ser konstigt ut när hon tittar på skärmen. Vilken märklig blandning av bokstäver. Den ter sig förmodligen märkligare än annars just för att hon är trött.

En vän undrade om Agnes ”höll på att deppa ihop alldeles”. Nej, inte än, inte nu. Hon väntar nog till november, som vanligt. Omtanken var god och uppskattades. Men nog skulle hon behöva en injektion av glädje, var den nu står att finna. Fragment finns så gott som varje dag, men inget som riktigt landar och fyller henne. Hon längtar efter att känna sig riktigt genomglad, genuint genomströmmad av glädje och skratt och fniss och fnitter (skillnad?). Vill gapflabba, men måste först hitta något att gapflabba åt.

Och hur ska det gå till? Hon letar ju inte direkt. Ibland undrar hon vems liv hon lever. Hela sommaren har hon nästan hela tiden levt ett liv som var hennes för flera år sedan – det med fd maken som då var maken. Nu behövs hon här på ett annat sätt än förr, och det har hon också glädje och nytta av. Men det är inte hennes liv längre, och det börjar kännas påfrestande. Inte hans ”fel”, det är hon som konstrar. Som inte riktigt kan med att stå för att hon nu tycker att det får vara slut på sommaren, att hon nu vill vara hemma hos sig, med sig. Och Vimsan.

Kanske gör hon livet krångligare än det behöver vara. Hon vet att åtminstone den yngste sonen är glad åt att hon är på landet med hans pappa, förmodligen även den äldste sonen. Det gör att de i någon mån kan slappna av lite i omsorgen om sin far, de tror sig veta och litar på att ”morsan” klarar det som behöver klaras. Det har hon ju gjort (hyfsat) hittills.

Men morsan är trött. Hon har fullt sjå att klara sig och sitt. Hon sörjer mannen sin i ensamhet och när hon är på besök hemma hos sig. Tillsammans med fd maken känns det inte bra, inte rätt, att sörja öppet den man som bidrog till skilsmässan. Inte ens om även fd maken blev ledsen när mannen hennes dog. Hon vill inte dela honom med den man hon så länge var gift med. Det blir för konstigt.

I morgon ska de åka in och hämta bilen som varit på service. De ska handla gräddfil (glömde det idag) till bakad potatis och Bregott till extrapris (som de missade idag). Coop ligger precis bredvid bilverkstaden. Tanka diesel dessutom i lånebilen. Biblioteket behöver de inte besöka i morgon, det gjorde hon idag. Två tjocka böcker ska ta henne igenom helgen…

IMG_0405

 

Advertisements

Om beskrivarblogg

Bloggen är mitt andningshål, mitt sätt att berätta - för mig själv och andra - om mitt liv, sorger och glädjeämnen, funderingar kring åldrande, kärlek och död. Mitt offentliga skrivande började som egenterapi i samband med spelmissbruk för några år sedan. Nu fortsätter jag skriva, men inte spelmissbruka. Jag har tagit tillbaka mitt liv.
Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s