Dimmig onsdagsmorgon

Halv sju, måndagskväll. Nu lite blå himmel och nästansol mellan molnen. Det unga paret med den livliga stora rottweilern går förbi, som de gör så gott som varje dag. Den hunden törs jag inte hälsa på.

Har talat med Anders, hans chef var upptagen i möten hela dagen och hade inte tid med honom. I morgon är han ledig och jag åker hem till honom så att jag är där vid tiotiden. Vi ska mäta utrymmet i hans rum och försäkra oss om att en 120 cm bred säng går in. Sonen är inte glad åt att släppa in mig i lägenheten – han har böcker överallt – men gör det ändå.

Jag plockar med sådant som ska med på resan, en del bokstavligt och annat enbart i huvudet. Har just paketerat ett martiniglas i typ bubbelplast, kanske får det följa med. Beror på utrymme i resväskan. I fjol hade jag liten/mellanstor ryggsäck, stor resväska på hjul (incheckad) och mindre bärbar väska. Den senare får stanna hemma i år, klarar inte att hantera den ovanpå resväskan.

Jag SKA inte ha så mycket kläder med mig, men det lär bli fullt ändå. Inga boots t ex, som i fjol. Använde dem aldrig annat än på dit- och hemresa. Det får gå bra med mina sneakers. Flip-flopsen i fickorna på parkan, parkan på mig och därefter upp i bagagehyllan på planet. Ingen mat beställd på planet, den är närmast oätlig. Jag får vänta någon timme i Oslo på ditfärden.

Ryggsäcken ska rymma allt som hör till laptopen, sladdar, anteckningsböcker, pennor, en del utskrivna papper, tandborste, hårborste och sminkväska. Den lär också bli full. Ett par vattenflaskor à max 100 ml (nygamla regler) får plats i fickorna på sidan. Solskyddet i resväskan.

Snacka om att jag så gott som är på väg redan, trots att det är fyra veckor kvar.

Tisdag är jag hos sonen klockan tio. Och därefter städar vi, han ordnar med böcker och tidningar, jag med annat. Hittade parkeringsplats efter lite åkande, Sundbyberg måste vara en fasa för de som måste parkera varje dag. Kvart över fem var jag hemma igen, trött i kroppen, men glad att kunna hjälpa sonen med det han inte mäktat med. Ikea får vänta till nästa tisdag.

Inser att han varit mera deprimerad och sliten än jag begripit. Nu kör jag en tvättmaskin med hans tvätt, några till i morgon. Det blir tre wienerkorvar från frysen, tomater och oliver och sallad, till middag om en stund.

Jag tog ett dopp när jag väl var hemma, och med vägen till och från sjön är mina steg idag drygt 6 000. Sensorn mäter tyvärr inte alla böjningar kroppen gjort… Nöjd med dagen. Kvällen är så här långt fortfarande solig och fin, klockan är snart sju. Sjön var vacker och lugn.

Musen/mössen har i natt festat på Jarlsbergs ost, fällorna fortfarande inte smällda. Och den gångna natten har honungen försvunnit, fällan intakt. Smart mus.

Onsdagen börjar med kraftig dimma och runt femton grader klockan åtta. Idag ska jag bara ta det lugnt, inga träningsprestationer, det blir i morgon.

Photo by Vlad Bagacian on Pexels.com

Inte min dimma, men kunde vara

Profilbild för Okänd

About beskrivarblogg

Bloggen är mitt andningshål, mitt sätt att berätta - för mig själv och andra - om mitt liv, sorger och glädjeämnen, funderingar kring åldrande, kärlek och död. Mitt offentliga skrivande började som egenterapi i samband med spelmissbruk för några år sedan. Nu fortsätter jag skriva, men inte spelmissbruka. Jag har tagit tillbaka mitt liv. Och min bok heter Free Spin - berättelsen om mitt spelmissbruk. Utgiven på Ordberoende förlag.
Detta inlägg publicerades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

2 Responses to Dimmig onsdagsmorgon

  1. Profilbild för Jack Jack skriver:

    Skickar styrka, acceptans, energi, glädje, inspiration och hopp till din fina son!

    Ni är unika och viktiga och vackra!

    Gilla

    • Profilbild för beskrivarblogg beskrivarblogg skriver:

      Jack, tack. Tack för orden till min son, tack för trogen läsning, och tack för pep. Behövs. Glad att du finns i min värld, även om du inte vågar varken bada eller resa… Kramar dig i andanom.

      Gilla

Lämna ett svar till Jack Avbryt svar